Så hänger ekosystemet i Stockholms skärgård ihop
Strömmingen har en mycket viktig roll i födoväven i Stockholms skärgård, enligt både forskare och intressenter. Samtidigt visar både observationer och forskning att strömmingen minskat kraftigt i området, vilket får stora konsekvenser för skärgårdens ekosystem och för fisket. Detta framkommer i en ny rapport om ekosystemmodeller av Stockholms skärgård som tagits fram av forskare och intressenter.
Det finns stor samsyn mellan intressenter och forskare kring de ekologiska sambanden i Stockholms skärgård och hur de påverkas av mänskliga aktiviteter. Det framkom vid de workshopar som ordnades på Östersjöcentrum i början av året av projektet Pilot Stockholms skärgårds arbetsgrupp för fiskförvaltning. Under två olika workshopar fick en grupp intressenter och en grupp forskare ta fram varsin konceptuell ekosystemmodell över Stockholms skärgård.
– Det var spännande att se att de två olika grupperna var överens om så mycket. Både forskare och intressenter pekade ut strömmingen som väldigt viktig. De var också överens om att bestånden i Stockholms skärgård minskat kraftigt och att detta fått långtgående effekter både på ekosystemet och för fisket, säger Sofia Wikström, som är forskare vid Östersjöcentrum och ledde arbetet med workshoparna.
Både forskare och intressenter var också överens om att starka rovfiskbestånd kan bidra till att hålla tillbaka symptom på övergödning och att rovdjur som gråsäl och storskarv har en betydande påverkan på vissa fiskarter.
Vissa skillnader fanns ändå mellan de två olika modellerna. Intressenterna lyfte särskilt fram så kallade top down-effekter, det vill säga att påverkan på en art högt upp i näringsväven kan sprida sig nedåt, och att dessa var viktiga för att förstå förändringar i skärgårdens ekosystem. Forskarna å andra sidan lyfte även betydelsen av klimatpåverkan och övergödning, populationer av bytesdjur (till exempel djurplankton) och tillgång på rekryteringshabitat som viktiga faktorer. Forskarna betonade också betydelsen av fler interaktioner mellan arter och livsstadier än vad intressenterna gjorde, och deras modell blev därför mer komplicerad, även om grundstrukturen var likartad.
– Båda grupperna var överens om att det storskaliga yrkesfisket i utsjön har allra störst påverkan på födoväven i Stockholms skärgård, och att gråsäl, storskarv, rovfisk och storspigg är andra komponenter med stor påverkan, säger Sofia Wikström.
Arbetet med att ta fram de två modellerna har nu dokumenterats i rapporten ”Konceptuella modeller av ekosystemet i Stockholms skärgård” som publicerats i Östersjöcentrums rapportserie. I rapporten finns också en syntesmodell som kombinerar de två olika modellerna.
Tanken är att de konceptuella modellerna ska användas som kunskapsunderlag för den regionala förvaltningsplan som tas fram inom projektet Pilot Stockholms skärgård.
– Förhoppningsvis kan de också ge underlag för den fortsatta utvecklingen av regional ekosystembaserad havsförvaltning i Sverige genom att inspirera andra att utveckla lokal och regional förvaltning, säger Sofia Wikström.
Pilot Stockholms skärgård – Regional ekosystembaserad havsförvaltning
- Stockholms skärgård är ett av tre pilotområden som är med i projektet Ekosystembaserad havsförvaltning, som initierats av Havs- och vattenmyndigheten och finansieras med EU-medel.
- Pilot Stockholms skärgård leds av Länsstyrelsen Stockholm och omfattar kommunerna Nynäshamn, Vaxholm, Haninge, Stockholm, Norrtälje, Värmdö, Österåker och Södertälje.
- Inom projektet finns flera olika arbetsgrupper, bland annat en grupp för fiskförvaltning, sammansatt av representanter för det lokala yrkesfisket, fiskeguider och lokala miljöprojekt, organisationer för sportfiskare och fiskevattenägare, tjänstemän med ansvar för kommunal och regional fiskevård och fiskeförvaltning, samt forskare.
- Gruppen arbetar med att ta fram en ekosystembaserad regional förvaltningsplan för fisk och fiske i Stockholms skärgård. Som ett steg i detta genomfördes två workshopar under våren 2023 där en grupp intressenter och en grupp forskare tog fram varsin konceptuell ekosystemmodell för Stockholms skärgård.
- Modellerna och processen med att ta fram dem beskrivs i Östersjöcentrums rapport 2/2022: ”Konceptuella modeller av ekosystemet i Stockholms skärgård”. Författare till rapporten är Sofia Wikström, Stockholms universitets Östersjöcentrum, Alfred Sandström, Sveriges lantbruksuniversitet, Henrik Svedäng, Stockholms universitets Östersjöcentrum och Henrik C. Andersson, Länsstyrelsen Stockholms län.
Text: Lisa Bergqvist
Läs hela rapporten (pdf):
Senast uppdaterad: 18 december 2023
Sidansvarig: Östersjöcentrum