Stängningen av gymnasieskolorna under pandemin bidrog till färre vårdkontakter för psykisk ohälsa. Det visar en kommande studie där Jonas Vlachos är en av författarna.
Studien visar att vårdkontakterna minskar med drygt 4 procent under perioden 2015–2021. Foto: Katja Kircher/Mostphotos
Skolmiljön är påfrestande för många och det finns ett behov av att ytterligare undersöka skolans påverkan på elevers välbefinnande, säger Jonas Vlachos. Foto: Jens Olof Lasthein
Jonas Vlachos är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson
Vad kommer ni fram till?
– Vi ser en betydande minskning i hur gymnasieelever nyttjar psykiatrisk vård, särskilt avseende depression och ångest, under pandemins tidiga skede våren 2020. Minskningen består åtminstone till och med slutet av 2021, nio månader efter att skolorna var öppna som vanligt, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Hur genomförde ni studien?
– Vi jämför hur vårdbesök och läkemedelsförskrivningar för psykiatriska problem utvecklades bland alla landets gymnasie- och högstadieelever innan, under och efter perioden då gymnasieskolorna var stängda. Från 2015 och fram till pandemin är utvecklingen likartad för elevgrupperna, men i samband med skolstängningarna uppstår en skillnad som vi ser till och med 2021 då undersökningen avslutades.
Jonas Vlachos fortsätter:
– Vårdkontakterna bland gymnasieeleverna minskar med drygt 4 procent. Minskningen är koncentrerad till elever på studieförberedande program, vilka också är de som hade mest undervisning på distans.
Distansundervisning kan ha oväntade fördelar för psykisk ohälsa.
Ser du hur resultaten skulle kunna göra nytta i samhället?
– Distansundervisning kan ha oväntade fördelar för psykisk ohälsa, vilket är i linje med ett par nyligen publicerade amerikanska studier. Skolmiljön är påfrestande för många och det finns ett behov av att ytterligare undersöka skolans påverkan på elevers välbefinnande, säger han.
Läs vidare
Studien kommer att publiceras i American Economic Journal. Medförfattare är Helena Svaleryd, Uppsala universitet, och Evelina Björkegren, Stockholms universitet.