I mänskliga samhällen råder sociala normer som upprätthålls av att individer informellt straffar varandra för normbrott. Det har ofta antagits att normsystem påbjuder sådant informellt straffande, eftersom det kan förbättra gruppers samarbetsförmåga. I en preliminär studie har vi dock funnit att i vissa, men inte alla, kulturer har både normbrytare och informella straffare dåligt rykte.

I detta projekt ställer vi upp nya hypoteser kring hur kulturell variation i synen på normbrytare och straffare (1) kan relateras till samhällens grad av individualism och upplevda hot, och (2) kan predicera hur snabbt normer kan förändras i olika samhällen och vid invandring till ett nytt land. Dessa hypoteser angrips i en serie korskulturella studier med en kombination av metoder från kulturpsykologi, socialpsykologi och beteendeekonomi samt tidsserieanalys av sociologiska data på normer i olika länder.

Projektet kommer att lämna flera bidrag: (1) En uppsättning robusta mått på hur normbrytare och informella straffare uppfattas i ett stort antal länder. (2) En demonstration av kulturens påverkan på hur normer upprätthålls. (3) Ett empiriskt svar på huruvida sociala normer, hos invandrare och i samhällen i stort, utvecklas olika beroende på hur informella straffare uppfattas. Detta är högaktuella ämnen i en värld som bara blir mindre och mindre och som bryr sig alltmer om kulturella skillnader.

Projektet genomförs av ett internationellt forskarlag där flera världsledande forskare ingår.

Finansierad av Riksbankens Jubileumsfond.

Projektledare: Kimmo Eriksson