Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Regeringens reformutrymme om 35 miljarder är till största delen skapat genom att flera olika miljö- och klimatsatsningar tas bort och biståndet skärs ner. Bland klimatbantningarna är minskningen av reduktionsplikten – alltså gynnandet av biodrivmedel – det som står för den största budgetbesparingen. Övrigt är till exempel att reseavdraget återställs och att elbilsbonusen slopas. 

De medel som frigörs satsas främst på försvaret, kriminalvården och välfärden, men en tredjedel satsas på bensin, diesel och bilresor. Havet får inga särskilda satsningar men tycks inte heller drabbas av stora nedskärningar.

En hel del av satsningarna på havsfrågorna ryms inom havs- och fiskeriprogrammet, som är en del av EU:s gemensamma politik för fiske och vattenbruk. Havs- och fiskeriprogrammet löper under en sjuårsperiod (på samma vis som jordbrukspolitiken) och vi är nu i en brytpunkt mellan ett nytt och ett gammalt program. 

Hur EU.s gemensamma jordbrukspolitik kommer att tillämpas i Sverige bestäms av den strategiska planen, som Sverige har tagit fram baserat på rambeslutet på EU-nivå. Planen har just godkänts av EU-kommissionen. Tidigare ersättningar för åtgärder för att minska växtnäringsläckage finns kvar, det vill säga fånggrödor och dylikt. Det saknas dock nya satsningar på fosforåtgärder. 

Viktiga och efterfrågade vattenmiljöåtgärder som har funnits ett tag och som får fortsatt stöd är LOVA, lokala vattenvårdsåtgärder, respektive LONA, lokala naturvårdsåtgärder, vilket inkluderar bland annat våtmarkssatsningar. Regeringen har själv lyft fram sin våtmarkssatsning som en stor klimatsatsning. Det är dock också en satsning som, om våtmarkerna anläggs på rätt sätt och på rätt ställen, skulle gynna den biologiska mångfalden, minska övergödningen och minska klimateffekterna. I realiteten är dock de 200 mkr som satsas på restaurering av dikade våtmarker, en återställning av 2021-års satsning, vilken skars ner i 2022 års budget (den dåvarande oppositionens budget). Om det blir verklighet av våtmarkssatsningen återstår att se, eftersom det kommer att bero på om markägarna vill återväta sina marker och vilka marker som åtgärdas. 

Även anslaget för sanering av förorenade områden, rimligen inklusive havsvrak, ser ut att behållas på tidigare nivå.

Forskningsråden, som Formas, får ungefär samma medelstilldelning i 2023 års budget som tidigare, både i form av myndighetsanslag och forskningsmedel. 

Dock minskar budgeten till miljöövervakningen från 514 miljoner 2022 till 392 miljoner 2023. Detta anser Östersjöcentrum är olyckligt eftersom den långsiktiga miljöövervakningen är viktig både för att uppmärksamma nya hot mot miljön, för att följa utvecklingen av miljögifter, populationers status och ekosystemens funktion samt för att bedöma om vidtagna åtgärder har haft effekt.  Utan en intakt och långsiktig miljöövervakning kan man inte bedriva en klok och kostnadseffektiv havsmiljöpolitik.

De myndigheter som på olika sätt är inblandade i havsfrågor får i stort sett samma anslag som tidigare år, alltså inga stora nedskärningar på vare sig Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen eller Livsmedelsverket. Detaljer kring anslagsfördelningen till myndigheterna kommer i regleringsbreven närmare jul. Innan dess och innan budgeten slutligen beslutas av riksdagen är ingenting säkert. 

Men budgeten är inte bara pengar. Vad som står i löptexterna pekar på vad som prioriteras. I höstbudgeten betonas till exempel att övergödning från jordbruk måste minska, liksom försurningen och utsläpp av läkemedel och andra föroreningar. Samtidigt nämns också att tillståndsprocesser ska snabbas på och förenklas. Om detta leder till sänkta miljökrav vid tillstånd för havsbaserad vindkraft, fiskodlingar, mineralutvinning till havs eller landbaserade verksamheter med havspåverkan, finns förstås risker för att havets miljötillstånd försämras. Östersjöcentrum fortsätter att följa regeringens olika satsningar. 

Text: Gun Rudquist (policychef) och Charles Berkow och Ellen Bruno (omvärldsanalytiker), Stockholms universitets Östersjöcentrum