Utflykt bland alger när Naturmorgon spanar efter våren i Östersjön
Marinbiologerna, Helena Höglander och Ellen Schagerström, tillsammans med paleoekolog Elinor Andrén, guidar Naturmorgons fältreporter Karin Gyllenklev till vårtecken i Erstaviken, vid Östersjöns kust.
På jakt efter havets vårtecken går Naturmorgon lördagen 23 april ut med forskarna från Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Södertörns högskola.
Helena Höglander är marin- och brackvattensekolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, med Östersjöns växtplankton som forskningsområde. I programmet berättar hon om de växtplanktonprover som görs inom regionala och nationella miljöövervakningsprogram, med veckovis provtagning på Askölaboratoriet och på Landsort.
Här kan du läsa mer om Helena Höglanders forskning och se vackra bilder på alger
Ellen Schagerström visar hur man kan se på blåstångens fortplantningstoppar hur långt de har kommit. När temperaturen i vattnet blir 15 grader varmt, så går blåstången över till sommarläge, det brukar ske runt fullmånen i slutet av maj. Vill du också ut och undersöka alger i Östersjön? Delta i medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar, som i år lanseras den 5 maj, med instruktioner till sommarens uppgifter.
Vilka är forskarnas favoritvårtecken i Östersjön?
Vårblomningen, kiselalgernas och dinoflagellaternas förökning, är den största och viktigaste algblomningen i Östersjön. I år började vårblomningen tidigt, i slutet av mars. Blomningen skapar livsviktig mat för organismer i havet.
Ellen Schagerström visar den typiska vårarten trådslick, som vid den här tiden på året täcker blåstången. Hennes favoritvårtecken i Östersjön är dock när blåstångens förökningsknoppar kommer fram, medan Helena Höglander gläds av kiselalger och dinoflagellater. I mikroskop kan man se att dessa alger kan vara väldigt vackra, med många olika former, säger Helena Höglander. Elinor Andréns favoritvårtecken är när havsöringen går in och äter på Öland.
Genom att titta på sedimentkärnor kan Ellinor Andrén se hur algblomningar har sett ut tidigare i Östersjöns historia. Kiselalgernas skal kan bevaras i hundra tusen år i sedimenten och genom dem kan man ta reda på hur miljön har sett ut i Östersjön.
Senast uppdaterad: 25 april 2022
Sidansvarig: Östersjöcentrum