De bygger framtidens impactbolag – med genetisk mångfald som kärna
Med ekonomiskt stöd från bland annat Formas och Vinnova, samt med vetenskapligt stöd från professor Linda Laikre på Stockholms universitet bygger SU-alumnen Helena Isolde Sundsgård en global plattformför att stärka genetisk variation bland både vilda och tama djur. Målet: Att säkra djurens genetiska framtid och bygga ett världsledande techbolag med verklig samhällspåverkan.
Genetisk mångfald är avgörande för att djur ska överleva klimatförändringar och nya sjukdomar. Ändå har det länge saknats verktyg som översätter forskningen kring genetisk mångfald till praktik, särskilt för produktionsdjur och sällskapsdjur. Det vill entreprenören Helena Isolde Sundsgård ändra på med bolaget AnimalOOO. Vetenskapligt stöd får hon från Linda Laikre, professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.
– Det har funnits forskning i decennier om genetisk variation, men det har varit svårt att skapa verklig förändring. Genom företagandet kan vi nå ut – och påverka på riktigt, säger Linda Laikre.
Hennes resa började med vargen. Redan på 1980-talet började hon analysera inavelseffekter hos vilda djur, med särskilt fokus på vargpopulationen i Sverige.
– Det sades att 10–20 individer räckte för en stabil stam. Vi visade att vargar är lika känsliga för inavel som andra vilda djur, säger Linda Laikre.
Forskningen ledde till utveckling av metoder för att säkerställa genetisk variation, metoder som nu skalas upp med hjälp av teknik och mjukvara. I samarbete med doktorander har Laikre också gjort omfattande kartläggningar av svenska husdjursraser. Bland annat har tolv hundraser som Sverige har särskilt bevarandeansvar för analyserats, och gotlandsstövaren visade sig vara den ras som sköttes bäst genetiskt trots att den hade minst antal individer.
Helena Isolde Sundsgård har alltid haft en stark drivkraft i att bygga teknik som förenklar vardagen för djurälskare, tävlingsentusiaster och uppfödare.
– Jag visste tidigt att jag ville jobba med djur och senare insåg jag att teknik är det som behövs som verkyg för att verkligen kunna göra en global förändring och förbättring i hela djurbranschen. När jag senare läste etologi och populationsgenetik vid SU och träffade Linda föll allt på plats. Jag insåg att hennes forskning kunde bli grunden till något större, säger hon.
Vill bygga nästa stora techbolag
Duon bygger nu ett digitalt system som gör det möjligt att analysera släktskap, inavelsgrad och genetisk variation i realtid, för alla arter, så länge det finns släktskapsdata. Systemet testas redan tillsammans med rasföreningar och kunder.
– Vi vill att alla, från uppfödare till myndigheter, ska kunna förstå och agera på genetisk data. Det här kan revolutionera hur vi arbetar med djurhållning globalt, säger Helena Isolde Sundsgård.
Systemet är artoberoende, forskningsförankrat och skalbart. Målet är att stötta hållbar djurhållning, bevarandeinsatser och minska genetiska sjukdomar, samtidigt som tekniken kan bli ett stöd i rapporteringen av biologisk mångfald till EU och andra globala instanser.
– Ofta saknas överblick, men med vårt verktyg kan rasföreningar, myndigheter och uppfödare fatta informerade beslut. Det här är teknik som gör forskningen tillgänglig, säger Helena Isolde.
Utvecklingen sker i nära dialog med rasföreningar, Stockholms universitets Innovationskontor, samt finansiärer som Formas och Vinnova. Systemet testas just nu av pilotkunder och valideras vetenskapligt av Laikres forskargrupp.
Samhällsnytta och tech går hand i hand
Att projektet drivs av två kvinnor, från forskningens och techens värld, båda med en djup förankring inom djurbranschen gör det ännu mer unikt. Endast 0,5 % av allt investmentkapital idag går till kvinnoledda bolag. Det här är kvinnodrivet från både forsknings- och företagssidan, och så är nästan aldrig fallet. Det är en kraftfull kombination, för vi vet både vad forskningen kräver och hur verkligheten ser ut, säger Helena Isolde och fortsätter:
– Det finns en gammal bild av att tjäna pengar är motsatsen till att göra gott. Men vår grund är impact: ju mer vi växer, desto mer nytta kan vi göra. Och fler vill nu vara en del av sådana företag – som kunder, investerare eller samarbetspartners.
Hon uppmanar fler att våga ta steget att gå vidare med sin idé.
– Jag har fått oändligt antal nej och "du kan inte teknik", men man måste våga ändå. Det värsta som kan hända är att man misslyckas, och det är okej. Det har varit en jättetuff resa att ta sig hit, men nu ser vi hur stort intresset är, från hela världen.
Men att forskare tar plats som innovatörer är fortfarande relativt ovanligt, särskilt i Sverige, menar Linda Laikre:
– Tillämpad forskning sågs länge som ”andra klass”. Och genetisk mångfald nämndes inte ens. Jag har haft samma inställning som Helena Isolde, att köra ändå, trots motståndet.
Helena Isolde Sundsgård ser en förändring komma, driven av just impactfokuserade företag:
– Ingen är förlorare med genetisk mångfald, men alla är förlorare om vi inte agerar. Framsidorna med högre reproduktion, färre sjukdomar, lägre veterinärkostnader och större välmående hos djuren är ovärderliga medan baksidorna inte existerar. Framtiden är att ta ett ansvar vad gäller genetisk diversitet hos både vilda och tama arter. Alla vinner på hälsosamma, sunda och hållbara djur.
– Vi vill skapa en vardag där forskning tillämpas och förbättrar livet för både djur och människor. Det här är bara början.
Det globala ramverket för biologisk mångfald fastslår att den genetiska mångfalden hos både vilda och domesticerade arter ska bevaras. För att följa upp detta krävs att länder tar fram och rapporterar indikationsvärden för genetisk variation. De verktyg AnimalOOO tar fram har som syfte att stödja dessa globala ramverk.
Är du forskare vid Stockholms universitet?
Behöver du stöd och vägledning med en idé? Kontakta Innovationskontoret vid Avdelningen för samverkan- och forskningsstöd.
Läs mer om Innovationskontoret här.
Text: Madeleine Bäckman, samverkanskommunikatör
Senast uppdaterad: 6 oktober 2025
Sidansvarig: Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd