Vad gör insekter hela vintern?
Har du någonsin undrat vad insekter gör under vintern? Fantastiska insekter i vinterdvala kan överleva de kalla vintermånaderna, skriver Anna Brødsgaard Shoshan på nyhetssajten The Conversation.
Artikeln har översatts från engelska till svenska och återpubliceras här nedan.
Du står i en skog mitt i vintern och temperaturen har sjunkit under nollan. Marken är täckt av snö och träden och buskarna är kala. De insekter som brukar flyga eller krypa omkring när det är varmare ute syns inte till någonstans.
Man skulle kunna tro att insekterna inte överlever årstidsväxlingen. Temperaturen är trots allt för låg för att de ska kunna leta föda och det är ändå ont om växter och andra insekter som de skulle kunna äta.
Men så är inte fallet. De finns faktiskt fortfarande runt omkring dig. I trädens och buskarnas bark, i jorden och vissa kan till och med sitta fast på växter under snön. Snö, visar det sig, har en ganska bra isolerande effekt - nästan som en filt.
Insekterna ligger i dvala, något som forskare kallar för ”diapaus”. Det är så insekter, som till skillnad från däggdjur inte kan producera sin egen värme, överlever de kalla vintermånaderna.
Vintern är på väg ...
Insekter måste förbereda sig för vintern innan temperaturen blir för låg. För vissa arter är övervintring en del av livet. Dessa arter har en generation per år, och varje individ kommer att uppleva vintern och gå i vinterdvala oavsett omgivningens förhållanden.
De flesta insekter får dock bara signaler från sin omgivning om att de ska gå i vinterdvala. Detta gör att en art kan ha flera generationer per år där endast en upplever vintern. Dessa arter måste på något sätt förutse att vintern närmar sig.
Så hur gör de det? Temperaturen är inte en särskilt tillförlitlig signal. Även om temperaturerna blir kallare när vintern kommer kan de variera mycket från vecka till vecka. En annan miljöfaktor som man kan lita på att den är densamma varje år: dagslängden.
Många olika insekter tolkar de allt kortare dagarna som en signal att förbereda sig för vinterdvala, såvida det inte finns tid för en ny generation innan vintern kommer. Ta till exempel kvickgräsfjärilen. Redan som larv kan den känna av dagarnas längd (det är fortfarande inte helt känt hur) och om de är tillräckligt korta ökar den extra mycket i vikt och går i vinterdvala som puppa.
Att kunna bedöma när vintern kommer är avgörande för överlevnaden. Om en insekt inte fattar rätt beslut i tid kan den frysa eller svälta ihjäl, eller göra av med all sin energi innan den säkert kan komma ut ur vinterdvalan.
Vintern är här
Vinterdvalan innebär flera strategier som har gjort det möjligt för denna stora klass av djur, som består av cirka 5,5 miljoner arter, att klara kylan långt från jordens ljumma ekvator.
Vissa insekter övervintrar på platser som skyddar dem från låga temperaturer medan andra genomgår förändringar i kroppen som gör att de undviker eller tolererar nedfrysning. Efter att ha gått upp i vikt som larv söker vår kära kvickgräsfjäril efter en lämpligt skyddad plats i skogsmiljö att övervintra på - kanske på gräset (som den äter resten av året) som kommer att täckas av snö.
Det finns nästan ingen mat tillgänglig vid den här tiden på året och insekter äter i allmänhet inte under sin vinterdvala. Vintern kan vara i flera månader, så insekterna har utvecklat två strategier: att gå upp i vikt före vintern och att förbruka sitt energilager långsamt genom att sänka ämnesomsättningen.
Många insekter genomlever hela sin livscykel (från ägg till larv, puppa och vuxen) på några månader till ett år, så att förlora flera månader under vintern är betydande. Därför pausar insekterna helt enkelt sin utveckling under vinterdvalan. Vilket livsstadium arter övervintrar i skiljer sig från art till art. Men kvickgräsfjärilen, som finns i hela Europa och Nordafrika, förvandlas till puppa strax före vintern och utvecklas till fjäril på våren, flera månader senare.
Förändring i luften
Stigande globala temperaturer orsakade av bland annat förbränning av fossila bränslen, djurhållning och avskogning har resulterat i kortare och varmare vintrar.
För insekter som kan anpassa sig till dessa förändringar tillräckligt snabbt innebär det en möjlighet att expandera norrut och producera fler generationer per år där de för närvarande befinner sig. Vissa arter har lyckats, medan andra inte kan det - entomologer lägger ner stor möda på att förstå varför.
Utmaningarna med att anpassa sig till varmare vintrar är många. Temperaturerna sjunker senare och senare under säsongen, men dagarna förkortas på samma sätt som de alltid gjort. Denna missmatchning kan lura insekter att fatta fel beslut. Om detta händer med för många insekter kan en art utrotas lokalt.
Studier tyder på att vissa insekter relativt snabbt kan anpassa vilken dagslängd de använder för att avgöra när vintern är på gång. Det är dock inte känt om alla arter kommer att ha den förmågan.
Insekternas energiförbrukning är också temperaturberoende. När vintrarna blir varmare riskerar en insekt att tömma sina energidepåer innan den kan avsluta sin vinterdvala.
Högre temperaturer under vintern innebär också mindre snö, vilket, något ironiskt, innebär att vissa arter inte kan gömma sig från kylan.
Att expandera norrut kan vara en något begränsad möjlighet. Den föda eller livsmiljö som en insekt är beroende av kanske inte finns tillgänglig på det nya stället, särskilt om arten bara lever av ett fåtal växter eller om dess livsmiljö inte finns längre norrut.
Med mer forskning om de faktorer som påverkar hur olika insekter anpassar sig till högre temperaturer under vintern kan forskarna förutse vilka arter som kommer att behöva mer akut hjälp från naturvårdare – och vilken form denna hjälp bör ta.
Nästa gång du står i en skog en kall vinterdag kan du tänka på hur fantastiskt det är att insekter som övervintrar överlever flera månader i sträck i ett klimat där de annars skulle gå under.
Text: Anna Brødsgaard Shoshan
Mer om forskningen
Anna Brødsgaard Shoshan är doktorand på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Artikeln ”What do insects do all winter?” av Anna Brødsgaard Shoshan publicerades ursprungligen av The Conversation den 23 december 2024.
Kontaktuppgifter till Anna Brødsgaard Shoshan
Mer om forskning och utbildning vid Zoologiska institutionen
Senast uppdaterad: 27 januari 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen