Stockholms universitet
Institutionen för naturgeografi

Hur får man ett skogsbruk i balans när klimatförändringar sätter press?

En ny studie visar att det går att balansera behovet av biomassa, klimatanpassning och tackla den överhängande biodiversitetskrisen genom att variera skötseln av skog. Att få ett helhetsperspektiv gör det lättare att kombinera dessa olika skötselstrategier och identifiera var de gör bäst nytta.

Olika skötselstrategiers effekt på skog kartlagd. Foto: Privat

Resultaten från en vetenskaplig studie ligger till grund för en rapport riktad till aktörer. Studien är gjord inom ramen för ett Formasprojekt SPARC. Det handlar om skog, klimat, mångfald, människa, samexistens och lösningar. Det är ett forskningsprojekt med målet att hjälpa aktörer anpassa skogsrelaterade beslut efter klimatförändringar utan att äventyra andra viktiga skogliga ekonomiska, sociala och miljömässiga värden.

Det finns en stor potential för att begränsa klimatförändringar och att möta behovet av klimatanpassning i svenska produktionsskogar. Samtidigt finns det en bredd av skötselstrategier för detta, så kallade CCAMS (vilket står för Skötselstrategier för klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar i produktionsskogar). Vad skulle tillämpningen av dessa strategier innebära för hållbarheten av produktionsskogar i ett helhetsperspektiv?  

Olika skötselstrategiers effekt på skog kartlagd

I denna studien har vi sammanställd effekterna av åtta CCAMS med avseende på biodiversitet, olika ekosystemtjänster samt skogens sårbarhet för skador. Studien visar att det inte finns en enskild strategi som gynnar alla hållbarhetsindikatorerna. Vi identifierade även många kunskapsluckor som till exempel hur olika CCAMS påverkar skogars motståndskraft mot torka. I sin helhet kan studieresultaten användas för en mer balanserad planering på landskapsnivå där olika mål kan uppnås parallellt, säger Salim Belyazid lektor vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet och en av forskarna till studien.

Skogsbruk i balans. Resultaten från studien kan användas för en mer balanserad planering på landskapsnivå där olika mål kan uppnås parallellt. Foto: Privat

Inom projektet fortsätter forskarna att utvärdera CCAMS genom att välja ut två olika studieområden, ett i söder och det andra i norr. På nationell nivå tas hjälp av deltagare i workshops och modellering med system som kan ligga till grund för stöd inför beslut.

Påverkan av olika CCAMS (från engelskans ”Climate change adaptation and mitigation strategies”) på biodiversitet och ekosystemtjänster. För skogsstörningar betyder grön färg förbättrat motstånd medan rosaröd färg betyder minskat motstånd.Källa: Fakta Skogbladet 2024:7, SLU.

Resultat från 51 olika artiklar har sammanställts för att utvärdera vad vetenskapen säger om hur olika CCAMS påverkar biodiversitet och olika ekosystemtjänster jämfört med jämnåriga skogar med tall eller gran.

Resultaten visar att skötsel av blandskog och kontinuitetsskogsbruk har fler positiva effekter på biodiversitet och olika ekosystemtjänster jämfört med övriga skötselstrategier. Däremot finns det ingen enskild strategi som är bäst säger Salim Belyazid.


Länk till vetenskapliga artikeln

Felton, A., Belyazid, S., Eggers, J. et al. Climate change adaptation and mitigation strategies for production forests: Trade-offs, synergies, and uncertainties in biodiversity and ecosystem services delivery in Northern Europe. Ambio 53, 1–16 (2024). https://doi.org/10.1007/s13280-023-01909-1

Länk till rapporten

Fakta Skogbladet 2024:7: Skötselstrategier i ett föränderligt klimat: Konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. (Adam Felton, Salim Belyazid, Jeannette Eggers, Eva-Maria Nordström & Karin Öhman)

Kontakt

Salim Belyazid
Kontaktuppgifter och mer information om Salims forskning

Tema
Geologi, geografi och landskap - Temasida Klimat och miljö - Temasida

Senast uppdaterad: 5 november 2024

Sidansvarig: Institutionen för naturgeografi

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "naturgeografi.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier Naturgeografi",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "naturgeografi.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "naturgeografi.lokala.kat.nyh.utb",
              "name": "Utbildning",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "naturgeografi.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "naturgeografi.lokala.kat.nyh.fo",
              "name": "Forskning",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "naturgeografi.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "naturgeografi.lokala.kat.nyh.om",
              "name": "Om institutionen",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.geologi_geografi_landskap",
          "name": "Geologi, geografi och landskap",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.examen",
          "name": "Klimat och miljö",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}