Interaktioner och synergier med andra ekosystemtjänster i våtmarker

Kvicksilver är en giftig spårmetall som har anrikats i permafrostjordar under tusentals år. Om detta kvicksilver åter igen frisätts till atmosfären, sjöar eller hav så kan risken för människors och djurs hälsa öka.

Att uppnå klimatneutralitet i städer kräver ökad energieffektivitet och reducerade utsläpp av växthusgaser från olika urbana delsystem, samt bevarande av kolsänkor och andra kompensationsstrategier.

Samverkansprojektet: "Att undvika den gröna omställningens dilemma - Behovet av klimatkonsekvensanalyser för områden med renskötsel i Sápmi" har som huvudmålsättningen att ta fram förslag på hur bedömningar av klimatförändringars effekter på renskötseln bäst utförs och integreras i beslutsprocesser som rör förändrad markanvändning.

Konflikter mellan människor och vilda djur

BatMapper är ett medborgarvetenskapligt projekt för att samla i information om fladdermöss och deras boplatser i Sverige.

DeepWetlands: Att Kvantifiera förändringar i vattenomfattningen av våtmarker med djupinlärning

Kunskap kring hur förändringar i vattenflöden påverkar konflikter saknas till stor del. Målet med detta projekt är att öka förståelsen kring hur människor och klimat påverkar vattenflöden och hur, i sin tur, dessa förändringar påverkar samarbete och konflikter kring vatten.

En våtlandskap kan omfatta stora områden med olika våtmarksformationer som är sammanlänkade genom grundvatten eller ytvattensflöden och i sin tur inkluderar flera ekosystem, marktyper och samhällen som existerar i landskapet.

Utforska orsakerna till förändringar av arter och egenskaper i terrestra ekosystem: Effekter och följdverkningar

Detta forskningsprojekt fokuserar på effekterna av markanvändningsförändringar och klimatförändringar på nordliga betesmarker, i synnerhet renbetesmarkerna.

COASTAL är ett unikt samarbete mellan 29 partners från 8 EU-medlemsstater, som representerar företagare, förvaltningar och vetenskapliga experter inom kust- och landsbygdsföretag som engagerar aktörer och intressenter på alla nivåer genom att kombinera lokal kunskap och vetenskaplig expertis i en medskapandeprocess.

Detta projekt syftar till att uppnå en bättre förståelse för snabba klimatförändringar i det förflutna samt att jämföra klimatsignaler bevarade i olika högupplösta klimatarkiv i området runt Nordatlanten.

Gräsmarker är en av jordens största biom, som täcker ca. 40 % av den isfria markytan. De spelar en avgörande roll för många ekosystemtjänster, såsom livsmedelsproduktion, biologisk mångfald, pollinering och kollagring.

CALIPSO syftar till att förutspå ödet för framtida CO2 och klimatförändringar genom ny förståelse av hur kol förloras från växter, jordar och hav. Detta uppnås genom att utnyttja nya observationer, teoretisk förståelse, metoder för maskininlärning och integration av processer med globala modeller.

Savannerna är ett globalt viktigt ekosystem för klimatförändringen och för betande djur och boskap. Brand är en viktig drivkraft för savannens vegetationsdynamik, och vi strävar efter att bättre förstå hur brandhantering påverkar växtarternas fördelning.

Intensifieringen av risproduktionen i Mekong Deltat har resulterat i negativa effekter på miljön och bönders hälsa, vilket idag även riskerar att minska den total produktionen av mat från deltat.

– Kan det finnas positiva synergieffekter?

Forskningsområdet är i Antarktis där inlandsisen är som planetens frysbox. Här tittar forskarna tillbaka i tiden för att kunna förutspå dess framtid. De studerar hur mycket isen kommer att smälta och hur fort det går.

Skogsförvaltning kan bidra till klimatbegränsning, men vi vet fortfarande inte hur skogsmarker reagerar på skötsel och störningar. Detta projekt kommer att ta itu med denna fråga genom att syntetisera kunskap om jordar i europeiska skogar.

Skogar är naturliga luftkonditioneringsanläggningar: Under varma och torra perioder kan de kyla ner undervegetationen och allt liv under krontaket genom att skugga marken och avdunsta vatten. Denna klimatbuffrande förmåga är dock hotad.

Mänskliga aktiviteter som skog- och jordbruket och industriella produktion använder sig av mycket vatten och påverkar hur vattnet flödas i älvar och floder.

Syftet är att bygga upp forskningskapacitet och att förbättra forskarnas prestationer för att hantera nya utmaningar hantering av vatten, mark och relaterade resurser, för att maximera ekonomisk och social välfärd på ett rättvist sätt i Bolivia.

Innovation och partnerskap för effektiva åtgärdsprogram för god vattenkvalitet och god ekologisk status – med pilotstudie för Askrikefjärden

Hur påverkar markanvändning och klimatförändringar markens fertilitet och mängden kol vi kan lagra i jorden? Svaret på denna kritiska fråga ligger i mikrobiell anpassning till den utmanande markmiljön – den centrala hypotesen för projektet.

Naturvårdsverkets utlysning ”Indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå” syftar till att öka kunskapen kring hur fragmentering påverkar biologisk mångfald, viktiga ekologiska strukturer, funktioner i landskapet, och hur detta kan mätas.

Att förstå betydelsen av ekosystemtjänster (ES) för människors försörjning och välbefinnande är viktigt för processer som berör bevarande av och beslutsfattande om länkade social-ekologiska system.

Projektet kommer att utvärdera proxies för de sociokulturella tjänster som floden tillhandahåller, t.ex. genom att kartlägga lokalbefolkningens favoritplatser vid floden.

European Green Deal (GD) är en transformativ handlingsplan för ett hälsosamt, hållbart, välmående, klimattåligt och utsläppsfritt samhälle.

Jordbrukets utbyggnad, skogsbruk och väginfrastruktur har kraftigt förändrat de svenska våtmarkernas hydrologiska regimer. Detta gör att det finns ett växande intresse av att återställa våtmarker och ekosystemens hälsa.

Globala klimatförändringar är en av de största utmaningarna för mänskligheten. Att utnyttja kolsänkningskapaciteten hos globala jordar har stor potential att mildra sådana förändringar.

Syftet med forskningen är att förstå hur inlandsisen och shelfisen i Dronning Maud Land kommer att förändras under de kommande 280 åren. För att vi ska kunna förbereda oss på höjda globala havsnivåer är den här kunskapen helt nödvändig.

Marina sediment indikerar att Sahara-regionen var cirka 10 gånger så blöt som idag.

När permafrost, den frusna marken som täcker 22 % av norra halvklotets landyta, börjar tina på grund av klimatförändringarna, frigörs både organiskt material och farliga ämnen som har varit instängda i årtusenden. Detta hotar inte bara ekosystemen, utan även människors hälsa och lokal infrastruktur i Arktis.

I permafrostregionen finns vidsträckta områden med året-runt frusna torvmarker som lagrar stora mängder organiskt kol. I ett framtida varmare klimat kommer upptining av permafrosten medföra ökade utsläpp av växthusgaser, när mer organiskt material blir tillgängligt för nedbrytning.

Ett viktigt mål inom klimatforskningen är att bättre förstå mekanismerna bakom observerade klimatvariationer och klimatförändringar för att bedöma den relativa betydelsen av interna variationer och externa drivningsvariationer för att förklara observerade förändringar i klimatsystemet.

Hydroklimatrisker, krisberedskap- och hantering i Sverige CrisAct

Jord kan hjälpa till att mildra klimatförändringar genom att lagra kol, men hur mycket de kan lagra beror på näringsämnets tillgänglighet. Här frågar vi hur jordorganismer som underlättar kollagring hanterar en näringsfattig kost.

Växter kan påskynda nedbrytningen nära sina rötter, vilket kan öka jordens CO2-utsläpp, men också kvävetillgången och därmed växternas produktivitet. NITROPRIME kommer att kvantifiera effekten av detta komplexa samspel på den arktiska CO2-balansen.

Ryder 2019 expedition med isbrytaren Oden riktar sig mot den outforskade marinriket Ryder Glacier, närmare bestämt Sherard Osborne Fjord och angränsande område i norra Nares sund och södra Lincoln Sea.

Detta projekt utförs genom ett samarbete mellan Sveriges geologiska undersökning och forskare vid Linnéuniversitetet och Stockholms universitet med syftet att utvärdera och utveckla en spatiell modell för förekomsten av sura sulfatjordar.

Detta är ett tvärvetenskapligt projekt där vi vill undersöka hur olika aspekter av vattenkvalitet, vattenflöden, biodiversitet i vattendrag och vattenanvändning är länkade till varandra.