Stort anslag till forskning om svenska arbetsmarknadsmodellen
Petra Herzfeld Olsson, professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet, har tillsammans med två andra forskare beviljats ett treårigt anslag om 4 354 000 kr av det statliga forskningsrådet Forte för projektet ”Den svenska modellen i en ny era”.

Under de senaste tio åren har arbetsmarknadsparternas inflytande på lagstiftningen ökat markant. Nya lagar har ofta formats genom trepartssamarbeten mellan arbetsmarknadens parter och staten, senast genom den så kallade Trygghetsöverenskommelsen som introducerade omställningsstudiestöd och ändringar i lagen om anställningsskydd (LAS). Dessa uppgörelser väcker många frågor.
Med stöd från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har professor Petra Herzfeld Olsson vid Stockholms universitet, beviljats 4,3 miljoner kronor för att undersöka dessa frågor i projektet "Den svenska modellen i en ny era". I projektet medverkar forskarna German Bender från Handelshögskolan i Stockholm/Arena Idé och Caroline Johansson från Uppsala universitet. Dessutom ska en post doc rekryteras med placering vid Juridicum, Stockholms universitet.
Ger stöd till långsiktig forskning inom arbetsmarknadsområdet
Studien, som sträcker sig över tre år, är den första att ta ett helhetsgrepp på en helt ny företeelse inom den svenska arbetsrättsliga modellen. Genom att studera varför och hur arbetsmarknadsparternas roll har stärkts, och vad denna utveckling innebär för rättigheter och skyldigheter mellan olika arbetstagargrupper och andra aktörer, vill projektet skapa en djupare förståelse för trepartssamarbetets roll i svenska arbetsmarknadsrelationer och dess inverkan på parternas självständighet.
Genom att fokusera på aktuella exempel på trepartsuppgörelser, såsom korttidspermitteringarna under pandemin, etableringsjobben, förändringarna av LAS (lagen om anställningsskydd), det nya omställningsstudiestödet, samt inskränkningen av konflikträtten efter hamnstrejkerna i Göteborg, kommer projektet att belysa hur dessa avtal skapar både möjligheter och utmaningar för arbetsmarknaden.

Projektet kommer genomföras med ett tvärvetenskapligt angreppssätt där den rättsdogmatiska analysen utgör kärnan. Denna kompletteras av perspektiv från arbetsmarknadsrelationsforskning och empiriska kvalitativa metoder, som intervjuer och textanalys. Genom att också undersöka hur motsvarande trepartssamarbeten struktureras och regleras i andra europeiska länder, sätts den svenska utvecklingen i ett bredare europeiskt sammanhang. Syftet är att skapa en djupare förståelse för hur dessa förändringar påverkar parternas självbestämmande och maktfördelningen på arbetsmarknaden och därmed bidra till nya insikter om den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Mot en hållbar och rättvis arbetsmarknad
Forskningsresultaten kommer kontinuerligt att kommuniceras via seminarier, konferenser och publiceringar i både vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter, där praktiker och intressenter kommer kunna involveras i diskussionen. Projektet har därför potential att inte bara berika den akademiska debatten, utan också att erbjuda värdefulla insikter för arbetsmarknadens parter och beslutsfattare som planerar framtida trepartssamarbeten.
Genom att fördjupa förståelsen för hur samarbeten som de ovan nämnda kan utformas för att möta dagens arbetsmarknadsutmaningar, kommer projektet Den svenska modellen i en ny era att bidra till en mer hållbar och rättvis arbetsmarknad. På så sätt kan trepartsuppgörelser spela en central roll i att stärka arbetsmarknadsmodellen och förbättra villkoren för alla inblandade aktörer.
Läs mer om Petra och hennes forskning
Text: Natalie Oliwsson
Senast uppdaterad: 7 november 2024
Sidansvarig: Juridiska institutionen