Så påverkar temperaturen humlors roll i jordbruket
Hur påverkas humlors förmåga att pollinera när temperaturen stiger i takt med klimatförändringarna? Det undersöker forskaren Emily Baird i samarbete med svenska lantbrukare.
Humlor spelar en avgörande roll i jordbruket, särskilt för växter som tomat, gurka och klöver där deras unika pollinationsteknik krävs. För att säkra god pollinering köper många lantbrukare in kommersiellt uppfödda humlor, men hur väl de fungerar kan bero på den omgivande temperaturen, något vi vet förvånansvärt lite om.
– Humlor reglerar inte kroppstemperaturen som vi eller andra däggdjur. När det är kallt måste de surra för att värma upp flygmusklerna, vilket kostar energi och gör dem mindre effektiva, säger Emily Baird, forskare vid Zoologiska institutionen på Stockholms universitet.
Projektet syftar till att jämföra humlor från olika uppfödare för att se hur deras pollineringsförmåga påverkas av temperatur. Målet är att ge lantbrukare konkreta råd, både för att förbättra skörden och för att minska beroendet av importerade humlor.
– Vi vill kvantifiera skillnaderna så att lantbrukare kan välja de humlor som fungerar bäst för just deras växthus eller fält. På så vis kan man också minska risken att främmande humlor påverkar våra vilda populationer, säger Baird.
Kan påverka framtidens jordbruk
Med hjälp av samverkanscheckar och frömedel (forskningsbidrag reds. anm) har forskarteamet inlett ett samarbete med Ekenäs gård som är en lantbruksstiftelse som stödjer vetenskaplig forskning.
– Genom dessa medel har vi kunnat starta experimenten och etablera ett viktigt samarbete. Ekenäs ger oss chansen att testa våra hypoteser i verkliga miljöer, säger Emily Baird.
Där undersöks inte bara humlornas pollinering i olika temperaturer, utan också hur skogsgränser och landskapsstruktur påverkar deras beteende, något som blir allt viktigare i takt med klimatförändringar.
– Vi hoppas på en långsiktig dialog med fler lantbrukare. Det är avgörande att förstå varandras verklighet, både som forskare och odlare, säger Baird.
Forskningens mål är att påverka både jordbrukspraxis och policy, nationellt och i EU.
– Om vi kan visa när olika humlor fungerar bäst, kan vi hjälpa lantbrukare att fatta smartare beslut om pollinering. Det är avgörande för framtidens livsmedelsförsörjning, avslutar Emily Baird.
Så finansieras forskningen på Ekenäs gård:
Samverkanscheckar och frömedel är mindre forskningsbidrag som gör det möjligt för forskare att inleda samarbeten utanför universitetet – till exempel med företag eller andra samhällsaktörer. Medlen används ofta för att testa nya idéer i praktiken, bygga nätverk och samla in första data som kan ligga till grund för större forskningsansökningar längre fram.
Läs mer om Emily Bairds forskning här.
Svettiga humlor blir sämre pollinatörer.
Här hittar du alla samverkansnyheter från Stockholms universitet.
Är du forskare och i behov av samverkansstöd?
Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd ansvarar för universitets centrala samverkansavtal och kan hjälpa dig att hitta rätt nivå för din samverkan. Oavsett om det gäller att samverka med ett företag, en myndighet, en organisation eller på annat sätt.
Text: Madeleine Bäckman, samverkanskommunikatör
Senast uppdaterad: 14 maj 2025
Sidansvarig: Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd