Pedagogiska ambassadörsprojekt 2016
Pedagogiken i juridiken
Vid Juridicum arbetar det pedagogiska ambassadörsprojektet "Pedagogiken i juridiken" med att höja kvaliteten på institutionens undervisning. Projektet kommer att arbeta med kompetensutvecklande seminarier för lärarna och peer-review i undervisningen. Vidare kommer man att ta fram en webbaserad faktabank med samlade tips och erfarenheter om undervisning och lärande som kommit fram under projektet som alla lärare kan ta del av.
Projektet ”Pedagogiken i juridiken” vid Juridicum syftar till att höja kvaliteten på undervisningen på hela institutionen. Projektet består därför av tre delar, där den första delen endast omfattar nyanställda lärare. De ska sin första termin få delta i tre olika halvdagsseminarier som behandlar pedagogisk forskning, praktisk utformning av seminarier/lektioner och personliga framställning. De tre seminarierna kommer att hållas både vår- och höstterminen år 2016.
Den andra delen av projektet består av 6-8 lunchseminarier spridda under år 2016, där mer erfarna lärare träffas för att diskutera olika aspekter av undervisningen och får tips om nya metoder att lära ut. För mer erfarna lärare kommer även erbjudas konstruktiv kritik genom så kallad peer-review, det vill säga genom att en annan lärare deltar i undervisningen som speciell granskare. Här ska även ges återkoppling från den Pedagogiska ambassadörens kontakter med CeUL.
Den tredje delen består av utformandet av en faktabank på nätet, där de samlade erfarenheterna och tipsen under projektet ska dokumenteras för alla lärare att ta del av.
Pedagogisk ambassadör/projektledare är Andrea Sundstrand, universitetslektor vid Juridiska institutionen.
Pedagogiken i juridiken. Pedamb-rapport 2016:3 (220 Kb)
Progression av kursutbud, kursinnehåll och examination
Vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) arbetar det pedagogiska ambassadörsprojektet med att ta fram en tydligare progression av kursutbud, kursinnehåll och examination för institutionens grundutbildning och ett stort antal påbyggnadskurser på olika nivåer. Målet är att skapa en bättre och tydligare undervisning.
DEEP har från de två institutionerna som sammanslogs 2013 ”ärvt” ett stort undervisningsåtagande med både en stark involvering i grundutbildningen och ett stort antal påbyggnadskurser på olika nivåer. Det har emellertid visat sig att det i många fall behövs en revidering av kursinnehållet för att skapa en tydligare progression mellan grundkurser och de olika nivåerna av påbyggnadskurser, samt att få bort eventuella överlapp mellan olika kursers innehåll. Dessutom har vi sett att vissa kursers examinationsform är utformade på ett sådant sätt att de riskerar att inte reflektera kursens läromål. Vårt mål med detta projekt är följaktligen att genom en genomgående behovsanalys, med efterföljande revidering av kursutbud, kursers periodsplacering, kursinnehåll och examineringsformer, skapa en bättre och tydligare undervisning.
Under projektet kommer Christina Halling att vara sammankallande för en grupp av fyra ämnesstudierektorer inom DEEP som kommer att ha en vägledande funktion, samt ha en kontinuerlig kontakt med institutionens lärarkollegium. Den starka involveringen av lärare och studierektorer vid genomförandet kommer att bidra till en ökad intern kommunikation och erfarenhetsutbyte inom lärarkåren. Resultatet kommer att bli en ny, förbättrad undervisning och ett kursutbud som blir tydligare för studenterna. Givetvis kommer detta att ha en direkt positiv effekt på institutionens undervisning och dess lärare.
Pedagogisk ambassadör/projektledare är Christina Halling, forskare vid Institutionen för ekologi miljö och botanik.
Utveckla det kollegiala samtalet och samarbeta kring pedagogiska frågor
Vid Fysikum arbetar vi med att katalysera det kollegiala samtalet och samarbetet kring pedagogiska frågor, så att pedagogiska projekt ska få större spridning inom institutionen.
Våra utbildningar har, i likhet med många andra inom det naturvetenskapliga området, lidit av dålig genomströmning, låga resultat och många avhopp. De senaste åren har problemen diskuterats mycket på institutionen och det finns en ambition och vilja att hitta lösningar. Flera projekt har startats i detta syfte, men det har varit svårt att få ett brett genomslag bland lärarna eftersom förändringar tar tid och energi att genomföra och det har saknats en drivande och sammanhållen kraft för att underlätta arbetet.
Det vi hoppas med projektet är att jag i egenskap av ambassadör ska ha tid och medel att katalysera det kollegiala samtalet och samarbetet kring pedagogiska frågor, så att pedagogiska projekt ska få större spridning inom institutionen. Det gäller exempelvis de projekt som fick rektors medel för kvalitetsutveckling (varav jag är inblandad i två), men också andra försök som med goda resultat drivits av enskilda lärare på Fysikum. Vi vill också starta auskultationer lärare emellan, samt arrangera pedagogiska seminarier och workshoppar på olika teman med stöd från CeUL.
Projektledare/pedagogisk ambassadör är Emma Wikberg, lärare vid Fysikum.
Kollegialt utbyte och samarbete kring pedagogiska frågor. Pedamb-rapport 2016:5 (279 Kb)
Rättsäkra examinationsformer
Romanska och klassiska institutionen arbetar med att få lärare att omvandla den traditionella examinationsformen ”aktiv närvaro” till tydligare och rättssäkrare examinationsformer.
Vi hoppas höja den pedagogiska medvetenheten bland lärarna och att projektet kan öppna för ämnesöverskridande verksamhet och en positiv verksamhetsfilosofi kring samarbete och förbättringsarbete.
Det pedagogiska ambassadörsprojektet ALTAN (Alternativ till aktiv närvaro) vid Romanska och klassiska institutionen är tänkt att få lärarna att omvandla den traditionella examinationsformen ”aktiv närvaro” till tydligare och rättssäkrare examinationsformer inom kurser med s.k. examinerande undervisning. Genom detta hoppas vi höja den pedagogiska medvetenheten bland lärarna samtidigt som vi kanaliserar deras erfarenhet och kompetens i ett konkret projekt. I förlängningen kan detta också öppna för ämnesöverskridande verksamhet och en positiv verksamhetsfilosofi kring samarbete och förbättringsarbete.
På ett konkret plan ämnar vi skapa tydliga styrdokument kring närvaro, kurskrav, examinationsuppgifter, betygskriterier, examinationsformer och betygsättning. Särskild vikt kommer att läggas vid att få fram tydliga, tillämpbara och mätbara examinationsuppgifter. Med detta som grund kan vi revidera kursplaner i enlighet med universitets och fakultetens föreskrifter och i överensstämmelse med kursernas genomförande samt framställa korrekta kursbeskrivningar. Förhoppningen är att detta också kommer att reducera antal osäkerhetsmoment kring examination och närvaro, både för studenter och lärare.
För att driva processen kommer gängse övergripande former för problembaserat lärande att följas: uppmuntra till eget ansvar och problemlösande samt aktivt och interaktivt deltagande. Tanken är att motiverade lärare deltar, särskilt under hösten 2016, och att det därigenom skapas en inspirerande spetskompetens bland lärare som både kan driva sitt eget arbete framåt och inspirera andra.
Pedagogiska ambassadör/projektledare är Hans Färnlöf, universitetslektor vid Romanska och klassiska institutionen.
Projektet ALTAN. Pedamb-rapport 2016:1 (1835 Kb)
Pedagogiska seminarier som kompetensutveckling för institutionens lärare
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska (Slabafinety) arbetar inom ramen för det pedagogiska ambassadörsprojektet med att skapa möjligheter för lärarkollegor att samarbeta och reflektera kring pedagogik i universitetsutbildningen, att dela med sig av sin vidareutbildning till varandra och att hitta möjligheter till nya samarbeten över språkgränserna.
Pedagogiska seminarier som intern kompetensutveckling för en fördjupad diskussion bland institutionens medarbetare.
Basen för den institutionen är språk från olika språkfamiljer med sina specifika möjligheter och utmaningar. Vi har insett att det finns stora vinster att göra, bland annat finns det större möjligheter till pedagogisk reflektion. Kollegorna får möjlighet att dra nytta av de samlade erfarenheter som finns inom institutionen för att tänka i nya banor, få en pedagogisk nystart samt vidareutveckla modeller och strukturer för språkundervisning.
Syftet med projektet Pedagogiska seminarier: intern kompetensutveckling för en fördjupad diskussion bland institutionens medarbetare är att bli ett naturligt forum för institutionens kollegor att träffas och samarbeta mer med varandra och reflektera kring pedagogik i universitetsutbildningen, att dela med sig av sin vidareutbildning, hitta grupper för samarbete över språkgränserna och utveckla en naturlig kontakt med CeUL.
Pedagogiska ambassadör/projektledare är Natasha Ringblom, Fil.dr, lärare vid Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska.
Pedagogiska seminarier. Pedamb-rapport 2016:6 (543 Kb)
Nya studentgrupper
I mötet med delvis nya studentgrupper vid ett universitet som idag, mer än någonsin, är öppet för fler studenter finns andra erfarenheter och förväntningar på undervisning. Vid Institutionen för data- och systemvetenskap handlar det pedagogiska ambassadörsprojektet om att hitta en gemensam metodutveckling för utveckling av kvalitet i undervisningen.
Universitetet möter idag delvis nya studentgrupper, dels då universitetet är öppet för betydligt fler studenter än någonsin tidigare. Detta har medfört att det är alltmer heterogen grupp studenter som börjar studera på universitetet. Dels, och väl så viktigt, har formerna för utbildning, undervisning, examination, etc., i grundskola och gymnasium förändrats dramatiskt på kort tid. De studenter som kommer till universitetet har alltså andra erfarenheter av och andra förväntningar på undervisning idag.
Patrik Hernwall
Patrik Hernwall
Målet med detta projekt är att arbeta för en gemensam metodutveckling vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV). Här ser vi som särskilt viktigt att inte bara formulera s.k. mjuka värden, utan också våga formulera kriterier för dessa mål. Därtill kommer självklart även s.k. hårda värden, och kriterier för dessa. I detta arbete ligger även en strävan efter att bättre förstå hur kvalitet skapas i utbildning, i examination och i återkoppling (formativ och summativ) - och att kursens innehåll ofta är mer betydelsefull än dess omfång för att utveckla kvalitet.
Pedagogisk ambassadör/projektledare är Patrik Hernwall, Universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Pedagogiska seminarier. Pedamb-rapport 2016:6 (543 Kb)
Studenters förväntningar, tröskelområden och undervisningsformer
Vilka förkunskaper och förväntningar har blivande historiestudenter? Hur arbetar lärare med att upptäcka flaskhalsar och trösklar för historisk förståelse och hur utvecklar de sin undervisning i förhållande till detta? Hur gör andra institutioner vid universitetet och vad säger forskningen? Vad kan göras annorlunda och bättre? Det undersöker pedagogiska ambassadörsprojektet vid Historiska institutionen.
Syftet med projektet är att kvalitetsutveckla grundutbildningen i historia. Ett första steg är att granska och analysera dels blivande historiestudenters förväntningar och förkunskaper, dels undervisningsformerna på grundkursen i historia. Ambassadören ska därefter arbeta med att förbättra lärargruppers och enskilda lärares förförståelser om studenters förväntningar och förkunskaper, och undervisningens in- och utlärningsmetoder.
Vilka förkunskaper och förväntningar har blivande historiestudenter? Hur arbetar lärare och lärarlag med att upptäcka flaskhalsar och trösklar för historisk förståelse (sammanhang och förklaringar), och hur utvecklar de sin undervisning i förhållande till detta? Hur gör andra institutioner vid universitetet och vad säger forskningen? Vad kan göras annorlunda och bättre? Utöver att producera kunskap handlar projektet framför allt om att åstadkomma fungerande rutiner och utrymme för kollegialt lärande. Förhoppningen är att bättre förutsättningar därmed kan skapas för ett djupinriktat lärande och entusiasm för historieämnet bland studenter, och för överföringsvinster avseende fungerande undervisningsformer mellan lärare.
Pedagogiska ambassadör/projektledare är Paul Sjöblom, forskarassistent vid Historiska institutionen.
Styrdokument för utveckling av undervisning
Under det kommande året kommer jag att driva ett progressionsprojekt vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Det övergripande målet med projektet är att formulera ett styrdokument till stöd för hur kunskaper kring progression kan tillämpas vid utveckling av kurser och program i framtiden.
Hur progression definieras är avgörande för hur en utbildning genomförs men det är inte alltid något som formuleras explicit och det är heller inget som är statiskt. Hur det formuleras kommer till uttryck i kursplaner och kan synliggöras i lärandemål, innehåll, undervisningsformer, litteratur och examinationer. Centrala frågor för projektet att besvara är vilka progressionslinjer som finns inom kandidatprogramet, om dessa skiljer sig dessa åt mellan olika inriktningar (Typ, Kvantitet, Komplexitet, Effektivitet, Variation) och om kurserna på programmen är tillpassade så att de gynnar studenternas progression både kvantitativt och kvalitativt.
Ett viktigt steg i analysen blir att intervjua och engagera lärare, studierektorer och studievägledare, och studenter, kring deras uppfattningar om progression. Med kursplaner, betygskriterier och kursvärderingar som främsta källmaterial ska jag utföra en kategoriserande analys av progressionslinjer och ”big ideas” i syfte att identifiera hur komplexitet, variation, effektivitet och kvantitet förändras under utbildningens gång. Resultatet skall formuleras som en progressionshanteringsplan för framtida bruk.
Pedagogisk ambassadör/projekledare är Sven Isaksson forskare, Institutionen för arkeologi och antikens kultur.
Progression. Pedamb-rapport 2016:4 (503 Kb)
Pedagogisk utveckling får tydlig plats i ny struktur
Institutionen för naturgeografi arbetar med att skapa ett aktivt, motiverat och motiverande forum för pedagogiska frågor i en ny organisationsstruktur. Projektet kommer också att se till att de pedagogiska verktygen uppdateras och speglar utvecklingen i det omgivande samhället.
Projektet kommer att arbeta med
- att skapa ett aktivt, motiverat och motiverande forum för pedagogiska frågor i en ny organisationsstruktur
- att de pedagogiska verktygen uppdateras och speglar utvecklingen i det omgivande samhället.
Målen är
- att pedagogisk utveckling är högprioriterad och vägledande i program- och kursutveckling
- att utveckla pedagogiska metoder som stimulerar lärande och samtidigt effektiviserar undervisningen.
Projektet kommer även ha särskilt fokus på nya möjligheter med digitala verktyg på olika nivåer i verksamheten.
Bakgrund
Institutionen för naturgeografi har sedan 1 januari 2015 en ny organisationsstruktur, där institutionens lärare och forskare organiseras under fem forskningsenheter. Ansvaret för institutionens master-och magisterprogram är knutet till respektive enhet som respektive program ämnesmässigt ligger närmast och leds av en program-ansvarig. Institutionens tre kandidat-program leds av tre ämnesstudierektorer. Då kandidatprogrammen är breda och engagerar lärare ifrån alla forskningsenheter har ett ämneskollegium per kandidatprogram skapats med representanter från alla forskningsenheter. Samordning av och det yttersta ansvaret för all undervisning på grund- och avancerad nivå ligger hos chefstudierektorn. I den nya organisationen avses de pedagogiska diskussionerna föras i såväl ämneskollegierna och i forskningsenheterna. Det finns ett stort behov av att utveckla forum, strukturer och metoder för att hantera informationsflöden och möjliggöra en kontinuerligt uppdaterad undervisning inom institutionens utbildningar. Samtidigt behöver lärarrollen förändras för att möta de nya behoven och möjligheterna och det finns ett uttalat intresse vid institutionen för att utveckla dessa frågor.
Pedagogiska ambassadör/projektledare är Sophie Trygger, Utbildningsadministratör vid Institutionen för naturgeografi.
Generiska färdigheter i utbildning på grund- och avancerad nivå
Kulturgeografiska institutionen arbetar med att sätta de generiska färdigheter som studenterna får inom institutionens utbildningar på agendan i diskussioner, kursutveckling och examination.
Projektets övergripande mål är att sätta de generiska färdigheter som studenterna får inom institutionens utbildningar på agendan i diskussioner, kursutveckling och examination. Projektet har tre syften:
- Kartläggning av inslag av olika generiska färdigheter i utbildningar och kurser på Kulturgeografiska institutionen, dels HF:s färdigheter, dels generiska färdigheter som ej finns angivna i HF.
- Diskussion i lärarkollegiet kring vilka generiska färdigheter institutionen önskar att studenterna har efter avslutad utbildning, och hur de färdigheter som finns angivna i HF täcks in dagsläget.
- Kursutveckling för att träna och examinera studenterna i de generiska färdigheterna som identifierats under förra punkten.
I samband med Bologna-arbetet 2006-2007 diskuterades generiska färdigheter i samband med att kurser utvecklades och anpassades. Olika moment och kurser i institutionens utbildningar skulle ges ansvar för att täcka in olika generiska färdigheter. Efter att Bologna sjösattes 2007 har de flesta kurser gjorts om och kontrollen över de generiska färdigheterna och studenternas faktiska träning i dessa är bristfällig dagsläget. De generiska färdigheternas roll för studenters kompetens efter avslutad utbildning har inte heller diskuterats samlat sedan Bologna-arbetet. Dessutom har en stor del av lärarkollegiet bytts ut sedan dess. Det är alltså hög tid att åter ta ett samlat grepp kring detta.
Projektet kommer att medföra en pedagogisk diskussion vid institutionen och flera pedagogiska seminarier kring projektet kommer att genomföras. Projektet knyter an till diskussion kring pedagogisk grundsyn som skall prägla institutionens verksamhet de kommande åren, där de genriska färdigheterna är viktiga för institutionens utbildningar. Vidare knyter projektet an till frågan om progression, genom att en progression gällande träning i generiska färdigheter är en del av målsättningen med projektet och att det skall leda till utveckling och reformering av kursplaner för institutionens utbildningar.
Pedagogisk ambassadör/projekledare är Johan Berg universitetslektor vid Kulturgeografiska institutionen.
Senast uppdaterad: 18 mars 2024
Sidansvarig: Centrum för universitetslärarutbildning