Stockholms universitet
Stockholms universitets Östersjöcentrum

Mesokosmer kan ge svar om hur uppvärmning och djursamhällen påverkar växthusgaser

Att skapa kontrollerade mini-ekosystem, så kallade mesokosmer, är ett sätt för forskare att studera faktorer som påverkar processer i havet. I somras genomfördes ett stort experiment av detta slag vid Askölaboratoriet, för att undersöka hur utsläppen av växthusgaser från grunda kustvikar påverkas av den globala uppvärmningen och av djursamhällen i vatten och sediment.

Meskokosmer Askö uppställning
Sammanlagt 25 mesokosmer placerades i de stora behållarna utanför Askölaboratoriet. Foto: Sara Westerström
Mesokosmer Askä provtagning
Moritz Nusser, Monica Silva Figueriedo och Maria Valio samlar in vattenprover under experimentet. Foto: Sara Westerström
Mesokosmer Askö insamling
Titouan Trancy och Sara Westerström samlar in prover från olika sedimentskikt i slutet av experimentet för att analysera viktiga biogeokemiska och mikrobiella parametrar längs en vertikal gradient. Foto: Moritz Nusser
Mesokosmer Askö vattenkoppling
Vatten från Asköviken pumpades genom mesokosmerna, antingen obehandlat eller uppvärmt 3 grader. Foto: Sara Westerström
Mesokosmer Askö mätning
Moritz Nusser förseglar mesokosmen lufttätt med ett speciellt lock. Mätningar av växthusgaser före och efter denna inkubation möjliggör analys av flödena. Foto: Sara Westerström
Sara Westerström och Moritz Nusser samlade in material till experimentet runtom Askö. Foto: Yvonne Yu Yan Yau

Att förstå sambandet mellan kust och klimat är en nyckelfråga för forskarna i CoastClim. I somras tog Sara Westerström och Moritz Nusser från forskarskolan Perspectives on Climate Change in Coastal Seas ett nytt grepp för att undersöka hur små djur i vattnet och på havsbotten kan påverka utsläppen av växthusgaser, både nu och i en varmare framtid.

– Vi är särskilt intresserade av flödena av koldioxid, metan och dikväveoxid från grunda vikar och hur dessa påverkas av uppvärmning och förekomsten av djur, förklarar Sara Westerström.

För att undersöka detta på ett kontrollerat sätt satte Sara Westerström och hennes kollega Moritz Nusser upp ett experiment med ett stort antal mesokosmoser – miniatyr-ekosystem i glasbehållare – som byggts upp för att efterlikna en typisk grund vik i Östersjön. 

– Vi samlade in sediment direkt i mesokosmerna med hjälp av en så kallad ”box corer”. Sedan planterade vi skott av borstnate (Stuckenia pectinata), som är en vanlig art i grunda vikar, och tillsatte lite Cladophora, som är en vanlig trådformig grönalg, förklarar Moritz Nusser.

 

Olika behandlingar

Skott från växten Stuckenia pectinata och några trådformiga gröna alger tillsattes. Foto: Sara Westerström

Dessutom samlade forskarna in betande smådjur från havet (Theodoxus, Gammarus och Idotea) och djur som lever i havsbotten (Macoma och Monoporeia). Betande djur placerades i en tredjedel av mesokosmerna, de bottenlevande djuren till en tredjedel, och den återstående tredjedelen förblev utan djur. 

Alla 25 mesokosmer (vilket inkluderade ett kontrollprov) kopplades sedan till ett genomströmningssystem som kontinuerligt pumpade in havsvatten från Asköviken.

– Hälften av mesokosmoser tillfördes vatten som värmts upp tre grader för att simulera framtida havsuppvärmning, medan de andra fick ouppvärmt vatten från viken, berättar Sara Westerström.

 

Många mätningar

Experimentet pågick i 21 dagar, och vid flera tillfällen mättes flödena av koldioxid (CO₂)

Moritz Nusser tar bort sediment från mesokosmerna för att sila bort grävande djur. Efter silningen återfördes sedimentet till mesokosmoserna, så att endast de djur som avsiktligt tillförts för behandlingarna kvarstod under experimentet. Foto: Sara Westerström

och metan (CH₄), liksom vattenparametrar såsom löst oorganiskt kol, total alkalinitet, näringsämnen och syre.

I slutet av experimentet samlade forskarna in alla växter och djur för undersökning och tog sedimentprover från mesokosmerna. Nu väntar laboratoriearbete och omfattande dataanalyser för att undersöka resultaten av experimentet. Några preliminära observationer kan de dock göra redan nu.

– De preliminära resultaten tyder på att djurens grävande i sedimentet ökade metanutsläppen, säger Moritz Nusser. Av våra observationer verkar det också som att de olika behandlingarna hade påverkan på tillväxten hos borstnaten.

– Förhoppningsvis kommer de här experiment att ge nya insikter om djurens påverkan på växthusgasutsläppen från kusten och hur det kan förändras i ett uppvärmt klimat, tillägger Sara Westerström.

Text: Lisa Bergqvist
 

Tema
Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida Växter, djur och natur - Temasida
Forskningsprojekt
Forskargrupp

Senast uppdaterad: 30 september 2025

Sidansvarig: Östersjöcentrum

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "Ostersjocentrum.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier Östersjocentrum NY",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "Ostersjocentrum.lokala.kat.nyheter",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "Ostersjocentrum.lokala.kat.nyheter.inf",
              "name": "Infrastruktur",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "Ostersjocentrum.lokala.kat.nyheter",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "Ostersjocentrum.lokala.kat.nyheter.eye",
              "name": "Webbmagasinet Baltic Eye",
              "entities": [
                {
                  "id": "Ostersjocentrum.lokala.kat.nyheter.eye.mangfald",
                  "name": "Biologisk mångfald",
                  "entities": [],
                  "attributes": [],
                  "childrenOmitted": false,
                  "localizations": {}
                }
              ],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "Ostersjocentrum.lokala.kat.nyheter",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "Ostersjocentrum.lokala.kat.nyheter.eye",
              "name": "Webbmagasinet Baltic Eye",
              "entities": [
                {
                  "id": "Ostersjocentrum.lokala.kat.nyheter.eye.klimat",
                  "name": "Klimatförändringar",
                  "entities": [],
                  "attributes": [],
                  "childrenOmitted": false,
                  "localizations": {}
                }
              ],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "News Category (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Etiketter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.examen",
          "name": "Klimat och miljö",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Sjöar",
          "name": "Sjöar och hav",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Växter",
          "name": "Växter, djur och natur",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Labels (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}