Pedagogiska ambassadörsprojekt 2018

Kollegial återkoppling

Lärargärningen är för flertalet universitetslärare den huvudsakliga arbetsuppgiften och ändå finns det mindre utvecklade system för granskning av arbetet än vad det finns för forskningsdelen.

Av avgörande betydelse torde den kulturskillnad vara som utvecklats mellan forsknings- och lärarsysslan i det att det inom forskningen är självklart med ett peer-review-förfarande där kritik kan vara plågsam, men riktad till det utförda arbetet. När det kommer till lärarsysslan så tenderar kritik att istället handla om hur läraren är. Att undervisa är av tradition en ensam uppgift väsensskilt från forskningens teamanda.

Vid Psykologiska institutionen kommer psykoterapeutprogrammets lärare under ht17- ht18 genomföra modellen Kritiska Vänner för att öka teamandan samt reflektera kring lärarnas gedigna pedagogiska kompetens. Det är i linje med den centrala strävan vid Stockholms universitet (riktat pedagogiskt arbete), samtidigt som den anda som beskrivs i ett nationellt utvecklingsarbete omfattas, att arbeta för att synliggöra och på sikt meritera den erfarenhetsbaserade pedagogik som universitetslärare utför.

Modellen i korthet: Läraren väljer en kollega, kritisk vän, som ska lyssna på en föreläsning. Innan föreläsningen beskriver läraren vilka intentioner hen har med föreläsningen. Under föreläsningen fokuserar den kritiska vännen på givna aspekter. Efter föreläsningen träffas de för återkoppling. I efterhand intervjuas lärarna av den pedagogiska ambassadören.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Gunnel Jacobsson

Skrivkompetens hos språkstudenter på grundnivå

Studenter som studerar språk (L3) på universitetsnivå står inför utmaningen att skriva grammatiskt och idiomatiskt korrekt och enligt reglerna för olika genrer. Under studiernas gång ska de därför också introduceras i det vetenskapliga skrivandet, något som även lärare och studenter som inte skriver på ett L3 kan uppleva som en utmaning.

Kurserna på grundnivå som Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska erbjuder innehåller delmoment som avser att förbättra skrivkompetensen dock behövs fler tillfällen att öva sammanfattande, argumenterande och vetenskapliga textsorter. På Avdelningen för tyska till exempel skriver studenterna sina kandidatuppsatser på målspråket, det vill säga efter tre terminer där studenterna ägnar sig till en stor del åt att lära sig det främmande språket i allmänhet.

Projektets mål är att ta reda på hur studenternas skrivkompetens kan förbättras och utveckla lösningar som passar till språkstudier på grundnivå.

Pedagogisk ambassdör/projektledare: Christine Becker

Främjande av interaktivitet för lärande i internetbaserad undervisning

Institutionen för pedagogik och didaktik vill med det pedagogiska utvecklingsprojeket bidra till en fortgående reflektion inom lärarkollegiet över hur olika interaktionsformer kan användas på bästa sätt inom utbildningen, särskilt för att utveckla undervisning som har inslag av distansstudier och studentinteraktion online. Särskilt ljus kommer att sättas på undervisningsformen seminarium.

Samtal och diskussioner är betydelsefulla för studenters lärande då de stimulerar ett aktivt förhållningssätt till kursinnehållet. Men i samband med införandet av tekniska verktyg för interaktion och att olika distansformer för studier blir vanliga krävs pedagogisk utveckling för att finna nya former för interaktion mellan både lärare och studenter och mellan studenter sinsemellan. Många digitala verktyg är lättillgängliga och lätta att använda, men att som lärare överföra erfarenheter från ”traditionell undervisning” till olika miljöer online innebär utmaningar.

Mot bakgrund av detta genomförs ett projekt som syftar till att identifiera de särskilda villkor som olika former av interaktion online medför och hur sådana inslag kan integreras i kurser med olika lärandemål och förutsättningar. På grundval av forskning inom området samt de positiva och negativa erfarenheter som finns bland lärare och studenter på Institutionen för pedagogik och didaktik är ambitionen att belysa såväl framgångsrika implementeringar som det som uppfattats som problematiskt.

Projektets mål: Ambitionen är att bidra till en fortgående reflektion inom lärarkollegiet över hur olika interaktionsformer kan användas på bästa sätt inom utbildningen, särskilt för att utveckla den undervisning som har inslag av distansstudier och studentinteraktion online. Som ett underlag för sådan reflektion kommer ett kunskapsunderlag skapas under projektets genomförande som består i en rapport och en handledande text. Rapporten kommer att behandla de särskilda villkor som finns för interaktion online med utgångspunkt i tidigare forskning. Den handledande texten kommer att baseras på studenters och lärares erfarenheter av vilken typ av uppgifter som fungerar bäst för olika interaktionsformer och ge stöd vid överväganden gällande:

hur interaktiva inslag integreras med andra inslag på kursen (undervisningsformer, kurslitteratur, material som tillgängliggörs online, examination, etc.)
val mellan synkrona asynkrona interaktionsformer
uppgiftsformulering som stödjer kvalitativ interaktivitet i relation till kursens lärandemål
val mellan teknik och plattformar (till exempel Mondo, Facebook, Skype, Adobe Connect, wikis, etcetera)
gruppstorlek och lärarens närvaro eller feedback i diskussioner

Handledningstexten kommer också att innehålla exempel på hur uppgifter kan formuleras och relateras till det övriga kursinnehållet så att de på bästa sätt bidrar till en önskad interaktion mellan studenter och uppnående av kursers olika lärandemål.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Robert Ohlsson

Transition to bioinformatics: closing the computational skills gap

The demand for qualified bioinformaticians has been growing for many years, as high-throughput experiments have been producing unprecedented quantities of data. At the same time, non-life-science industry demand for programmers has reduced the pool of people with strong computational skills.

Since bioinformatics lies at the interface between Biology and Computer Science, aspiring students are an admixed population and are, loosely speaking, as likely to come from a biological as a computer science or engineering background. The biological students are intellectually necessary, in order to ensure the field stays focused on the right biological questions. Bioinformatics educators therefore universally face the challenge of training an incoming class of students whose computational skills vary over a wide range.

In this project at the Department of Biochemistry and Biophysics I wish to develop teaching techniques which will raise the computational proficiency of the more biologically oriented students, and also adjust the bioinformatics coursework so that the entire class can absorb the material and become productive. The approaches include remedial coursework, standardizing to a single programming language, pre-and post-course assignments, in-class tutorial support, student choice in project work, improvements in the physical learning environment, and teacher training. I will apply the findings in my work leading the Research School in Medical Bioinformatics, in upcoming MS teaching, and in summer courses for Chinese and other international undergraduate students.

Pedagogical ambassdor/project leader: Samuel Flores

Vi vill öka kunskapen om våra studenter

Vid Fysikum ska vi i det här pedagogiska utvecklingsprojektet genomlysa, analysera och samla in statistik kring olika aspekter av våra förstaårstudenters möte med den akademiska miljön generellt, såväl som med våra kurser och program specifikt. Projektet är tänkt att mynna ut i en mer faktabaserad bild av kandidatstudenterna på Fysikum, vilket i sin tur är en förutsättning för utformandet av effektiva insatser för att stötta dem i studierna.

Hur kan vi förstå våra studenter? Bland de frågor vi ser behov av att adressera ryms följande: Hur är populationen förstaårsstudenter på Fysikum egentligen sammansatt gällande exempelvis ålder, kön, studiebakgrund, språkkunskaper, gymnasiebetyg, målsättningar, attityder och förväntningar? Finns det märkbar variation mellan våra olika inriktningar/program i dessa avseenden, och hur kan man i sådana fall förstå orsaken till skillnaderna? Och vidare, hur korrelerar ovan nämnda faktorer med hur väl studenterna lyckas i sina studier?

Hur ska vi jobba för att stödja våra studenter? Projektet omfattar insamling, sammanställning och analys av lämplig data relaterad till de frågor vi önskar belysa. Inom projektets ramar får analysresultaten sedan utgöra en grund för diskussioner kring eventuella behov av ytterligare insatser. Projektet möjliggör samtidigt uppbyggnaden av strukturer för kontinuerlig, långsiktig uppföljning och analys av studieresultat och annan relevant statistik.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Emma Wikberg

Hur kan man lära studenter att undvika plagiat?

År 2015 deltog jag i ett symposium i Paris (UNESCO) om hur man ska bekämpa fusk och plagiat i universitetsvärlden. Symposiet visade nödvändigheten att initiera ett internationellt samarbete för att harmonisera alla sätt att bekämpa fusk och plagiat. Samtidigt är det svårt att kräva samma verktyg för alla länder som har haft universitetsutveckling som prioritet. I Sverige finns det många rekommendationer för att motarbeta fusk och plagiat, alla kursplaner och kursbeskrivningar på universitetet innehåller en text som förklarar konsekvenserna för fusk och plagiat. Förståelsen för det tekniska systemet är också viktigt för att garantera en akademisk kvalitet. Stockholms universitet använder programmet Urkund. Problemet är att det är för sent när man konstaterar ett plagiatsfall. Tittar man närmare på studentinlärningen, märker man att det finns olika steg i hur man hämtar in kunskap. Studenterna brukar lära sig vissa grundfakta innan de reflekterar över dem. I början av deras inlärning har de lite avstånd med själva kunskaper. Enligt sociologen Gabriel Tarde (Tarde, 1907) finns det en naturlig tendens att imitera och upprepa saker i själva inlärningen. Dessutom med hjälp av digitala verktyg är det lättare att ha tillgång till mönster, exempel och referenser. Läraren kan visa studenterna hur man kan använda dessa verktyg för att utveckla ett kritiskt tänkande. Det krävs att läraren introducerar mer källkritik i själva kursen så att studenterna blir medvetna av inlärningsprocessen. I projektet vill jag visa hur man inkluderar ett kritiskt tänkande under en tidig period för att undvika fusk och plagiatsfall.

Projektets syfte och bakgrund: Syftet är att skapa resurser som inte bara förklarar konsekvenserna för plagiatsfall men som hjälper studenterna att utveckla ett kritiskt tänkande (Henriksson, 2008). Ju färre plagiatsfall vi har desto bättre akademisk kvalitet kan universitetet garantera. Plagiat kan inte bara vara en del av preliminära rekommendationer som läraren hänvisar till, det måste vara en del av studentinlärningen. Kursbeskrivningarna brukar innehålla en paragraf om ”fusk och plagiat”.

Högskoleförordningen (SFS 1993: 100) nämner konsekvenserna för studenterna som använder ”otillåtna hjälpmedel” för att få en bedömning. Plagiering betyder att använda andras arbete som eget arbete. Det berör särskilt inlämningar som studenterna gör. Projektet fokuserar inte på den juridiska aspekten men på de hjälpmedel som läraren kan använda för att främja källkritiska övningar. Hur kan man visa på det bästa sättet en akademisk autenticitet? Det är därför oerhört viktigt att kunna analysera vad plagiering betyder och hur det kan ibland uppstå under studentinlärningen. Studenterna brukar identifiera och ibland upprepa vissa formuleringar innan de tar ett avstånd med läromedel. Läraren kan försäkra deras inlärning men framför allt visa vägen till egen formulering. Projektet vill samla källkritiska metoder som undviker och motarbetar plagiering på universitetet.

Vid Romanska och klassiska institutionen är målet med projektet att i slutet av ambassadörskapet ska man kunna visa en videofilm om hur man utvecklar ett källkritiskt perspektiv på universitetet för att undvika all form av plagiering. Videofilmen skulle kunna användas av Stockholms universitetsbibliotek och kunde leda fram till en introduktionskurs för nya studenter.

Ett öppet seminarium skulle kunna organiseras vid flera institutioner för att se vilka metoder som används mot plagiat. Urkund innehåller en handbok om plagiering som skulle kunna anpassas till ett systematiskt arbete mot plagiat. Slutproduktionen kan vara en samling av rekommendationer som skulle användas i de flesta kurserna. I språkinlärningen är det plagieringshantering en huvudfråga och det är därför viktigare att man förstärker det källkritiska perspektivet.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Christophe Premat

Stödjande undervisningsstrategier inom kemiundervisningen

Institutionen för material- och miljökemi vill med det pedagogiska utvecklingsprojektet öka genomströmningen av studenter och samtidigt erbjuda en högkvalitativ utbildning. Vidare kommer projektet att verka för att stärka institutionens lärare i att arbeta med högskolepedagogisk utveckling.

Projektet kommer att jobba med att utveckla metoder och arbetssätt inom kemiundervisningen som stödjer ett holistiskt och aktivt lärande. Vi vill att våra studenter ska komma bort från memoreringsstrategier och istället fokusera på förståelse för begrepp och teorier för att dessutom kunna tillämpa dessa. Projektet har ett intresse för att pröva “flipped classroom” som undervisningsform.
Så här arbetar vi med projektet:

Seminarier och workshopar med institutionens medarbetare.
Utveckla undervisningsmetoder som stärker studenternas lärande.
Pröva att introducera Flipped Classroom.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Lars Eriksson

Forskningsanknytning och utbildningskvalitet

Det här är ett strategiskt pedagogiskt projekt vid JMK, Institutionen för mediestudier för att utveckla forskningsanknytningen i utbildningen på grund- och avancerad nivå. Genom att redan från grundkursen i medie- och kommunikationsvetenskap ge studenter konkreta och återkommande inblickar i pågående eller nyligen avslutade forskningsprojekt vid institutionen, samt övningar i forskningsnära arbetssätt, bidrar projektet till att synliggöra forskning som verksamhet, inte enbart som ”aktuell kunskap” i abstrakt mening.

Detta bör rimligen erbjuda studenterna möjligheter att tillägna sig en fördjupad förståelse för (delar av) de arbetsuppgifter studierna förbereder för, och samtidigt ge dem ett kritiskt vetenskapligt förhållningssätt till kunskap och kunskapsproduktion.

Högskolepedagogisk forskning om kontaktytorna mellan forskning och undervisning kommer att ligga till grund för det strategiska pedagogiska arbetet, kompletterad med forskning om bland annat research-led teaching och inquiry-based teaching.

Syfte och bakgrund: Det finns flera anledningar att genomföra detta projekt. Ett syfte är att höja utbildningens kvalitet ur ett studentperspektiv, genom att på ett genomtänkt sätt kontinuerligt inkludera arbetslivsförberedande inslag i undervisningen.

Ett annat syfte är att stimulera intresset för undervisning bland den växande andelen tillsvidareanställda professorer vid enheten (JMK) genom att skapa tydligare kopplingar mellan forskningsverksamheten och den pedagogiska verksamheten.

Ett tredje syfte är att utmana den slentrianmässiga tolkningen av högskolelagens föreskrift att all högre utbildning ska vila på vetenskaplig grund, genom att praktiskt/pedagogiskt omsätta distinktionerna mellan forskningsstyrd, forskningsorienterad och forskningsbaserad undervisning.

Det här vill vi uppnå med projektet:

Studenter som fått en bättre förberedelse för arbetsuppgifter inom utrednings- och analysverksamhet.
Höjd vetenskaplig kvalitet på examensarbeten.
Ökat deltagande av professorer i undervisningen på grundnivå.
Tydligare och mer mångfasetterad anknytning mellan forskning och utbildning.

Så här kommer vi att jobba för att genomföra projektet:

Pedagogiska workshopar med forskare och lärare för att finna former och progression för forskningsanknytningen.
Strategiskt pedagogiskt arbete med kursplaner, kursbeskrivningar och scheman.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Kristina Widestedt

Senast uppdaterad: 21 februari 2024

Sidansvarig: Centrum för universitetslärarutbildning