Stockholms universitet
Institutionen för naturgeografi

Ny forskning visar vikten av breda kantzoner vid skogsavverkning

En ny studie visar att kalavverkning av nordliga barrskogar (boreala skogar) kan orsaka en betydande temperaturökning i skogsbäckar, en effekt som kan sprida sig minst 150 meter nedströms. Studien, som genomförts i nio svenska skogsbäckar i Västerbotten, belyser vikten av breda kantzoner för att skydda vattendragen från uppvärmning och potentiella ekologiska konsekvenser.

Forskarna mätte vattentemperaturen på 45 platser i nio olika skogsbäckar. Foto: Lenka Kuglerova

Skogsbrukets påverkan på vattnets temperatur

Kalavverkning har tidigare visats kunna höja vattentemperaturen i sydliga skogbäckar, men den nya studien undersöker hur detta fenomen yttrar sig i boreala klimat. Forskarna mätte vattentemperaturen på 45 platser i nio olika skogsbäckar på hyggen med varierande bredd på kantzonen, de träd som står nära vattendraget och skuggar vattnet. Resultaten visar att vattentemperaturen under sommaren kunde öka med upp till 4,1 °C på hyggena, med den varmaste veckan uppmätt mellan 12,0 och 18,6 °C.

Det mest anmärkningsvärda är att uppvärmningen inte bara sker inom det avverkade området, utan att effekterna sprider sig minst 150 meter nedströms i vattendragen, särskilt där kantzonerna är smalare än 10 meter eller saknas helt, säger Caroline Greiser från SU, en av de två huvudförfattarna bakom studien.

Varför är vattentemperaturen viktig?

Temperaturen i vattendrag styr livsprocesserna hos akvatiska organismer. En ökning i vattentemperatur kan påskynda metabolismen hos fisk och andra vattenlevande djur, vilket leder till ökat energibehov och påverkar därför både kläckning och tillväxt. Dessutom kan förändrade temperaturfluktuationer rubba ekosystemets balans genom att till exempel öka koldioxidutsläppen, ändra sammansättningen av vattenlevande arter, påverka fiskbestånd och hota arter som redan är utsatta, exempelvis den hotade flodpärlmusslan.

Vikten av breda kantzoner

Studien visar att kantzoner bredare än 15 meter skyddar bäckarna från uppvärmning. Idag är majoriteten av kantzonerna runt små bäckar under 10 meter, därmed kan en generell breddning av kantzoner spela en avgörande roll i att minska skogsbrukets negativa effekter på vattentemperaturen i boreala skogar.

"Eftersom hyggesbruket innebär flertalet hyggen per avrinningsområde så kan vi få storskaliga temperaturökningar om vi inte skyddar våra vattendrag. Detta riskerar att påverka akvatiska organismer negativt eftersom de är anpassade för kallt vatten", säger Maria Myrstener från SLU, den andra huvudförfattaren till studien.

Policyimplikationer för skogsbruket

För att minimera de negativa effekterna på vattendrag uppmanar forskarna till en revidering av nuvarande riktlinjer för kantzoner i boreala skogar.

Våra resultat stödjer en generell utvidgning av kantzoner till minst 15 meter på båda sidor om bäcken för att bevara ekosystemens stabilitet och skydda vattenkvaliteten i skogslandskap, avslutar forskargruppen.

Läs mer i den vetenskapliga artikeln:

Länk till artikeln här

Kontakt

Caroline Greiser, Forskare
Institutionen för naturgeografi
Stockholms Universitet
caroline.greiser@su.se
+46 764152485

Maria Myrstener, Forskare
Institutionen för skogens ekologi och skötsel,
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
maria.myrstener@slu.se
+46 738477683

Lenka Kuglerová, Universitetslektor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel,
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
lenka.kuglerova@slu.se
+46 907868313

Tema
Geologi, geografi och landskap - Temasida Klimat och miljö - Temasida

Senast uppdaterad: 12 mars 2025

Sidansvarig: Institutionen för naturgeografi

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "naturgeografi.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier Naturgeografi",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "naturgeografi.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "naturgeografi.lokala.kat.nyh.utb",
              "name": "Utbildning",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "naturgeografi.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "naturgeografi.lokala.kat.nyh.fo",
              "name": "Forskning",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "naturgeografi.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "naturgeografi.lokala.kat.nyh.om",
              "name": "Om institutionen",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.research.catalogue.se",
          "name": "Forskningskatalog",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.geologi_geografi_landskap",
          "name": "Geologi, geografi och landskap",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.examen",
          "name": "Klimat och miljö",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}