Resultaten visar att kvinnor förväntas vara mer ansvarstagande, kontrollerande och omhändertagande än män, som i sin tur antas vara orädda och testa gränser. Män är därmed tillåtna att göra bort sig och förlora kontroll i högre utsträckning än kvinnor.

– Det finns även kopplingar mellan unga kvinnors drickande och föreställningar om promiskuitet och risk för sexuella övergrepp, säger Josefin Bernhardsson vid Centrum för samhällsvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet.

Avhandlingen synliggör att de normer som reglerar drickandet är relativt stabila även då svenskarnas dryckesmönster förändrats i termer av kvantitet och val av dryck. I synnerhet gäller detta genus- och åldersrelaterade normer.

– Mäns och kvinnors drickande förklaras och ursäktas på olika sätt. Medan mäns dryckesbeteende huvudsakligen ursäktas utifrån argument om biologi och hormoner; som exempelvis med att de är djuriska eller testosteronstinna, förklaras kvinnors ansvarskännande främst utifrån moderskapet, säger Josefin Bernhardsson.

Dessa skillnader synliggörs främst i relation till beteenden som uppfattas som riskfyllda eller problematiska. Vad gäller de positiva betydelser som intervjupersonerna tillskriver alkohol är likheterna mellan män och kvinnor större än skillnaderna mellan dem.

Avhandlingen är baserad på ett stort antal fokusgruppsintervjuer med män och kvinnor mellan 15 och 65 år. Studiens syfte har varit att undersöka betydelser av alkohol och drickande i olika generationer av män och kvinnor i relation till livsperioderna barndom, ungdom och vuxendom.

För ytterligare information
Josefin Bernhardsson, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet, tfn 08-16 32 50, mobil 0736-15 62 42,e-post josefin.bernhardsson@sorad.su.se