Aktivering av ”tysta” nervceller förklarar aggressivitet hos nyblivna musmammor

En ny studie har hittat ett system i hjärnan som förklarar varför mushonor, som normalt inte är aggressiva, plötsligt visar detta beteende efter att de blivit dräktiga och ungarna har fötts.

Bild av mushjärnan där man ser hjärnan rakt framifrån och där man kan se PMv-cellerna i rosa längst ner i mittlinjen. (Snittet är även färgat med blått vilket är en bakgrundsfärgning för att visa alla nervceller.) Den hjärnhalva som inte är rosa-blå fluorescent är en karta där de olika hjärnregionerna är indikerade. Bild: Broberger labb

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet har funnit ett system i hjärnan som kan förklara varför mushonor, som normalt inte är aggressiva, plötsligt och på ett dramatiskt sätt visar detta beteende efter att de blivit dräktiga och ungarna har fötts (så kallad maternell aggression). Studien visar att en grupp neuron som styr aggression hos de normalt aggressiva hannarna är avstängda hos den icke-dräktiga honan, men slås om i aktivt läge när hon blir mamma. När forskarna stängde av neuronen förlorade mamman sitt aggressiva beteende. Studien visar även att oxytocin och prolaktin, de hormoner som styr mycket av moderskapets kroppsliga funktioner som bildning och utsöndring av bröstmjölk, kraftfullt kan aktivera dessa neuron.

Fynd som berör större konceptuell fråga

Illustration: Broberger labb

Studien är utförd på djur, och ska därmed tolkas med försiktighet i ett mänskligt sammanhang. Men fynden berör en större konceptuell fråga: Hur kan en individ få tillgång till ett beteende som ligger utanför dess normala repertoar, under en begränsad fas av sitt liv? Det exempel som studerats här, med en hjärnkrets som kan slås av och på beroende på om ett djur för sin (eller sina ungars) överlevnad behöver ha tillgång till ett visst beteende (oavsett kön), kan ha generell betydelse för hur den plastiska hjärnan fungerar även hos människor.

– Förvånande nog visade det sig att samma nätverk av celler som driver aggression hos han-möss ligger i träda hos honor – tills moderskapet slår på strömbrytaren till detta hormon-känsliga system, säger artikelns försteförfattare Stefanos Stagkourakis, som nu leder en egen forskargrupp på SciLifeLab och Karolinska Institutet.

Christian Broberger
Foto: Eleonore Evers

– Detta är en studie utförd på laboratoriemöss, och vi vet inte i dagsläget om resultaten kan överföras på människor. Men den mekanism som vi identifierar här, hur ett beteende som normalt ligger utanför en individs repertoar kan bli tillgängligt för en begränsad period av livet, kan spegla en princip för hjärnans flexibilitet med relevans bortom maternell aggression, säger Christian Broberger, professor i neurokemi vid Stockholms universitet.

Studien har skett under ledning av Christian Broberger, professor i neurokemi vid Stockholms universitet. Experimenten utfördes vid Karolinska Institutet där hans laboratorium tidigare var lokaliserat.

Läs artikeln i Nature Communications
Läs mer om Christian Brobergers forskning

Tema

Senast uppdaterad: 1 oktober 2025

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen

{ "dimensions": [ { "id": "department.categorydimension.subject", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Keywords", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Person", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Tag", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "localcategorytree.su.se", "name": "Lokala kategorier för www.su.se", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Category", "name": "News Category (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter", "name": "Forskning", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Category.om_oss_nyheter", "name": "Om universitetet", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label", "name": "Etiketter (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "webb2021.categorydimension.etikett.hjarnan", "name": "Hjärnforskning", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.Kemi", "name": "Kemi", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.LivsVet", "name": "Livsvetenskaper", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.Växter", "name": "Växter, djur och natur", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.en", "name": "Labels (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Keyword", "name": "Keywords (Webb 2021)", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} } ] }