”Studenter har ett kunskapskapital som vi kan dra nytta av”
När pandemin slog till 2020 fick alla universitet och lärare snabbt ställa om till distansundervisning. Men skiftet innebar en stor utmaning även för studenterna. Deras erfarenheter fångas upp i en ny studie.
– Vi brottas ofta med hur forskning och undervisning kan närma sig varandra. Vi vill också att studenternas arbeten och examinationer ska kännas mer relevanta för dem själva. Nu har vi genomfört en metastudie som har ett intressant upplägg.
Det säger Patrik Hernwall, forskare på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Han är disputerad i pedagogik och lärare på en metodkurs där 250 studenter fick i uppgift att intervjua varandra hösten 2020. Det övergripande temat var social interaktion online.
När de 50 grupperna lämnade in sina rapporter visade det sig att nästan alla hade fördjupat sig i den rådande situationen med covidsmitta i samhället, distansundervisning och utmaningar kopplade till det.
Vid den tidpunkten var de flesta studierna om pandemin kvantitativa. Patrik Hernwall såg ett gyllene tillfälle att bidra med kvalitativ forskning.
– Det hade varit omöjligt för oss att intervjua 250 studenter, men här fanns ett djupt empiriskt underlag att tillgå. Studenterna har ett väldigt kunskapskapital som vi kan dra nytta av i forskningen. Och genom att analysera deras rapporter visar vi att deras arbete är viktigt, säger Patrik Hernwall.
Tillsammans med DSV-kollegan Johan Stymne och Annika Käck, tidigare på DSV men numera på Specialpedagogiska institutionen, har han skrivit en artikel som nyligen publicerats i tidskriften Högre utbildning.
Stor omställning
Forskarna lyfter fram ett antal teman i studenternas berättelser. Det handlar exempelvis om studenternas disciplin, motivation och välmående, hur tekniken skapar nya kommunikationsmönster och om hur anonymiteten ökar när studenter och lärare aldrig träffas fysiskt.
Omställningen till distansundervisning kom hastigt. Det var en nödsituation, förklarar Patrik Hernwall.
– Ändå var nog vi på DSV bättre förberedda än andra institutioner. Vi hade DSV Play, utrustning fanns i salarna och studenterna var teknikvana. Men omställningen handlade inte bara om att undervisningen skulle fungera. Det var så mycket annat som påverkade också: Många hamnade i ensamhet, de satt hemma i trånga lägenheter, och hade kanske svårt att skapa bra rutiner för studierna.
I intervjuerna pratade studenterna bland annat om lärares auktoritet och dynamiken i grupparbeten. Hur påverkas samspelet av att många inte ens har webbkameran igång under föreläsningar och gruppdiskussioner?
Sociala konventioner och rättspatos var ett annat tema. Få studenter tycker att det är okej att fuska. Men distansundervisningen gjorde att det ibland blev svårare att se var gränserna gick.
Handledning funkar ofta smidigare i Zoom
När pandemirestriktionerna hävdes drog många en lättnadens suck över att kunna återgå till ”vanlig undervisning”. Men Hernwall menar att det är viktigt att ta vara på den kunskap som distansundervisningen har gett.
– Det var mycket som fungerade bra. Till exempel funkar handledning ofta smidigare i Zoom, säger han.
– Att stå inför en grupp och föreläsa har vi gjort i ett par tusen år, och frågan är hur mycket utveckling som har skett under den tiden? Jag tycker att vi kom väldigt långt under de två år som vi undervisade på distans. Det finns många guldkorn som kan hjälpa oss att utveckla vår verksamhet.
Tillgängligt universitet
Flexibilitet och tillgänglighet är starka argument för distans- eller hybridundervisning, anser Patrik Hernwall.
– Häromdagen skulle jag hålla en föreläsning klockan åtta på morgonen för 130 studenter, men bara 30 dök upp. Vi hade visserligen en bra diskussion men det går inte att komma ifrån att många uteblev.
Han konstaterar att frågor som ”Spelas det här in?” och ”När läggs det upp?” är högst relevanta när tekniken öppnar upp för en ökad flexibilitet.
– Vi vill att universitetet ska vara öppet för alla, och vi vill att alla ska utbilda sig. Men långt ifrån alla kan sitta på en föreläsning klockan åtta. Om det är kravet kan man kanske inte delta om man är ensamstående förälder, eller om man bor på en annan ort, säger Patrik Hernwall.
Hållbarhet är en annan fråga. Är det rimligt att människor ska transportera sig långa sträckor för en tvåtimmarsföreläsning? Och att universiteten tillhandahåller stora uppvärmda salar?
– Jag ser absolut fördelar med att vara på plats, men det finns stora positiva värden i den andra vågskålen också. Nu har vi en hel generation gymnasieelever som har gått sin utbildning på distans. Vad föredrar de?
Som lärare handlar min roll allt mindre om att förmedla stoff
Patrik Hernwall menar att vi behöver diskutera framtidens universitetsutbildningar och examinationsformer mer.
– Studenterna kommer till oss med blandande erfarenheter och intressen. Det gäller att skapa dialog. Som lärare handlar min roll allt mindre om att förmedla stoff. Det går snarare ut på att skapa strukturer som leder till möten och kritiska samtal, säger han.
Mer information
Artikeln ”Norms, appropriation, and social affordances in studying emergency remote teaching: a meta-analysis of student experiences” har publicerats i Högre utbildning (vol 12, nr 3, 2022).
Författare är Patrik Hernwall och Johan Stymne på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), och Annika Käck, Specialpedagogiska institutionen, vid Stockholms universitet.
Kontaktuppgifter till Patrik Hernwall
Kontaktuppgifter till Annika Käck
Kontaktuppgifter till Johan Stymne
Annika Käck berättar mer om studien i den nyhetsartikel som Specialpedagogiska institutionen har publicerat: Pandemin en utmaning för studenter
Text: Åse Karlén
Till Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV)
Senast uppdaterad: 31 januari 2023
Sidansvarig: Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV