Du undervisar på Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem, men vad har du själv för bakgrund?

-    Jag är från början gymnasielärare i samhällskunskap, historia och idrott och hälsa och jobbade som gymnasielärare i ett antal år. Jag närde sedan länge ett intresse av att doktorera och så jag hamnade som doktorand i Barn- och ungdomsvetenskap. Efter att jag disputerat hade jag en forskartjänst här i ett år, och sen var jag lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik och idrottshögskolan GIH med inriktning utbildningsvetenskap i tre år. Nu är jag tillbaka här sedan 2021.

Vad kan en student förvänta sig från dig som lärare?
-    Jag tror de kan förvänta sig engagemang och att jag har höga krav och förväntningar på att de visar upp en gedigen insats och deltar aktiv i t.ex. diskussioner. Det är viktigt för hela lärarprofessionens framtid att vi ställer höga krav på att läraren ska vara en central figur. 

-    Speciellt på grundlärare i fritidshem så är saker som rör sociala relationer särskilt viktigt. De har större möjlighet att arbeta med det och de kan ofta få en annan och närmare relation till eleverna än en klasslärare kan få. Det ställer särskilda krav på den lärarkategorin att ha kompetens inom det här området. 

Vad har du för syn på fritidshemmet idag?
-    Fritidshem är ju intressant på flera sätt för att det har förändrats och på många sätt knutits närmare skolan. Fritidshemmet var ju historiskt sett ett stöd till hemmet, men nu är det framskrivet i läroplanen att det främst ska vara ett stöd till skolan.

foto: Katja Kircher, Mostphotos.

-    Och så är grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem en relativt ny utbildning, den första kullen tror jag kom ut 2014. Det gör att man kan förstå att kunskapen om professionen grundlärare i fritidshem kan vara ganska låg också i skolans värld och det är ju en utmaning, både för oss på universitet, men även för de som är nyexaminerade. 

Vad undervisar du i på Stockholms universitet?
-    Min mesta undervisning är i kurser i den utbildningsvetenskapliga kärna (UVK), som ”Sociala relationer i skolan” och så är jag är kursansvarig för ”Språk och matematik genom multimodala läroprocesser”. 

- Sociala relationer är en del av den utbildningsvetenskapliga kärna, det vill säga något som alla lärare läser, oavsett vilket stadium de sedan ska undervisa i. Då är mitt fokus inom sociala relationer just lärarens ledarskap i skolan. Det finns en hel del olikheter mellan de olika lärarprofessionerna, men grunden handlar hur man arbetar med relationer till sina elever. En central del är konflikthantering.

En annan del handlar om barns rättigheter i relation till skolans styrdokument och barnkonventionens skrivningar om diskriminering, trakasserier, kränkningar och mobbing och sådana frågor.

Har du någon undervisningsstil, som en metodik eller särskild pedagogik som utmärker dig?

- Just relationen mellan teoretiska modeller och praktiskt användandet av teori tycker jag är en central del i en akademisk yrkesutbildning. Därför försöker vi arbeta med olika typer av fall där vi ponerar tänkbara scenarier som kan tänkas hända i skolans värld och så försöker vi med hjälp av kurslitteratur, teorier och centrala begrepp hantera det. 

- Det blir centralt att påvisa vilken specifik kompetens de har som inte andra yrkesgrupper har. Det är helt avgörande för att få legitimitet för den här yrkeskategorin. 

Vad är det viktigaste du vill att studenterna ska få med sig när de gått ut utbildningen?
-    Att de får med sig strategier hur de kan systematiskt arbeta med de här frågorna och hur de kan arbeta långsiktigt. Fostransuppdraget att fostra goda samhällsmedborgare är en lika viktig del av läraruppdraget som att förbättra elevers ämneskunskaper i matematik eller svenska. Och det är en lärares specifika yrkeskompetens. 

Läs mer om Magnus Kilger.