Forskningsprojekt Segregation: Rollen av överföring mellan generationerna, flyttning av hushåll och nybyggnation

Programmet kommer att ta hänsyn till både mikrosegregation (det nära grannskapet) och makrosegregation (storskaliga mönster i staden). Det är viktigt att ta hänsyn till skala eftersom orsakerna till segregation skiljer sig åt beroende på områdets storlek. Ny bostadsproduktion kan till exempel påverka befolkningssammansättningen i ett litet kvarter, medan flyttningar kan reproducera utsatta områden i större skala. Även effekterna av segregation kan variera beroende på områdets storlek. Barn kan till exempel påverkas i sitt skolval av sitt närområde, medan storskaliga segregationsmönster kan påverka möjligheten att få jobb.

Forskningsprogrammet kommer att studera Sverige och Nederländerna, som är olika typer av välfärdsstater och har olika nivåer av segregation, men liknande åtgärder för att minska segregation. Med denna design kan vi göra jämförelser mellan länder, städer och mindre orter samt fallstudier. Vi kommer att använda oss av ett innovativt sätt att mäta segregation på, där stadsdelar definieras utifrån individer istället för administrativa gränser. Det gör att vi definierar bostadsområden utifrån avstånd, befolkningsstorlek och reseavstånd, och samtidigt tar hänsyn till fysiska barriärer. En stor fördel med dessa metoder är att de inte är beroende av storleken och fördelningen av administrativa geografiska områden, vilket traditionella segregationsmätningar förlitar sig på. Med detta mått kan vi därför jämföra segregation över både tid och rum.

Programmet kommer att granska segregationsmönster, mekanismerna som reproducerar segregation, och konsekvenserna av segregation för människor, grannskap och städer. Ett viktigt bidrag från programmet kommer att vara ny kunskap om hur vi kan dämpa de negativa effekterna av segregation.