– Engagemanget för Algforskarsommar är fantastiskt roligt och värdefullt för forskning om Östersjöns tångskogar, säger Lena Kautsky, professor emeritus i marinbiologi och ledare för forskningsprojektet.

I år har forskningsprojektet synts i flera TV-inslag, hörts i olika radioprogram och presenterats i tidningar.

Höstförökande tång på Blå Jungfrun

Höstförökande blåstång som bildar förökningstoppar (1) strax ovanför sina flytblåsor (2). Kan du hitta den ovanliga hösttången åt oss?

Den vanligaste formen av blåstång förökar sig på sommaren. Men i Östersjön hittas på olika platser bestånd av höstförökande tång. I en utav uppgifterna i Algforskarsommar lär man sig att se skillnad på sommarförökande- och höstförökande tång, samt rapporterar in den höstförökande tången. Att mängden fintrådiga alger minskar på hösten skulle kunna göra det lättare för tångplantor som förökar sig senare på året när klippbotten är renare. Forskarna vill ta reda på om utbredningen av höstförökande tång ökar eller minskar.

En rapportör undersökte tång på 15 platser under en segeltur från Lisö i Nynäshamn till Blå Jungfrun i Kalmarsund. Just på Blå Jungfrun var tångbestånden höstförökande, medan de var sommarförökande på de övriga 14 platserna. Detta överensstämmer med forskarnas egen undersökning på Öland, som visat att den höstförökande formen numera är vanlig på den västra sidan av Öland.

Fynd av elegant tångräka

Nytt fynd av elegant tångräka från Rammskär, utanför Kapellskär i norra Stockholms skärgård. Det gäller att titta efter de blå-gul-randiga benen för att bestämma att det är en elegant tångräka. Foto: Bo Hallman.

Den för Östersjön relativt nya arten elegant tångräka, eller kortfingrad tångräka som den också kallas (Palaemon elegans), verkar sprida sig norrut i Östersjön. I årets Algforskarsommar kom foton in från medborgarforskare där räkan syns i Stockholms norra skärgård. Det finns sedan tidigare bara få rapporter av elegant tångräka så långt norrut i Östersjön.

Genom rapporterna som deltagarna i Algforskarsommar skickar in kan forskarna följa och få in mer information om förändringar av djursamhället och algpåväxten på olika platser utmed den svenska ostkusten. På så vis kan medborgarforskningen bidra till att hitta storskaliga förändringar över tid och förstå vad dessa kan bero på.

Klimatförändringarnas påverkan på tången

Per Larsson tar del av Lena Kautskys och Ellen Schagerströms visning av Östersjöns tångskog. Foto: Jenny Rosen.

Med mildare vintrar, mindre is och snabbare uppvärmning av kustens vatten på våren, kan blåstångens förökningstoppar utvecklas tidigare. Detta har medborgarforskarna hjälpt till att undersöka genom att gå blåstångspromenader i fullmåne. Att komma ut när det är fullmåne vid havet lockade extra många till medborgarforskningen och uppgiften, som var ny för i år, fick särskilt högt deltagande

I år startade uppgiften med första fullmånen i maj. Men undersökningen skulle behöva starta ännu tidigare nästa år, konstaterar forskarna i årets slutrapport. Redan till fullmånen den 16 april hoppas de att många vill gå på promenad vid havet för att se hur långt blåstången har kommit i sin förökning. Det ser ut som att mognaden sker tidigare än vad den gjorde för 25 - 30 år sedan, men för att veta säkert behövs medborgarforskningen också nästa år.

Lena Kautsky och Ellen Schagerström förevisar sin algforskning på Askölaboratoriets 60-årsjubileum. Lena Kautsky till vänster med tånghalsband. Foto: Lisa Bergqvist.

För att forskarna ska få en tydlig bild av vad som händer i havet behövs rapporter från flera år i rad. Professor emeritus Lena Kautsky, som leder Algforskarsommar, ser redan fram emot nästa år och att ännu fler ska vilja delta.

När våren kommer tillbaka hoppas vi att du vill ut till en strand full med tång och deltar i Algforskarsommar 2023!

Lena Kautsky, ledare för Algforskarsommar.

Text: Jenny Rosen

Läs mer om resultaten från Algforskarsommar 2022

Algforskarsommar – sammanfattande resultat från sommaren 2022 (347 Kb)

Här kan du läsa alla rapporter från sommaren 2022