Stockholms universitet

Ny studie avslöjar nyckelaktörer inom global omlastning och ökar transparensen kring fisket

Kylfartyg – kylda omlastningsfartyg som fungerar som mobila hamnar för fiskebåtar – beskrivs ofta som svaga länkar i spårbarheten för fisken vi äter. För första gången har ny forskning identifierat ägarna till alla globalt använda omlastningsfartyg, vilka flaggor de seglar under och vilka fiskefartyg de omlastar ifrån. Den nya studien, som är publicerad i Science Advances, visar att endast 324 ägare är ansvariga för all omlastning av fisk i världen, och att Kina, Ryssland och Grekland spelar en betydande roll.

Kylfartyg spelar en viktig roll i fisk- och skaldjursindustrin.
Kylfartyg spelar en viktig roll i fisk- och skaldjursindustrin. Foto: Tommy Trenchard, Greenpeace

– Det här betyder ett stort steg för mer transparens inom fiskindustrin, säger huvudförfattaren Frida Bengtsson vid Stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet.

Kylfartyg spelar en viktig roll i fisk- och skaldjursindustrin. Till exempel omlastas nästan en tredjedel av den globala tonfiskfångsten (värd 10,4 miljarder USD) varje år. Även en betydande del av all torsk och annan vitfisk som hamnar på svenska matbord har åkt kylfartyg.

Omlastning, det vill säga överföring av fångst men även manskap, reservdelar och bränsle mellan ett fiskefartyg och ett kylfartyg, har upprepade gånger beskrivits som icke transparent och kopplat till olaglig verksamhet, eftersom den kan uttnyttjas för att överföra olagligt fångad fisk eller för att dölja fångsternas ursprung.

Fisket till havs var tidigare bortom insyn, men de senaste framstegen inom insamling och delning av satellitdata på fartygsnivå innebär att forskare och allmänhet nu kan se var fartygen bedriver sin verksamhet. Hittills har det dock saknats information om vem som äger de kylfartyg som används vid omlastning av fisk.

– Att förstå vem som är den egentliga fartygsägaren ger nya möjligheter till förbättrad reglering och tillsyn av denna verksamhet, förklarar Frida Bengtsson, Stockholms Resilienscentrum.

I den här studien har forskare från Stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, Stanford Center for Ocean Solutions och University of British Columbia identifierat 569 kylfartyg som för närvarande används inom fiskeindustrin och deras 324 verkliga ägare. Bara tio av dessa ägare står för nästan en fjärdedel av alla omlastningar globalt.

– Med tanke på de volymer av fisk som omlastas är detta ett förvånansvärt lågt och mycket hanterbart antal aktörer. Om vi arbetar med dessa nyckelaktörer och får dem att förbättra sin verksamhet kan vi snabbt förbättra spårbarheten och få ett mer hållbart fiske, menar Frida Bengtsson.

Den nya studien har också kartlagt var i havet kylfartygen opererar, under vilken flagg samt redskap som används för att fånga fisken som omlastas. Dessa data är nu tillgängliga för alla och visualiseras med hjälp av ett onlineverktyg som kan bli ett viktigt verktyg för icke-statliga organisationer, försäkringsbolag och finansiella aktörer som är intresserade av att skapa starkare incitament för ett mer hållbart fiske.

 

Mer info

Mer om Frida Bengtsson

Artikeldetaljer: “Who owns reefer vessels? Uncovering the ecosystem of transshipment in fisheries”
Länk till artikeln: science.org/doi/10.1126/sciadv.adn3874

Onlineverktyget "Who owns reefer vessels?"

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Sjöar",
          "name": "Sjöar och hav",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Växter",
          "name": "Växter, djur och natur",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}