Stockholms universitet

Forskningsprojekt Socioemotionell perception och igenkänning hos enskilda personer

Syftet med det här projektet är att studera socioemotionell perception och igenkänning hos enskilda personer med hjälp av precision neuroimaging och AI.

Hjärnforskning vid SUBIC. Foto: Jens Olof Lasthein

Både emotionell perception och igenkänning är viktiga för social funktion under hela människans livstid. Tidigare hjärnavbildningsstudier har undersökt socioemotionell perception och igenkänning (till exempel av ansiktsuttryck) på gruppnivå och har därmed förbisett att detta är ett individuellt fenomen.

Precision neuroimaging fokuserar på enskilda individer och många upprepade försök. Att använda precision neuroimaging för att studera hjärnfunktion hos människor i samband med socioemotionell perception är ett outforskat område med stor potential för banbrytande forskningsfynd.

Projektets fullständiga titel: Studier av socioemotionell perception och igenkänning hos enskilda personer med precision neuroimaging och AI – Ett multimodalt proof-of-concept-projekt

Projektbeskrivning

Socioemotionell perception och igenkänning är av stor betydelse för social och emotionell funktion i vardagen. Tidigare hjärnavbildningsstudier har undersökt socioemotionell perception och igenkänning (exempelvis av ansiktsuttryck) på gruppnivå och ignorerat det faktum att detta är ett individuellt fenomen. Med ”precision neuroimaging” studeras enskilda individer vid många upprepade tillfällen istället för ett flertal individer vid få tillfällen som i gruppstudierna. Att använda precision neuroimaging för att studera hjärnfunktion associerad med socioemotionell perception är ett idag outforskat territorium som har potential att dramatiskt öka vår förståelse av hur den ”emotionella hjärnan” fungerar.

I detta fyraåriga hjärnavbildningsprojekt kommer vi att undersöka 32 enskilda individer (16 yngre och 16 äldre vuxna) under 20 sessioner med hjälp av magnet-resonans-tomografi (MRI). I hjärnscannern exponeras personerna för dynamiska visuella, auditiva och visuella-auditiva socioemotionella stimuli som varierar i valens- (positiv-negativ) och arousalnivå (hög-låg). Multimodal multivariat metodik kommer användas för dataanalys vilken inkluderar funktionella och strukturella hjärndata, subjektiva svar och olika fysiologiska mått. Alla analyser görs på individnivå, vilket innebär att statistiska modeller anpassas separat till data från varje deltagare. Individerna är i projektet kontroller för varandra. Standardiserade funktionella och strukturella hjärndataanalysmetoder kommer att användas i kombination med explorativa AI approacher för att identifiera korrelationer inom och mellan olika hjärnnätverk och beteendeutfall.

Detta är ett multimodalt proof-of-concept-projekt i frontlinjen för ett kommande paradigmskifte inom kognitiv neurovetenskap som i förlängningen kommer att öppna nya vetenskapliga forskningsområden och göra det möjligt att bland annat bedriva parallell djurforskning för att undersöka neurala mekanismer.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Håkan Fischer

Professor i Humanbiologisk psykologi

Psykologiska institutionen
Håkan Fischer Foto: Psykologiska institutionen/HD

Mats Nilsson

Professor, studierektor

Psykologiska institutionen
Mats E. Nilsson

Medlemmar

Rita Almeida

Universitetslektor, docent, föreståndare SUBIC

Institutionen för lingvistik
RitaAlmeida

Natalie C Ebner

Professor

Department of Psychology, University of Florida

Petri Laukka

Professor

Psykologiska institutionen
Petri Laukka, porträtt. Foto: Niklas Björling.

Amirhossein Manzouri

Forskningsingenjör

Psykologiska institutionen
Amirhossein Manzouri Foto: Psykologiska institutionen/HD

Ioanna Miliou

Universitetslektor

Institutionen för data- och systemvetenskap
Photo of Ioanna Miliou

Kristoffer N.T. Månsson

Senior forskningsspecialist

Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

Panagiotis Papapetrou

Professor, ställföreträdande prefekt

Institutionen för data- och systemvetenskap
Panagiotis Papapetrou