Mäns våld mot en kvinnlig partner

Forskaren och psykologen Hanna Bornäs vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen disputerar om mäns våld mot en kvinnlig partner.

Vad handlar din avhandling i huvudsak om?

Hanna Bornäs, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Foto: Privat.

- Min avhandling handlar om killar som har varit våldsamma mot en kvinnlig partner (eller flera) i ungdomen, och om deras erfarenheter av våldsamma relationer. Förutom kärleksrelationer berör jag även killarnas relationer till vänner och föräldrar, och har studerat hur våld verkar reproducera sig mellan olika relationer och sammanhang. Min studie baseras på intervjuer med killar med utgångspunkt i hur de förstår våldet och vilka känslor som är associerade med att utöva våld. Jag har även utforskat i vad de har för föreställningar om att till exempel vara en heterosexuell man samt tankar om sex och samtycke.

Hur kom det sig att du valde att fokusera just på detta ämne?

- Jag är intresserad av relationer, genus och sexualitet och när och varför det ibland blir destruktivt i nära relationer. Det finns också ganska lite forskning om våld i just ungas kärleksrelationer. Jag var nyfiken på vad som är specifikt för ungas första relationer och varför det verkar vara så vanligt förekommande med våld just under de unga åren. Det känns otroligt viktigt att förstå grunden till detta, för att kunna förebygga, uppmärksamma och motverka våld tidigt.

Sammanfatta de viktigaste slutsatserna av din forskning?

- Min studie visar tydligt det som även tidigare forskning har bevisat, att många killar som själva varit utsatta för våld som barn och unga tenderar att utöva fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld i sina kärleksrelationer. Ofta hade våld förekommit från föräldrar och bland killkompisar. De våldsamma interaktionerna som killarna beskriver bottnar ofta i bristande ömsesidigt erkännande. Killarnas relationsmönster präglas istället av dominansrelationer och hierarkier, och försvårar erkännandet av den egna sårbarheten och svagheten. Man saknar också förmåga att erkänna sin partners vilja och subjektivitet.

- Ett annat tydligt mönster i studien är ”tjatsex” som många av de intervjuade killarna ha utövat. Tjatsex beskrivs uppstå i situationer där killar har mycket svårt att ta ett ”nej” och hantera att bli avvisade av sin kvinnliga partner. I de situationerna väljer killar att utöva påtryckningar mot henne och pressa henne till att ha sex mot sin vilja. Genomgående i studien var att killarna först i efterhand förstod att detta var något problematiskt, men att de i handlingens stund tänkte att de hade rätt till sex i en heterosexuell relation. Efter att ha konfronterats med ex-partnern och efter diskussioner om gränser och gråzoner, exempelvis under #metoo, ändrades killarnas uppfattning om situationen radikalt.

Vad är din egen bakgrund och ingång till ämnet?

- Jag har som klinisk psykolog mött patienter som varit utsatta för våld, och även de som själva haft en aggressionsproblematik. Jag har också forskat om unga vuxna och depression, och skrivit om liknande teman, såsom genus och sexualitet, kroppslighet, sårbarhet och självskada. Som psykolog är jag också intresserad av och insatt i de feministiska psykoanalytiska teorier jag använt i avhandlingen.

Var det något resultat eller annat som förvånade dig under studiens gång?

Hanna Bornäs avhandling, omslagsbild: Niklas Asker.

- Det som också överraskade mig i studien var att sexuellt våld, gråzoner och ”tjatsex” kom upp så ofta i intervjuerna. Några av intervjupersonerna ställde upp för intervju uteslutande på grund av sådana erfarenheter. Jag tycker det är ett tydligt exempel på att det offentliga samtalet om tjatsex och gråzoner faktiskt påverkar unga människor. Att lyfta diskussionen om sex, makt och respekten för andras gränser kan förhoppningsvis förändra sexuella beteenden till det bättre.

Vad hoppas du att din avhandling kan bidra med om vi pratar om samhället generellt och kvinnornas situation i synnerhet?

- Dels till att våld i ungas nära relationer uppmärksammas mer och att det leder till fler och bättre insatser för att förebygga och motverka våld tidigt. Att man förstår att killar som utsätter andra ofta själva varit utsatta, så att barn som erfar våld i hemmet får rätt hjälp och stöd tidigt för att motverka reproduktionen av våld. Sen hoppas jag också att den kan bidra till en nyanserad diskussion kring sexuellt våld och sexuella gråzoner, och att mitt fokus på erkännande och intersubjektivitet kan bidra till att vi pratar mer om ömsesidighet och lyhördhet i sexuella situationer. Jag tror att vi annars kan fastna i att prata om att individer ska bli bättre på att verbalt uttrycka sin egen vilja, men då missar vi att sex är i grunden relationellt och kroppsligt, och att det kan vara mycket svårt att sätta tydliga gränser.

Läs mer om Hanna Bornäs.

Ladda ned Hanna Bornäs avhandling: Subjects of Violence: On Gender and Recognition in Young Men’s Violence Against Women.