Stockholms universitet

Virtuella patienter tränar sjuksköterskor inför verkliga situationer

Kommunikation är en nyckelfaktor när sjukvårdspersonal möter patienter. Om relevanta frågor inte ställs kan man missa viktig information, och det finns en risk för felaktiga diagnoser och behandlingar. Virtuella patienter kan vara till stor hjälp.

Sjukvårdspersonal diskuterar med tittar på en lärplatta.
Foto: Nappy/Unsplash.

I Rwanda arbetar utbildade sjuksköterskor självständigt på vårdcentraler. De är patientens första kontakt och har därmed ett stort ansvar. Sjuksköterskan träffar patienter och beslutar sedan om de ska skickas hem med medicin eller om de behöver åka till ett sjukhus och träffa en läkare.

För att säkerställa att sjuksköterskor är kvalificerade för sitt arbete måste de förnya sin licens varje år.

– Det fungerar på samma sätt även i Australien och många andra länder, förklarar Gerard Nyiringango.

– För att förnya licensen kan sjuksköterskan behöva gå en utbildning någonstans och vara borta från jobbet i kanske en vecka. Onlinekurser är ett annat alternativ. I min doktorsavhandling har jag undersökt hur virtuella patienter kan komplettera andra typer av lärande, fortsätter han.

Porträttbild på Gerard Nyiringango, Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV.
Gerard Nyiringango. Foto: Åse Karlén.

Virtuella patientfall är datorsimuleringar av verkliga kliniska scenarier. Sjuksköterskan interagerar med en avatar, ställer frågor och får olika svar. Det hjälper hen att utveckla sin förmåga till kliniska resonemang.

Det finns flera olika virtuella patientfall att tillgå. Nyiringango valde att använda Virtual Case System, som har utvecklats vid Stockholms universitet, för sina kvalitativa och kvantitativa studier.

– Systemet används i utbildningen av medicinstudenter, exempelvis vid Högskolan i Halmstad. Jag ville undersöka om det också kan vara användbart för vårdpersonalens kontinuerliga lärande. Resultaten är mycket positiva, säger Gerard Nyiringango.

 

Sjuksköterskan har stort ansvar

Han drog igång sitt avhandlingsarbete mitt under pandemin. Nya sjukdomar som covid-19 är en av många anledningar till att vårdpersonal behöver uppdatera sina kunskaper och arbetssätt. Nya och förbättrade metoder för att bedöma och behandla patienter är en annan anledning.

Inom vården sker det kontinuerliga lärandet på konferenser och möten, men framför allt vid patientens sängkant. När sjuksköterskor arbetar sida vid sida lär sig de yngre av de mer erfarna. Men så fungerar det inte för sjuksköterskorna på Rwandas vårdcentraler.

– De är ensamma med patienten i undersökningsrummet och måste hela tiden fatta rätt beslut. Ett misstag kan leda till allvarliga komplikationer. Med andra ord har sjuksköterskorna ett enormt ansvar.

– Dessutom får de sällan återkoppling efter att de skickat hem en patient eller remitterat dem till sjukhus. Det betyder att de inte får möjlighet att lära sig av sina handlingar. Virtuella patienter kan hjälpa till att överbrygga den klyftan, säger Gerard Nyiringango.

 

Värdefull återkoppling

När sjuksköterskan interagerar med systemet kan hen ställa frågor till den virtuella patienten: Hur mår du? Vad har du för besvär? När började det? Och interaktionen kan fortsätta.

– Den stora fördelen är återkopplingen som ges efteråt. Om sjuksköterskan har dragit slutsatsen att patienten har diabetes, får hen veta om det var rätt eller om symtomen misstolkades. Bedömningen innehåller även information om vilka frågor som kunde ha ställts, eller vilka tester som borde ha tagits.

– Systemet ger också feedback på hur sjuksköterskan bemötte patienten, exempelvis om hen var empatisk.

 

Förbättrat kliniskt resonemang

56 sjuksköterskor deltog i studien och interagerade med virtuella patienter som led av högt blodtryck, depression, magcancer eller prostatacancer. Resultaten visar att sjuksköterskornas kliniska resonemang förbättrades och att de var positiva till den här typen av träning.

– Det finns både pedagogiska och professionella fördelar. Virtuella patientfall är enkla att använda, motiverande och erbjuder en trygg lärmiljö. Sjuksköterskor lär sig att resonera och deras kliniska beslutsfattande förbättras. Det är mycket värdefullt när de sedan möter verkliga patienter.

Nyiringango ser stor potential i virtuella patienter, både för medicinska utbildningar och för kontinuerlig professionell utveckling. Och han vet vad han talar om. Med 15 års erfarenhet som sjuksköterska och sjuksköterskeutbildare har Gerard Nyiringango arbetat med olika former av simuleringar, telemedicin och IKT (informations- och kommunikationsteknik).

– Rwanda är ett utvecklingsland och vårdkvalitet är ett viktigt utvecklingsområde. Jag tror att den här sortens system kommer att bli tillgängliga, inte bara för sjuksköterskor utan även för läkare, tandläkare och andra inom sjukvården. Jag kommer också arbeta för att virtuella patienter ska användas på medicinutbildningar – för jag vet att det fungerar i Sverige, säger Gerard Nyiringango.

 

”Först var jag rädd”


Gerard Nyiringangos forskarutbildning inleddes med en tävling – som han vann. Han startade sin avhandlingsresa 2020.

– Jag var lite nervös och rädd först. Jag tänkte: ”Det här är IKT – och jag är sjuksköterska”, ler Nyiringango.

Hans doktorandstudier involverade flera partnerorganisationer: Stockholms universitet, University of Rwanda och Sida – som finansierade projektet.

– På min första kurs ingick Javaprogrammering. Det var skrämmande men jag jobbade hårt och klarade kursen. Mina handledare och alla andra har varit väldigt hjälpsamma, säger Gerard Nyiringango.

Uno Fors och Gerard Nyiringango, Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV.
Grattis doktor Nyiringango! Huvudhandledaren Uno Fors och Gerard Nyiringango firar med tårta och presenter. Foto: Åse Karlén.

Gerard Nyiringango försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet, 14 februari 2025.

Avhandlingen har titeln ”Exploring the Potential of Using Virtual Patient Cases for Continuous Professional Development of Nurses Working in Primary Health Centres in Rwanda”.
 

Den kan laddas ner från Diva


Ing-Marie Carlsson, Högskolan i Halmstad, var opponent under disputationen.

Huvudhandledare var Uno Fors, DSV. Handledare var Supervisors were Elenita Forsberg, Högskolan i Halmstad, och David Tumussime, University of Rwanda.

Kontakta Gerard Nyiringango

Läs om forskning och utbildning på DSV

Teresa Cerratto-Pargman och Gerard Nyiringango, Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV.
DSVs professor Teresa Cerratto-Pargman gratulerar Gerard Nyiringango. Foto: Åse Karlén.

The article is also available in an English version
Text: Åse Karlén

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.research.catalogue.se",
          "name": "Forskningskatalog",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Data",
          "name": "Digitalisering och AI",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.halsa",
          "name": "Hälsa och livsvillkor",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}