Stockholms universitet
Nationalekonomiska institutionen

Hur effektiva är regler vid varsel?

Forskarna David Seim, Nationalekonomiska institutionen, och Arash Nekoei, Institutet för internationella ekonomiska studier, undersöker effekten av varselregler på arbetsmarknader i en nyligen publicerad studie i Quarterly Journal of Economics.

David Seim.
Foto: Rickard Kilström

Medlemsländer i OECD följer regler vid varsel som kräver att företag måste meddela anställda om kommande uppsägningar i god tid. Denna praxis syftar till att mildra de negativa effekterna av jobbförlust.

Tillsammans med Jonas Cederlöf, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och Peter Fredriksson, Uppsala universitet, har David Seim och Arash Nekoei, båda från Stockholms universitet, närmare granskat dessa regler.

Varselregler ger arbetstagare en viktig fördel

Genom att använda svenska data visar studien att varselregler ger arbetstagare en viktig fördel: möjligheten att hitta nytt jobb medan de fortfarande är anställda. Denna proaktiva arbetssökning kan leda till framtida produktivitetsvinster, eftersom arbetstagare är mindre benägna att bli arbetslösa och mer benägna att säkra högre avlönade jobb. I slutändan möjliggör förvarningen en smidigare övergång på arbetsmarknaden, vilket minskar tiden mellan jobb och potentiellt ökar framtida produktivitet.

Däremot tenderar arbetstagares omedelbara produktivitet att sjunka när de blir varslade. Drivkraften bakom hårt arbete minskar och fokus flyttas till att hitta ny anställning. Om produktivitetsförlusterna överväger de framtida vinsterna kan det vara mer effektivt för företag att erbjuda avgångsvederlag istället för att förlänga varselperioden.

Sammanfattningsvis visar studien att arbetstagare som fick längre varsel inte bara drog nytta av högre löner och kortare perioder av arbetslöshet, utan också fick förbättrade jobbmöjligheter.

Läs artikeln i Quarterly Journal of Economics

Här kan du läsa artikeln

David Seim

David Seim är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Mer om honom här

Vad är OECD?

OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) består av 38 medlemsländer, främst höginkomstländer med högt index över mänsklig utveckling (HDI). Dessa länder samarbetar kring frågor som handel, utbildning och ekonomiska regelverk.

Tema
Ekonomi och samhälle - Temasida Organisation och arbetsliv - Temasida

Senast uppdaterad: 10 oktober 2024

Sidansvarig: Nationalekonomiska institutionen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.ekonomi",
          "name": "Ekonomi och samhälle",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Miljögifter",
          "name": "Organisation och arbetsliv",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "Nationalekonomiska.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier Nationalekonomiska",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "Nationalekonomiska.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "Nationalekonomiska.lokala.kat.nyh.fo",
              "name": "Forskning",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    }
  ]
}