Användningen av algoritmer i anställningsförhållandet, såväl i arbetsredskap som i olika HR-funktioner ökar. I avhandlingsprojektet kommer frågor kopplade till det rättsliga ramverket kring införandet av algoritmer i anställningsförhållandet och kring algoritmisk verksamhetsledning att behandlas.

Det rättsliga ramverket utgörs av svensk arbetsrättslig och arbetsmiljörättslig lagstiftning och dataskyddsförordningen, men kommer sannolikt att under de närmast kommande åren att kompletteras med rättsakter på EU-nivå och på internationell nivå som just nu förhandlas. Av särskilt intresse är det så kallade plattformsdirektivet, som bl.a. innehåller regler om algoritmisk verksamhetsledning och automatiserat beslutsfattande inom anställningsförhållandet och den så kallade AI-förordningen som utgör ett generellt regelverk för användning av artificiell intelligens, inbegripet användning inom ramen för anställningsförhållandet.

I avhandlingsprojektet kommer arbetsgivarens utrymme att införa algoritmer i anställningsförhållandet att analyseras, utifrån bland annat regelverket för medbestämmande och principen om arbetsgivarprerogativet. Vidare kommer det potentiella spänningsförhållandet mellan å ena sidan arbetsgivarens beslutanderätt och å andra sidan GDPR:s bestämmelser om förbudet mot automatiserat beslutsfattande och därmed tillhörande rätt att bestrida automatiserade beslut att analyseras. Frågor om hur det EU-rättsliga regelverket kring användningen av AI ska ses i förhållande till det svenska arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga regelverket kommer också att analyseras.

Avsikten med projektet är ytterst att, genom användandet av ett antal typexempel, ge en djupare förståelse för vilka rättsliga utmaningar som kan uppstå vid införandet och användningen av algoritmer i anställningsförhållandet och att erbjuda en systematisk genomgång av det relevanta regelverket.

Handledare:

Mark Klamberg, professor i folkrätt
Erik Sjödin, universitetslektor i arbetsrätt (biträdande)