Forskningsprojekt NG| Mangroveskogars betydelse för lokala försörjnings- och anpassningsmöjligheter i Tanzania
Att förstå betydelsen av ekosystemtjänster (ES) för människors försörjning och välbefinnande är viktigt för processer som berör bevarande av och beslutsfattande om länkade social-ekologiska system.
Mangroveskogar i Tanzania är skyddade av lagar, men de fortsätter att förstöras, och det finns fortfarande begränsad information om medvetenheten, preferenserna, statusen och trenderna för de ES som dom tillhandahåller. Detta projekt syftar till att undersöka kopplingen mellan ekosystemtjänster från mangroveskogar (MES) och lokala samhällens försörjningsmöjligheter, förändringar i MES och faktorer som driver dessa förändringar, anpassningsmöjligheter baserat på MES och förvaltning av MES i Tanzania, genom fältstudier i Rufiji-deltat och Pangani-deltat. Flera olika metoder har använts för att samla in data och inkluderar fokuserade grupp-diskussioner, intervjuer med nyckelpersoner och hushåll, direkta fält-observation och litteraturgenomgångar.
Projektbeskrivning
Försörjande ekosystemstjänster var de MES som flest människor kunde identifiera, och ansågs ofta vara i sämre kondition än reglerande, kulturella och stödjande tjänster. Närhet till mangroveskogar och boendetid i dessa områden, ökade lokalbefolkningens medvetenhet om alla identifierade MES. Byggmaterial, ved för matlagning, kustskydd och fiskhabitat uppfattades som de viktigaste MES till stöd för lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter, även om uppfattningarna varierade något mellan olika platser. Befolkningens beroende av resurser från mangroveskogar påverkades signifikant av deras boendetid i området, deras huvudsakliga sysselsättning, hushållets storlek och kostnaden för alternativa bränslen som ersättning för mangrove ved. Olaglig avverkning av mangrove, risodling, klimatförändringar och otillräckliga kontroll och bevarandeåtgärder identifierades som de mest kritiska drivkrafterna till att mangroveskogar förstörs, men skilde sig väsentligt från plats till plats. Fiske uppfattades som det mest påverkade yrket jämfört med andra yrkesgrupper. Möjliga sätt att anpassa sig till miljöförändringar i området inkluderade att använda MES för ekosystembaserade lösningar, byte av yrke, diversifiering av grödor, fiske längre från kusten och att flytta till andra områden.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Håkan Berg
Universitetslektor, docent
Medlemmar
Håkan Berg
Universitetslektor, docent
Martin Gullström
Associate Professor
Mwita Mangora
Associate Professor
Mwanahija Shalli
Phd
Publikationer
Mer om projektet
Projektet visar att kopplingarna mellan MES och mänskligt välbefinnande är platsspecifika, och att drivkrafter som påverkar mangroveskogar och deras associerade ekosystemtjänster varierar rumsligt och förstärks av mänsklig påverkan. En ökad medvetenhet om mangroveskogarnas multifunktionalitet och ett ökat deltagande av lokalbefolkningen i förvaltningen av mangroveskogar, samt en reformerad skogspolitik med tydliga juridiska mekanismer för att engagera lokalsamhällen kring mangroveförvaltning och diversifierade försörjningsalternativ, framhålls som möjliga sätt att förbättra bevarandet av mangroveskogar. Dessutom rekommenderas investeringar för att tillhandahålla tillräcklig finansiering för bevarande på lång sikt, snarare än att förlita sig på kortsiktiga internationella bistånds-projekt, som en grund för hållbar förvaltning av mangroveskogar i Tanzania.