Stockholms universitet

Nya rön visar hur parasiten tar sig in i hjärnan

Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.

Hjärna
Foto: KTSIMAGE

Studien, som är publicerad i Nature Communications, visar hur parasiten manipulerar infekterade immunceller så att de klibbar fast i hjärnans kärlväggar så att parasiten kan ta sig in i hjärnan på bara några timmar.

– Det som möjliggjorde fynden är att vi har utvecklat en ny metod för att spruta in och spåra parasiter i hjärnan hos möss, säger Matias Rodriguez som är forskare vid Stockholms universitet och en av författarna till studien.

En immuncell med Toxoplasmaparasiter har fastnat i kärlväggen i en kapillär.
Kapillärkärl (blått) i mushjärna (svart). En immuncell (rött) har fastnat i kärlväggen och innehåller Toxoplasmaparasiter (grönt) som förökar sig. Dotterparasiterna sprids sedan till hjärnvävnaden. Foto: M. Rodriguez/Stockholms universitet

Tidigare studier har visat att parasiten kan ta kontroll över immunceller och få dem att röra sig, vilket möjliggör spridning av parasiten i kroppen. Men hur parasiten tar sig från blodet och genom den svårgenomträngliga blod-hjärnbarriären, som normalt skyddar hjärnan från skadliga ämnen och mikroorganismer, har varit okänt – fram till nu.

Med hjälp av klisterliknande molekyler, ICAM-1 och CD18, klibbar de infekterade immuncellerna fast vid kärlväggen inne i hjärnan.

Antonio Barragan. Foto: Eva Dalin

– Det är en mycket fiffig strategi av parasiten att manipulera immunceller så att de klibbar fast i hjärnans blodkärl och på så sätt enkelt kunna nå hjärnvävnaden, säger Antonio Barragan, professor vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.

Den nya tekniken för att följa parasiten i hjärnan inbegriper mikrokirurgi och har gjorts möjlig tack vare Stockholms universitets satsningar på avancerad avbildningsteknik. Resultaten kan på längre sikt hjälpa forskarna att utveckla riktade preventiva behandlingar mot infektionen.

 

Om parasiten Toxoplasma

Toxoplasma gondii orsakar sjukdomen toxoplasmos som sannolikt är den vanligaste parasitinfektionen hos människor globalt. Uppskattningsvis är minst 30 procent av jordens befolkning och cirka 15 – 20 procent av Sveriges befolkning bärare av parasiten.

Toxoplasma sprids främst via kattavföring, otillagat kött och dålig livsmedelshygien, och de flesta smittade får inga symtom. Hos personer med nedsatt immunförsvar (till exempel HIV, organtransplanterade, cellgiftsbehandlade) kan Toxoplasma dock ge livshotande hjärninfektion (encefalit). Det kan dessutom vara farligt för foster vid graviditet.

 

Om studien

Studien ICAM-1/CD18-mediated sequestration of parasitized phagocytes in cortical capillaries promotes neuronal colonization by Toxoplasma gondii publicerades i Nature Communications 14 april 2025.

Tema
Hälsa och livsvillkor - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Forskningsämne
Infektion- och immunobiologi
Forskargrupp
Grupp Barragan

Vår nuvarande forskning om parasitinfektioner integrerar molekylär parasitologi med immunologi och cellbiologi för att förstå hur intracellulära parasiter interagerar med värden.

Antonio Barragan
Läs mer om

Senast uppdaterad: 15 april 2025

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.halsa",
          "name": "Hälsa och livsvillkor",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Växter",
          "name": "Växter, djur och natur",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}