Så undkom Östersjön katastrofen
Östersjön är idag kraftigt övergött med syrefria bottnar och stora algblomningar. Men om länderna runt innanhavet inte hade minskat utsläppen av näring hade situationen varit ännu mycket värre. ”Tack vare de åtgärder som gjorts undkom Östersjön en ekologisk katastrof”, säger forskaren Eva Ehrnstén.
Publicerad 2024-10-23.
Det har nu gått flera decennier sedan övergödningen av Östersjön började uppmärksammas som ett stort miljöproblem, och länderna i avrinningsområdet kom överens om att minska näringsutsläppen till havet. Förbättrad avloppsrening, minskade luftutsläpp och åtgärder inom jordbruket har gjort att näringstillförseln till havet har minskat betydligt; till Östersjön som helhet har tillförseln av kväve minskat med ungefär en tredjedel och tillförseln av fosfor med drygt hälften.
I vissa kustområden har miljön förbättrats, men i Egentliga Östersjön är situationen värre än någonsin, med stora algblomningar och syrefria bottenområden. Det beror bland annat på interna processer i havet och på att det tar lång tid för vattnet i Östersjön att bytas ut.
– Det är väldigt frustrerande för många att tillståndet i havet inte har förbättrats, trots att det har gjorts väldigt mycket för att minska utsläppen. Därför ville vi ta reda på vad som hade hänt om vi inte hade gjort alla de här åtgärderna, berättar Eva Ehrnstén, som är forskare vid Östersjöcentrum och huvudförfattare till en ny studie som undersökt just detta.
Men hjälp av modellering har forskarna studerat hur miljötillståndet i de centrala delarna, Egentliga Östersjön, hade sett ut om inga åtgärder hade genomförts och utsläppen fortsatt på 1980-talets nivå. Studien visade att kvävehalterna i Egentliga Östersjön i ett sådant scenario hade varit dubbelt så höga som de är idag, och fosforhalterna hade varit nästan 60 procent högre än dagens.
– Vi hade också haft betydligt mer algblomningar än idag, och de helt syrefria bottnarna hade varit mer än 80 procent större än de är nu, berättar Eva Ehrnstén.
Effekter vid kusten
Forskarnas modelleringar omfattar bara utsjön, men de höga utsläppen hade även påverkat Östersjöns kustområden. Särskilt illa hade miljötillståndet varit i områden som påverkats mycket av utsläpp från land, till exempel ett bristfälligt avloppsreningsverk eller omfattande jordbruk. På 1980-talet blandades det näringsrika vattnet från land ut med mer näringsfattigt vatten från utsjön. Om utsläppen fortsatt ytterligare flera decennier, och näringshalterna ökat i utsjön så som modelleringarna visar, hade situationen i dessa områden förvärrats ytterligare.
– Nu har vi ju redan en situation där man inte vill gå och simma i havet vissa dagar på sensommaren på grund av algblomningar. Utan åtgärder för att minska utsläppen hade det kanske varit dubbelt så många dagar, säger Eva Ehrnstén.
Fortsatt höga näringsutsläpp, med ännu mer algblomningar och ännu större syrebrist som följd hade sannolikt även haft kraftig påverkan på växt- och djurlivet i Östersjön.
– Det mycket möjligt att vi helt och hållet hade tappat vissa arter och livsmiljöer som även idag mår ganska dåligt, till exempel sjögräsängar och vissa fiskpopulationer. Vissa kustområden hade sannolikt varit helt döda, säger Eva Ehrnstén.
– Modelleringen visar till exempel att torsken hade haft väldigt mycket svårare att föröka sig i Bornholmsbassängen, tillägger Bo Gustafsson, medförfattare till studien.
Går mot en ljusare framtid
Hur ser då framtiden ut för Östersjön? I studien har forskarna också gjort simuleringar av hur miljötillståndet i havet kommer att utvecklas fram till 2050 om utsläppen fortsätter på dagens nivå.
Enligt modelleringarna har näringshalterna i Egentliga Östersjön nått sin kulmen, och kommer att sjunka de kommande decennierna. Till 2050 väntas algblomningarna minska betydligt och syrehalterna stiga.
– Det ser ljusare ut för Östersjön framöver, men för att nå de mål som länderna kommit överens om behöver utsläppen fortsätta att minska, konstaterar Eva Ehrnstén.
Den nya studien visar hur viktigt det är att reagera snabbt på varningssignaler i miljön, framhåller Eva Ehrnstén och Bo Gustafsson.
– Att Östersjön reagerar långsamt på förbättringar är något vi inte kan påverka, men genom att länderna runt Östersjön minskade utsläppen i tid undvek vi en ekologisk katastrof, säger Eva Ehrnstén.
– Vi hoppas att man drar lärdomar av detta i andra områden där näringsutsläppen ännu ökar och vidtar åtgärder snarast. Ju längre man väntar desto värre blir tillståndet och desto svårare och dyrare blir det att motverka övergödningen.
Text: Lisa Bergqvist
FAKTA: Om studien
Studien ”Disaster avoided: current state of the Baltic Sea without human intervention to reduce nutrient loads” genomfördes av Eva Ehrnsten, Christoph Humborg, Erik Gustafsson och Bo Gustafsson vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.
Forskarna har använt modellen BALTSEM (Baltic Sea Long-Term Large-Scale Eutrophication Model) för att simulera hur tillståndet i Östersjön varit om näringstillförseln fortsatt på 1980-talets nivå (ett såkallat ”no reduction”-scenario). De har också simulerat hur Östersjön kan se ut år 2050 om näringstillförseln fortsätter på dagens nivå.
Halterna löst oorganiskt kväve (DIN) och löst oorganisk fosfor (DIP) var 104 respektive 58 procent högre i scenariot ”no reduction” jämfört med situationen idag. Algblomningar representeras i modellen som halterna klorofyll a och primärproduktion (gram kol per kvadratmeter) vilka hade varit mer än 60 procent högre än idag om inget gjorts. De syrefria (anoxiska) bottnarna skulle vara 82 procent större än idag.
Om utsläppen fortsätter på dagens nivå väntas signifikanta minskningar av syrefria bottnar och algblomningar på grund av minskade näringshalter, speciellt av fosfor.
Senast uppdaterad: 24 oktober 2024
Sidansvarig: Östersjöcentrum