Stockholms universitet

Forskningsprojekt NITROPRIME: Hur samspel mellan växter och jord påverkar kvävekretslopp och kolfastläggning i Arktis

Växter kan påskynda nedbrytningen nära sina rötter, vilket kan öka jordens CO2-utsläpp, men också kvävetillgången och därmed växternas produktivitet. NITROPRIME kommer att kvantifiera effekten av detta komplexa samspel på den arktiska CO2-balansen.

Arktiska tundramiljöer förändras nu snabbt och uppvisar ökad upptining av permafrost, ökad växtproduktivitet och förändringar i vegetationsfördelningen, såsom en expansion norrut av träd och stora buskar. Växter kan påskynda eller bromsa ned sönderdelning av organiskt material i jorden nära sina rötter. Detta kan i sin tur förändra utsläppet av CO2, men också av växttillgängligt kväve – det begränsande näringsämnet i de flesta tundrasystem som behövs för att upprätthålla växternas CO2-upptag. NITROPRIME syftar till att dissekera detta komplexa samspel mellan växter, jordar och mikroorganismer, och mellan kol- och kvävekretslopp, för att kvantifiera hur olika tundraväxter förändrar jordens kväveförsörjning och hur detta påverkar växternas CO2-upptag i ett föränderligt Arktis. För att uppnå detta mål kombinerar vi fältexperiment, detaljerade laboratorieanalyser och modellering.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Birgit Wild

Biträdande lektor

Institutionen för miljövetenskap
Profile picture Birgit Wild

Medlemmar

Stefano Manzoni

Professor

Institutionen för naturgeografi
Stefano Manzoni

Lewis Johannes Sauerland

Doktorand

Institutionen för miljövetenskap

Rica Wegner

Doktorand

Institutionen för miljövetenskap

Larissa Frey

Doktorand

Institutionen för miljövetenskap
Larissa profile pic

Ruud Rijkers

Postdoktor

Institutionen för miljövetenskap
Black and white photo of man with curly har and large nose named Ruud Rijkers