Foto: Pixabay, Oceana, Mostphotos, Montage: LIsa Bergqvist

De senaste beståndsuppskattningarna från Internationella havsforskningsrådet, ICES, befäster bilden av att så gott som samtliga större fiskbestånd i Östersjön är i dåligt skick med undantag för skarpsill. Sedan mitten av 1960-talet har beståndet i centrala Östersjön minskat med mellan 80 och 90 procent och det i Bottniska viken med omkring 50 procent, enligt de senaste uppskattningarna.

 – Det är uppenbart att havet är i obalans. De båda torskbestånden har redan kollapsat, liksom det västra sillbeståndet och läget är nu akut också när det gäller sillen i centrala Östersjön och i Bottniska viken. Detta är väldigt oroande eftersom sillen är en nyckelart i Östersjöns ekosystem, säger Henrik Svedäng, fiskeribiolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Trots krisen – fortsatt fiske rekommenderas

Forskarna inom ICES tar varje år fram både uppskattningar av beståndens storlek och råd för vilka fiskekvoter som kan tillåtas inom EU påföljande år. Det huvudsakliga rådet för 2024 innebär en sänkning av fiskekvoterna med 39 respektive 45 procent för sillen i Bottniska viken och centrala Östersjön, jämfört med årets nivå. I den publikation där råden presenteras slår man dock samtidigt fast att det inte ens med ett helt stoppat fiske är säkert att bestånden kommer att hämta sig från den nuvarande kritiskt låga nivån.

 – Tyvärr tycks många beslutsfattare bara läsa den siffra som presenteras och agerar som om fångster på den nivån skulle vara hållbara, säger Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Enligt ett avtal mellan ICES och EU-kommissionen ska forskarna årligen presentera ett modellerat spann för hur mycket fisk som kan fångas, baserat på uppskattningar om maximalt hållbar avkastning (MSY) och den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön (Multiannual plan, MAP). Men forskarna ska också larma om bestånden är i kris, genom att ange om det inte med 95 procent säkerhet går att säga att lekbiomassan påföljande år kommer att ligga över den kritiska punkten B-lim. När bestånden når en så pass låg nivå kan det vara mycket svårt för dem att återhämta sig.

 – För både den centrala och bottniska sillen är så fallet denna gång, och det framgår om man läser vidare i råden. Det är väldigt synd att denna information inte finns med direkt i inledningen i en sammanfattning, som ju politiker och andra hellre läser än längre texter tyngda av vetenskaplig jargong. Nu kan man få uppfattningen att det är hållbart att fiska upp 63 049 ton strömming i Bottniska viken och 52 429 ton i centrala Östersjön, när så inte alls är fallet, säger Charles Berkow.

”Situationen är alarmerande”

Sillbeståndet i västra Östersjön, liksom det västra och östra torskbeståndet, är så pass utarmat att ICES, liksom tidigare år, inte rekommenderar någon kvot som är baserad på MSY, utan en nollkvot – zero catch. Henrik Svedäng är kritisk till att man inte gör detsamma när det gäller den centrala och bottniska sillen.

– Man borde följa den förvaltningsmodell som man kommit överens om och stänga fisket helt, eller reservera det för lokal humankonsumtion. Situationen är alarmerande för hur ekosystemet kommer fungera i framtiden. De kvoter man rekommenderar i detta krisläge riskerar att ödelägga Östersjöns ekosystem ännu mer, säger han.

Charles Berkow och Henrik Svedäng i Bryssel tidigare i år. Foto: Lisa Bergqvist

De senaste råden visar samtidigt hur stora osäkerheter som finns när det gäller beståndsuppskattningarna och andra parametrar som rekommendationerna baseras på. I till exempel Bottniska viken uppskattar man nu att sillbeståndet legat betydligt lägre även tidigare år än vad man trodde då.

 – Det finns ingen logik eller framförhållning i rådgivningen. 2021 höjdes kvoterna med mer än 80 procent i Bottniska viken och de låg kvar på en hög nivå under 2022. Nu visar det sig att fiskarna inte fångade mer än två tredjedelar av de kvoter politiker beslutade för 2022. . I centrala Östersjön låg uttaget för högt under 2016-2020. Det överfisket försökte man hantera i 2021 års kvoter, men sedan höjdes kvoterna i alla fall i fjol, säger Henrik Svedäng.

De rekommendationer som ICES har givit ska nu behandlas av EU-kommissionen och i oktober fattar EU-ländernas politiker genom ministerrådet beslut om hur stora fiskekvoterna i Östersjön ska vara nästa år.

– Till syvende och sist är det politikerna som bestämmer. Vi får hoppas att de är kloka nog att göra det som går att göra för att rädda fiskbestånden i Östersjön, säger Henrik Svedäng. Risken finns att delbestånd redan kan ha försvunnit på grund av att de totala sillbestånden i centrala Östersjön och Bottniska viken har minskat i så hög grad.

Text: Lisa Bergqvist