Lyckad expedition till Bottenhavet
Under 9 dagar i augusti var Stockholms universitets forskningsfartyg R/V Electra på en längre expedition till Bottenhavet. För att motivera den långa färden har flera olika forskargrupper dragit nytta av resan.
– Det blev ett lyckat pussel till slut, säger Electras befälhavare Thomas Strömsnäs nöjt. Jag har hållit på sedan i våras för att få ihop så många forskare som möjligt. Det är en viktig samplanering som vi alltid gör för längre expeditioner, både av kostnads- och miljöskäl.
Första stopp på resan norrut från hemmahamnen vid Askölaboratoriet i Trosa skärgård blev Understen norr om Grisslehamn. Där gjordes mätningar i vattenkolumnen för att se om det läckte metan från de djupa sedimenten. Detta var ett samarbete mellan Christian Stranne, SU och Marcelo Ketzer, Linéuniversitetet och en uppföljning på ett tidigare projekt i Landsortsdjupet.
Återbesök efter 100 år
I Öregrund klev Caroline Raymond från Institutionen för ekologi, miljö och botanik ombord.
En jättestor skorv hittades i bottenprovet. Foto: Caroline Raymond– Jag tog totalt nio bottenhugg på vägen upp mot Sundsvall och samlade in de djur som lever på och i leran på botten, berättar Caroline. Bland annat hittade vi den största skorv jag någonsin sett!
Hon och kollegor på Umeå universitet håller på att återbesöka platser som undersöktes för hundra år sedan.
– Redan i början av 1920-talet tog marinbiologen Christian Hessle prover längs den svenska ostkusten – från drygt 140 platser mellan Luleå i norr och Ölands södra udde. Vi vill jämföra det vi samlar in nu med det som Hessle hittade då. På så vis kan vi få ytterligare förståelse för de förändringar som skett i Östersjön under dessa hundra år, och vilka konsekvenser de har fått.
På jakt efter spår av istiden
Väl framme i Sundsvall växlades ekologi-forskarna mot geologer. I Bottenhavet utanför Sundsvall finns spår efter dramatiska händelser under istiden.
– Vi ska ta långa sedimentproppar från havsbotten som sträcker sig tillbaka till istiden, berättade forskarna Richard Gyllencreutz och Sarah Greenwood från Institutionen för geologiska vetenskaper för Sundsvalls tidning som kom ombord för ett reportage.
Sedimentkärnorna är som en historiebok och visar tidens gång på samma sätt som årsringar i ett träd.
– Ett lager lera motsvarar ett år, berättade forskarna. Vi vill hitta tillbaka 11 000 år, till lagren när inlandsisen drog sig tillbaka från Sundsvallstrakten. Det motsvarar 2-3 meter ned i sedimenten på vissa platser här. Ibland har det uppstått störtfloder när uppdämda smältvattensjöar hastigt tömts. Just utanför Sundsvall finns det stora spår av detta.
Forskarna hoppas att resultatet av deras undersökningar kan ge information om hur ismassor fungerar när de smälter.
– Det hjälper oss att förstå hur de smältande glaciärerna på Grönland kan komma att bete sig.
Näringsrika mikrober
På vägen tillbaka togs ytterligare prover av sedimenten på uppdrag av Emil Rydin från Stockholms universitets Östersjöcentrum. Denna gång användes en så kallad Geminihämtare som tar ett prov kanske en halvmeter ner i sedimentet och också fångar in lite av bottenvattnet.
– Jag undersöker bottnarnas roll för vattenkvaliteten, berättar Emil. I Bottenhavet finns fortfarande djupa bottnar med syrerikt vatten och fina ljusa syresatta sediment där bottendjur trivs. Jag ska undersöka hur mycket näring som finns i de olika sedimentlagren – både i och utanför alla mikroberna som lever där – och jämföra med hur det ser ut i de syrefattiga bottnarna längre söderut. Det är viktiga processer som påverkar övergödningen av vårt hav och som vi fortfarande behöver förstå mer om.
Efter nio långa dagar återkom Electra och hennes besättning till Askö tidigt i söndags morse. Trötta men nöjda!
Senast uppdaterad: 20 augusti 2024
Sidansvarig: Östersjöcentrum