Forskningsprojekt NG| Att undvika den gröna omställningens dilemma
Samverkansprojektet: "Att undvika den gröna omställningens dilemma - Behovet av klimatkonsekvensanalyser för områden med renskötsel i Sápmi" har som huvudmålsättningen att ta fram förslag på hur bedömningar av klimatförändringars effekter på renskötseln bäst utförs och integreras i beslutsprocesser som rör förändrad markanvändning.
Nya klimatförhållanden gör att renskötarna behöver vara mer flexibla när de väljer och hushållar med betesmarker eftersom betet exempelvis på vintern allt oftare är nedisat och stora snömängder och svaga isar gör det svårt för renen att röra sig i landskapet såsom den är van vid. Samtidigt sker en ökad naturresursutvinning i norra Sverige som en viktig del i genomförandet av omställningen till ett fossilfritt samhälle.
Dessa aktiviteter kräver ny mark för verksamheterna och/eller tillgång till naturmiljöer som är kritiska för renen under vissa perioder under året. Eftersom det inte görs några bedömningar av hur klimatförändringarna påverkar renskötseln innan olika beslut fattas om sådana verksamheter kan renskötselns anpassning till ett varmare klimat hindras och möjligheten att planera för ett långsiktigt och hållbart nyttjande av landskapet försvåras.
Projektbeskrivning
Huvudmålsättningen med detta samverkansprojekt är därför att ta fram förslag på hur bedömningar av klimatförändringars effekter på renskötseln bäst utförs och integreras i beslutsprocesser som rör förändrad markanvändning.
Vi söker bland annat svar på följande frågor;
- Vilka klimatindikatorer är mest relevanta för beskrivningen av klimatutmaningarna för renskötseln?
- Hur har renen och betesmarkerna påverkats av klimatet under de senaste 60 åren och hur har klimatindikatorerna förändrats?
- Vilka anpassningsåtgärder har gett bra effekt och varför?
- Hur har renskötseln påverkats av, och anpassats till konkurrerande markanvändning?
- På vilket sätt har lagstiftningen stöttat/hindrat anpassning till förändringar i klimat och konkurrerande markanvändning?
- Hur kommer klimatindikatorerna att förändras i framtiden?
- Vilka anpassningsåtgärder behövs för att renskötseln ska kunna möta effekterna av klimatförändringar?
- Vilka bra exempel från andra länder finns för hur klimatpåverkan kan bedömas?
- Hur ska klimatkonsekvensbedömningar struktureras och genomföras av inblandade myndigheter?
Forskningsplan
Forskningsprojektets struktur; 3 länkade arbetspaket.
WP1 Analysera anpassningsförmåga och sårbarhet för klimat- och markanvändningsförändringar.
WP2 Ta fram bäst möjliga klimatinformation om framtida möjliga klimat för att stötta konkreta anpassningsåtgärder och identifiera juridiska hinder i svensk lagstiftning som hindrar anpassning.
WP 3 Föreslå hur resultat från klimatkonsekvensanalyser effektivt kan integreras i beslutsprocesser.
WP 1: Analysera anpassning till historiska förändringar i klimat och markanvändning.
Mål: Identifiera påverkan av tidigare förändringar i väder och snöförhållanden, samt kumulativ markanvändning och utvärdera åtgärderna för att mildra effekterna, inkl analys av hur lagstiftningen stöttat/hindrat betesmarksanvändning.
Frågor:
- Hur har renen och betesmarkerna påverkats av klimatförändringar under de senaste 60 åren?
- Vilka anpassningsåtgärder har gett bra effekt och varför?
- Hur har renskötseln anpassats till tidigare markexploateringar?
På vilket sätt har lagstiftningen stöttat/hindrat renskötselns anpassning till förändringar i klimat och konkurrerande markanvändning?
WP 2: Bedöma effekterna av framtida förändringar i klimat och markanvändning (gröna omställningen)
Mål: Att ’skräddarsy’ klimatinformation som behövs för att bedöma effekterna av framtida klimatförändringar, föreslå möjliga anpassningsstrategier och hinder för anpassning till markexploateringar och lagstiftning.
Frågor:
- Vilka klimatindikatorer är mest relevanta vid beskrivning av framtida utmaningar för renskötseln? Hur kommer dessa att förändras i framtiden? (möjliga ur klimatmodelleringsresultat).
- Vilka konkreta anpassningsåtgärder behövs för att renskötseln ska kunna möta klimatförändringarna?
- Vilka bra exempel finns det för hur klimatpåverkan kan bedömas från andra länder?
- På vilka sätt kan renskötselns anpassning hindras av svensk lagstiftning och politik när det gäller förändrad markanvändning på grund av industriell exploatering eller andra samhällsaktiviteter?
WP 3: Syntes: Klimatkonsekvensbedömningar för markexploateringar i renens betesmarker
Ta fram rekommendationer för lagstiftning och politik. Kärnfrågan är hur ett beslutssystem inkl klimatkonsekvensbedömningar kan bli effektivt och inkludera olika kunskaper (samisk kunskap, ny information om framtida klimat och kumulativ påverkan etc.).
Frågor:
- Hur ska klimatkonsekvensbedömningar struktureras och genomföras för inblandade myndigheter?
- Vad kan Sverige lära från ’best practices’ av klimatkonsekvensanalyser i andra länder (ex Kanada, Spanien, Tyskland) och vad skulle kunna överföras givet svensk rättstradition?
- Vilka faktorer är viktiga för en effektiv klimatkonsekvensanalys för beslut gällande förändrad markanvändning
Medverkande:
Christina Allard, LTU;
Erik Kjellström och Renate Wilcke, SMHI;
Carl Österlin, SEI
Svenska Samernas Riksförbund
Laevas, Sirges, Semisjaur-Njarg, Jovnevaerie mfl samebyar