Symposiet som arrangeras av Centrum för barnkulturforskning lockade närmare 400 gäster från Malmö i söder till Rovaniemi i norr.

Under två fullspäckade dagar fick deltagarna ta del av barnkultur från olika håll och kanter. Genom presentationer av forskare och kulturutövare fick åhörarna erfara hur barnkulturen kan utmana det vedertagna, och hur barn och unga själva ges möjlighet att nytolka och omskapa sina villkor. Det blev tydligt hur viktig kreativiteten är!

Astrid Söderbergh Widding 
invigde symposiet.

Symposiet invigdes av Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet. ”Barns nyfikenhet och forskning flyttar fram kunskapens gränser”, sade Astrid i sitt öppningstal. Publiken hälsades välkommen av Margareta Aspán, föreståndare för Centrum för barnkulturforskning. Barnkulturen kan ses som arena för nytänkade för både barn och vuxna. Även om konst och vetenskap skiljer sig åt, i det att vetenskapen vill fånga det precisa och konsten kan hålla sig till det mångtydiga och vaga, kan vi ändå se hur konst och vetenskap i några avseenden liknar varandra: det behövs en nyfikenhet, ett grävande, båda delar handlar ju om på något vis om utforskande. Ett av människans signum är väl att föreställa sig det omöjliga. Med temat för året ”Bak å fram och upp å ner och ut å in – barnkulturens egna vägar” inbjöds gästerna att reflektera kring vad kulturen kan omstöpa, och där förstås särskilt fånga barnkulturens vildhet, ostyrighet och möjligheter att nyskapa.

 Barns nyfikenhet och forskning flyttar fram kunskapens gränser.

Eva Alerby ställde frågan "Vad ä det som sägs i det som inte sägs"?

I symposiets inledande föreläsning fick vi höra professor Eva Alerby, som belyste just hur barnkulturen utgör en arena för nyskapande och vad det i sådant fall innebär?
Eva pratade om komplexiteten i begreppet barnkultur med utgångspunkt i dagens samhällsklimat och vävde in det med den franske filosofen Maurice Merleau-Pontys tankegods kring frågan ”Vad är det egentligen som sägs i det som inte sägs?” Publiken fick reflektera kring olika existentiella dimensioner såsom tid, rum, sinnen och tystnad.

ALMA-prisvinnaren Laurie Halse Anderson gästade symposiet

Därefter hade vi den stora äran att bjuda upp Laurie Halse Anderson, författare och ALMA-prisvinnaren tillsammans med professor Elina Druker på scen för ett samtal om att bryta tystnaden. Deltagarna fick ta del av Lauries viktiga litteratur för unga, där svåra ämnen – så som ätstörningar, våldtäkter, krigserfarenheter och olika missförhållanden – starkt berör. En grund i författarskapet är den egna erfarenheten av att inte kunna tala om det svåra, det tabubelagda. Att tystas.

Laurie Halse Anderson och Elina Druker samtalade om "att bryta tystnaden".

Laurie som kommer från USA berättade om den allt starkare rörelsen som vill förbjuda det normbrytande, litteratur med avvikande  karaktärer bannlyses, pride-flaggor får inte synas. I Lauries berättelser, påmindes vi om i samtalet, finns det dock också alltid en hoppfullhet, det går att tala, att berätta sin historia. Vi kan låta röster höras! Efter samtalet signerade Laurie Halse Anderson böcker. Hennes bok "Vinterflickor" har precis getts ut på svenska. Många symposiumgäster gick hem med eget exemplar i väskan.

Många ville ha ett signerat exemplar av Lauries bok.

Pappaspektakel – det manliga misslyckandets estetik i filmerna om Sune

En blinkning till alla pappor och vad pappornas misslyckanden säger om vår nyliberala kultur fick vi höra under föredraget med professor Lucas Gottzén och docent Simon Wessbo: ”Pappaspektakel – det manliga misslyckandets estetik i filmerna om Sune”. 
Svenska fäder förväntas att vara allt mer engagerade i sina barn och detta synliggörs ofta i samtida barnkultur. Föredraget skildrade hur detta gestaltas inte minst i filmerna om Sune, där pappan Rudolf, liksom de andra papporna, försöker framstå som framgångsrika men konsekvent misslyckas att uppnå idealet. 

Sámi máná jurddavázzin – Samiska barn som tankevandrare 

Viktor Magne Johansson om "Samiska barn som tankevandrare".

Eftermiddagen inleddes med docent Viktor Magne Johansson, som berättade om sitt forskningsprojekt om samiska barn under rubriken ”Äventyr under ett samiskt förskoleår och samiska barn som tankevandrare”. Forskningsprojektet Sámi máná jurddavázzin – Samiska barn som tankevandrare undersöker samiska barns utforskande av filosofiska frågor genom berättande. Studien visar hur pedagoger levandegjort samiska traditionsbärares kunskaper och historier för barnen genom ett medvetet arbete med berättelser. Barnen i projektet undersökte filosofiska frågor genom lek utifrån berättelsen de hade hört av pedagogerna. Vissa berättelser upplevdes som skrämmande eller läskiga, men även då blev dessa legender inspiration till lek och nya berättelser. 

Susanne C. Ylönen, från universitetet i Jyväskylä i Finland var näst på tur på scenen. Susanne specialiserar sig på estetiska uttryck av skräck, avsky och söthet, särskilt inom barnkulturen. På barnkultursymposiet belystes "det groteska det coola, och det gulliga". Hon nämnde karaktärer som Pelle Snusk (Jöröjukka på finska) som barn både kan skratta åt och skrämmas av, samt hur det gulliga attraherar både barn och vuxna. Susannes doktorsavhandling 'The Fighting Crab Monster' (2016), utforskar skräck och ringar in hur estetiska val, vilka signalerar rädsla eller avsky, vördnad eller möjligen humoristiskt förnedrande tolkningar, används för att uppnå olika mål, allt ifrån skräck till förlöjliganden.

Djupdykning i poddarna: Om ungas egna röster och frågor

Margareta Aspán välkomnade poddforskaren Sara Uhnoo på scen.

Torsdagen avslutades med en djupdykning i poddarnas värld. Vi fick höra Sara Uhnoo, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, berätta om ”ortenpoddar”, d.v.s. poddar som handlar om ett socioekonomiskt utsatt område eller förort, är gjorda av de som bor där samt riktar sig till unga lyssnare. Poddarna kan ses som uttryck för hur förortens unga handskas med rasifiering och den underordnade position som är en del av deras uppväxtvillkor. Vidare berättar Sara att åtta av tio 90-talister lyssnar på poddar, vilket gör poddar till en viktig kanal för information och kunskap för ungdomar. Poddar är oftast väldigt raka, ärliga samt ibland även råa och hyperintima eftersom man får ljudet och budskapet "rakt in i huvudet" via hörlurar.

Efter Saras presentation välkomnades skaparna till den populära podden GALDEM A TALK, Sara Mecconen och Nada Yussuf på scen. Galdem A Talk betyder ”tjejer som pratar” och är en podcast med rötter i Husby och kan relatera till kulturen och rörelsen inom ortenpoddar. Podden handlar om social rörelse och om att mobilisera för förändring och representation i medielandskapet.

Galdem A Talk och Sara Uhnoo i samtalar- Moderator Anna Lund.

 

Sara och Galdem-grundarna samtalade under ledning av Anna Lund, professor i sociologi om fenomenet ortenpoddar. Galdem berättade att iden till podden väcktes när Sara, Nada och Fatuma kände att synen på ortentjejer, svarta, kvinnor och muslimer var så skev. Bilden av vad Sverige är och vad unga gör behöver förändras, breddas: ”Vi är födda i Sverige, vad ska vi integrera oss i?” Galdem har även startat en poddfestival samt även nyligen utsålda talkshows. ”Nu är vi kulturella entreprenörer, vi är ”det vi var menade att vara”.

Torsdag kväll bjöd också på POSTSYMPOSIUM. Tretton mässutställare visade upp sin verksamhet för nyfikna minglande besökare!

Projektet "Årstider" - Alla barns rätt till musikaliska upplevelser

Magnus Allensten dirigerar konserten "Årstider".

Fredagen inleddes med något av en premiär inom barnkultursymposiernas långa historia. För första gången presenterades ett projekt kring hur barn med olika funktionsvariationer kan skapa musik och erfara musikaliska upplevelser. Magnus Allensten, musikpedagog och projektledare och Lisa Långbacka, accordeonist och kompositör visade bilder och filmer från projektet “Årstider” som bygger på att barn och ungdomar med funktionsnedsättningar möjliggörs att vara delaktiga i det musikaliska sammanhanget, med den stora finalen på Musikaliska våren 2023. Här visades hur barn genom specialanpassade instrument, såsom ipads, ljudknappar, datorer med ögonstyrning, theremini, modulär synth, kontrabox, tonbox, minibas samt bygelgitarr, kan skapa djupa musikaliska upplevelser. Det står klart att eleverna fick stor behållning av att vara del av detta stora, att musicera tillsammans i en orkester!

Malena Janson, lektor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning barnkultur och verksam på Centrum för barnkulturforskning, pratade om ”När tabun var till för att brytas: smuts, sex, död, krig och politik i 1970-talets barnprogram”. Barn-tv på 70-talet engagerade hela svenska folket. Varken förr eller senare har barnprogrammen genererat så många upprörda insändare, samtal till Klagomuren och anmälningar till Radionämnden. Men så hade också barnprogramredaktionerna som uttalat mål att bryta tabun och berätta om ALLT för barnpubliken. Föreläsningen gav exempel på några av de mest utmanande tv-serierna som exempelvis ”Knubbe” som handlar om en pojke som bor på Södermalm med sin mamma och mormor. Knubbe får klara sig mycket på egen hand och serien är mycket vardaglig och dramatisk. Helt annorlunda var istället ”Tårtan” där de tre bröderna driver ett bageri och tar samtidigt hand om en apa. Programmet är ett stillsamt ständigt pågående ’vansinne’. där bröderna driver med vuxnas normer om ordning. 

Frihetens gränser och befrielser - läsaren fyller i det outsagda

Margareta Aspán presenterar Pija Lindenbaum och Olle Widhe i symposiets sista föredrag ”Frihetens gränser och befrielsen. Ett samtal om barnkultur och konst”.

I barnkultursymposiets sista föredrag ”Frihetens gränser och befrielsen. Ett samtal om barnkultur och konst” medverkade Pija Lindenbaum, bilderbokskonstnär och grafisk formgivare tillsammans med Olle Widhe, professor i litteraturvetenskap med didaktik vid Göteborgs universitet. Pija beskrev vad hon har som grund när hon illustrerar sina verk, hur hon använder färger och olika karaktärsdrag. Hon berättade att hon testar och skissar för att hitta den rätta stämningen inte minst i färgtoner och typografi. Även om barnlitteraturen ofta förmedlar normer och värderingar, traditioner och sätt att tänka, så kan den visa på nytänkande - och det är läsaren själv som fyller i mellanrummen, det outsagda.

Anna Westberg Broström, prefekt Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet & Margareta Aspán, föreståndare Centrum för barnkulturforskning avslutade 2024 års symposium.

Tack för två fantastiska dagar. Vi ses nästa år!