Att förbättra stödet för unga som väljer utbildning och yrke är en viktig politisk fråga. Unga som saknar gymnasiebehörighet hänvisas idag till introduktionsprogram (IM), men övergången till gymnasieutbildning, och i förlängningen arbetslivet, kan dock för många unga vara svårt och kräver rätt form av stödinsatser.

Forskarna i projektet har undersökt det stöd unga får idag, men även vilka de unga är och hur de ser på framtiden och sina möjligheter. Något som framkommit under projektets gång är att de lokala skillnaderna är stora, båda vad gäller andelen unga som går på IM och det stöd unga får.

Kort om resultaten

• Det finns stora skillnader mellan kommuntyperna om man tittar på hur många elever som tar sig vidare till de nationella programmen och avslutar studierna med gymnasieexamen eller studiebevis.
• Av de tre kommungrupper som forskarna undersökt klarade sig eleverna på introduktionsprogram i landsbygdskommunerna bäst under åren 2016 till 2021 med undantag för år 2017. Eleverna i pendlingskommunerna uppnådde i lägst grad gymnasieexamen eller studiebevis. 
• Åsa Sundelin beskriver introduktionsprogrammet som en vändpunkt för många elever, men att om fler elever ska ha förutsättningar att gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram, så behöver stödet förändras.

–Våra uppföljningsintervjuer visade att övergången till ett nationellt program blev besvärlig för många elever, så de behöver rätt stöd. Andra saker som är viktiga är flexiblare program och en aktiv skolledning, säger Åsa Sundelin.

Resultaten bygger på en enkätundersökning bland studie- och yrkesvägledare samt rektorer med ansvar för introduktionsprogrammen. Undersökningen omfattade drygt 100, olika typer av kommuner, i och utanför storstadsregionerna samt fördjupningsstudier i ett mindre antal kommuner och skolor.

Intervjuer har gjorts med elever i årskurs nio och på gymnasieskolans introduktionsprogram, med skolpersonal samt kommunala företrädare som känner till lokalsamhället och strategier och insatser för utbildning och ungas etablering.