Hemtentan stödjer akademiskt skrivande

Hemtentamen som examinationsform kan ha många fördelar och den används ofta för att studenter ska kunna visa kunskaper och förmågor avseende komplexa frågor och situationer. Hemtentan innebär att studenter kan arbeta med en examination under en längre avgränsad period, vilket ger flexibilitet i studierna. Att skriva en hemtentamen, vare sig det är på en särskild angiven tid eller inte, kan utveckla studenters självständighet och akademiska skrivande.

Risk för fusk vid hemtentamen har alltid funnits, eftersom studenter då kan samarbeta eller använda oegentliga källor. En hemtenta kräver ofta mer arbete från lärares sida eftersom uppgifter och frågor måste utformas och granskas på ett annat sätt än vad som krävs vid andra examinationsformer. Ett problem som uppkommit i och med fri tillgänglighet av AI-system som ChatGPT, är att traditionella essäfrågor enkelt kan besvaras och därmed medföra ökad risk för fusk. Olika sätt att minska risken kan vara att kräva noggranna referenser med sidhänvisningar, att studenterna får redogöra för vilka hjälpmedel de har använt (inklusive AI) och beskriva hur de har använt dessa eller att till exempel följa upp hemtentamen med muntliga följdfrågor i Zoom.

Alternativ till hemtenta

Vi lyfter här allmänt om synkron och asynkron muntlig examination och därefter några alternativa exempel på hur du kan variera dina examinationsformer om du funderar på alternativ till hemtentamen.

Hjälp oss lyfta fler goda exempel!

Våra tre exempel kommer från ämnesområden inom Samhällsvetenskapliga fakulteten, men CeUL:s projektgrupp för Examinationslyftet vid SU vill gärna få in fler exempel från andra fakulteter för att bredda exemplen till att inkludera fler ämnesdiscipliner. Mejla gärna ditt exempel till: ceul@su.se

Hur kan jag arbeta med synkron muntlig examination?

Den samtidiga (synkrona) muntliga examinationen används regelbundet inom olika kurser och program vid universitetet. Vid den synkrona examinationen, där lärare och student möts i realtid, kan läraren bestämma om studenterna ska få ha tillgång till olika lärresurser, det vill säga om examinationen ska vara en så kallad öppen-bok eller sluten-bokexamination. Den muntliga examinationsformen kan begränsa studentfusk och reducera risken för tekniska problem om den till exempel sker under seminarietid i lärosal. Det finns även fördelar som att man kan organisera muntliga examinationer synkront genom distansmötesprogram som Zoom. Den muntliga examinationsformen kan av lärare upplevas som tidsmässigt krävande vid bedömningen, särskilt när läraren ansvarar för att bedöma stora studentgrupper. Vid sådana omständigheter kan en lösning vara att anlita fler bedömare (till exempel doktorander, adjunkter) för att minska längden på själva hanteringen av examinationen. Det är då viktigt att man har utvecklat gemensamma bedömningskriterier, till exempel genom att använda en "Rubric", en slags bedömningsmatris som tydliggör olika nivåer av studenternas prestation i relation till det som ska bedömas. För exempel se lärarhandledning om feedback & betygssättning vid DePaul University. Studenter ska kunna visa kunskaper genom användning av olika teckensystem, både muntligt och skriftligt, men även visuellt. Med vissa justeringar kan tidigare skriftliga uppgifter om-designas till synkrona muntliga examinationer. I den muntliga examinationen kan studenter få möjlighet att visa såväl förståelsekunskaper som färdigheter och förmågor i professionsrelaterade moment på varierande sätt. Studenter kan både få möjlighet att visa förståelse för fakta och begreppskunskap, analysförmåga och förmåga till att göra syntes och värderingar samt att skapa nytt bidrag. Kommunikativa färdigheter av att muntligt tillämpa olika kunskaper blir med denna examinationsform underlag för lärarens bedömning.

Den icke samtidiga (asynkrona) muntliga examinationen kan också användas inom olika kurser och program inom universitetet. Vid den här asynkrona muntliga examinationen har läraren bestämt att examinationen ska vara en öppen-bokexamination. Studenterna har då tillgång till kursmaterial, Internet, och om så också anges, även tillgång till AI-baserade system. Vid en uppgiftsinstruktion till studenterna är det viktigt att läraren är noga med att ange på vilka sätt resurserna ska användas och att studenter får instruktioner om att de ska ange hur de har använt olika resurser för att färdigställa examinationen. För att förhindra fusk eller användning av otillåtna hjälpmedel, kan läraren dels begränsa arbetstiden för examinationen, dels utforma instruktioner och frågor så att studenterna behöver visa sin autonomi och att de kan uppvisa att de behärskar kunskapsinnehållet och har förmågor på högre kognitiva nivåer (till exempel analysfärdighet, syntetisering av kunskap, föreslå nya frågor eller angreppssätt). Uppgiftsdesign och frågor kan med fördel formuleras så att studenter får reflektera över kontextspecifika situationer, reflektera över sin egen personliga situation/kunskapsutveckling eller erfarenhet av innehåll i kursen. Den asynkrona examinationsformen är mindre lämplig för faktabaserade frågor som prövar studenternas memorerings- och förståelseförmåga. Vid sådana frågor kan svar enkelt hittas, klistras in eller kopieras från kursmaterial eller Internet. Frågorna bör istället kräva att studenterna, genom att de använder varierade teckensystem som tal, skrift och visualisering i till exempel en inspelad video, uppvisar kunskap och förmågor avseende komplexa och kontroversiella frågor. Frågorna kan möjliggöra att studenterna tillämpar fakta och begreppskunskaper, analyserar och tolkar data eller löser praktiska och ”autentiska” problem.

Tre examinationsexempel som kan inspirera!

Visualisering i kombination med case. Ämne: didaktik.

Muntlig individuell synkron examination på campus eller i Zoom.

Examinationen är tänkt som en del av kursens flera examinationstillfällen.
30 studenter som delas upp i fem grupper, sex studenter i varje grupp.
Tidsåtgång för läraren är 3 timmar på plats eller i Zoom. För studenterna 1—1,5 timme.

Det förväntade studieresultatet som ska examineras är till exempel att visa förståelse/reflektera över/redogöra för/tillämpa teorier/metoder. Lärarlaget skriver ihop fem olika scenarier för att undvika fusk, ett unikt scenario per grupp (sex studenter).

    
Rollspel i kombination med scenarier. Ämne: didaktik.

Muntlig individuell synkron examination i grupp, på campus eller via Zoom.

I en kurs i didaktik som har det förväntade studieresultatet […] "problematisera frågor och metodologiska upplägg utifrån teorier som behandlas i kursen används bland annat rollspel som examinationsform". Betygsättningen är U och G. Examinationen organiseras synkront i ett klassrum, alternativt via distansmötesprogram som Zoom. Syftet med rollspelet är att studenterna ska kunna utgå från någon annans perspektiv för att kreativt, självständigt och kritiskt hantera komplexa företeelser, frågor och situationer (jämför examensmål) genom att ta del av ett scenario (fallbeskrivning). Under kursens gång och vid seminarier/undervisning får studenterna bekanta sig med olika rollspelsövningar så att de blir förtrogna med vad som förväntas av dem. Läraren kan variera sammanhang (scenario) och roller som studenterna får spela. Även längden på speltiden bestäms och om särskild förberedelsetid behövs samt om studenterna ska ha tillgång till lärmaterial (öppen-bok-examination). I rollspelsexaminationen organiserar läraren så att studenterna dels blir motiverade för att lösa uppgiften, dels så att studenternas individuella prestationer avseende det förväntade studieresultatet går att identifiera och bedöma.

Rollspelsexaminationen består av att studenterna tar del av en kortare beskrivning av ett fall, ett scenario. Det beskriver ett dilemma eller professionsspecifikt problem. Studenterna ska problematisera frågor och ställa sin egen roll mot andras roller eller perspektiv. Studenterna får genom rollspelet visa att de förstår skilda teoretiska grundantaganden och metodologiska upplägg samt att de kan använda begrepp på professionsspecifika fall. I en studentgrupp om 25 studenter delas studenterna in i fem rollspelsgrupper. För att skapa likvärdiga förutsättningar distribueras informationen om gruppens scenarier ut vid olika tidpunkter så att tid kan avsättas till förberedelse och genomförande av rollspelet. De olika rollspelsgrupperna får olika scenarier (specifika problemområde) och studenter tilldelas olika roller. En bakgrundsbeskrivning ges skriftligen till studenterna som får tid att förbereda sig. Ett specifikt problemområde presenteras och rollspelets olika roller knyts till studenterna.

Didaktikkursens rollspel handlar om att en vetenskaplig ledare Dr Didaktikus samlar fem forskare som ska problematisera frågor och metodologiska upplägg för studier av professionsrelaterat problem ur olika teoretiska perspektiv. Läraren deltar i rollspelet och företräder den vetenskapliga ledaren Dr Didaktikus. Studenterna intar rollerna som forskare, vilka var och en företräder ett teoretiskt perspektiv. I rollspelet ska studenterna avgöra de olika rollernas perspektiv till exempel teoretiska antagande, begrepp, val av metodologiska upplägg samt argument för beslut. Läraren, som är Dr Didaktikus, introducerar ett specifikt problemområde som också varierar mellan grupperna. Under rollspelet ställer Dr Didaktiktus riktade frågor till de olika forskarna. Studenterna får själva välja fokus inom problemområdet och argumentera för olika syften, frågor och teoretiska och metodologiska upplägg. Vid bedömningen och betygsättningen använder läraren en kriteriebaserad matris.

Asynkront case inom juridik med konkreta källhänvisningar.

I en kurs i juridik används case som examinationsform. Det förväntade studieresultatet som examineras bland annat genom denna uppgift är “Med hjälp av relevanta metoder identifiera och tillämpa rättsregler och etiska principer på konkreta fall inom kursens sakområde.” Examinationen organiseras asynkront som en hemtentamen. Caset går ut på att studenten utifrån ett praktiskt scenario behöver identifiera de relevanta juridiska frågeställningarna. Baserat på frågeställningarna, behöver studenten sedan identifiera de mest relevanta rättsregler utifrån kursens rättsområden. Inom juridik innebär det att uttala sig om vilka paragrafer i vilken författning, till exempel 9 § marknadsföringslagen (2008:486), som är mest användbar för scenariot. Detta kan jämföras med källhänvisningar till kurslitteratur i andra ämnen som även inkluderar sidnummer. Nästa steg är att tillämpa dessa abstrakta rättsregler på scenariot och caset. Detta steg kräver god förståelse av de juridiska metoderna, god kunskap om rättsreglerna som togs upp inom kursen samt färdigheten att kunna förklara och applicera dessa i en konkret situation. Analysen presenteras sedan skriftligt till läraren och kan även inkludera kamratåterkoppling för att öka omfattningen av feedback till studenten. Genom att anknyta tydligt till kurslitteraturen och även kräva sidhänvisningar kan uppgiften inte enkelt utföras av andra personer än studenten eller nuvarande AI-program. En annan möjlighet är att hänvisa till seminarier eller föreläsningar vilket innebär att studenten även behöver delta i undervisningen.

Examinera kontinuerligt med olika examinationsformer

En salstentamen är alltid ett alternativ om risken för otillåtna hjälpmedel bedöms som stor, speciellt för kurser där kunskapen som ska examineras ligger på att minnas och förstå nivån i Anderson och Krathwohls utökade taxonomi. Kamratrespons (läs mer i artikel om stora fördelar med kamratrepsons i Aktuell högskolepedagogisk forskning), gruppexamination, praktiska uppgifter och prov, poster workshoppar, minute papers och laboration är andra examinationsformer som kan delvis utföras synkront, det vill säga läraren och studenter är närvarande samtidigt, antingen på campus eller på distans. Genom kontinuerlig examination (läs mer i artikel om kontinuerlig bedömning i Aktuell högskolepedagogisk forskning) kan olika examinationsformer kombineras vilket också ökar inlärningen och utvecklingen av studenternas förmågor.

Läs mer om kontinuerlig bedömning