Vill du ordna ett interaktivt seminarium där dina studenter diskuterar och reflekterar över problem och/eller frågeställningar? Här hittar du fyra pedagogiska tips och principer för att skapa ett gott seminarieklimat oavsett om det hålls online eller fysiskt.

1. Skapa en inkluderande miljö där alla vågar tala

Alla känner sig inte lika bekväma i en större grupp (särskilt online) när det gäller att säga något. Det är därför viktigt att hjälpa studenterna att ta steget att våga tala i gruppen.

Några exempel på hur man kan göra det är att

• Hålla en kort introduktionsrunda där var och en får berätta vad de heter, kanske något de tycker om att göra, sitt bästa minne eller liknande. Tänk dock på att kanske inte alla firar jul, eller har en dyr hobby. Ur ett inklusivitetsperspektiv granska gärna dina antaganden om dina studenter — så att alla kan bidra med något.
• Man kan låta studenterna introducera sig i relation till något som angränsar till innehållet i seminariet - vilken är din favorit-text av de vi läst? Erfarenheter av särskilt relevanta fenomen och så vidare — ger både en väg in i ämnet och underlättar för minnet att komma ihåg deltagarna och deras namn.
• Man kan köra varvet runt — var och en får möjlighet kommentera något, antingen med utgångspunkt i den text man har läst, eller både med utgångspunkt i text och andras kommentarer. Gör man så här lär sig studenterna dessutom ganska snart att de kommer att få tala. Det kan kännas jobbigt de första gångerna, men så småningom vänjer man sig. Dessutom inser man att man behöver vara förberedd — det finns nästan inget så starkt incitament som grupptrycket.
• Dela med dig av din egen osäkerhet — det skapar högt i tak. Förvänta dig inte att du ska vara en perfekt seminarieledare. Låt studenterna vara med och hjälpa dig göra det till ett bra seminarium. Ett sätt kan vara att till exempel mitt i seminariet (vid ett tillfälle som passar) fråga om det är något man kan göra annorlunda. Det kan du förstås göra muntligen, men det finns också möjlighet att använda post-it lappar som du samlar in fysiskt, eller virtuellt genom till exempel meddelandefunktionen i universitetets lärplattform Athena eller i en mentimeter. I e-mötestjänsten Zoom kan du använda poll-funktionen och ställa en öppen fråga och få anonyma svar som alla kan läsa. Agera direkt på det du får in. Be gärna även om förslag i slutet av seminariet.

2. Bryt upp seminariet i mindre grupper

Beroende på gruppens storlek kan du som lärare använda dig av möjligheten att dela upp gruppen i mindre grupper. Forskning om grupper visar att storleken 5—7 personer brukar vara bra, online fungerar 4—6 personer också mycket bra. Är din undervisning analog där alla är i samma rum kan man dela upp studenterna genom siffror och ge alla ett nummer så det blir slumpartat. Man kan ta de som sitter bredvid varandra till exempel. Online kan man till exempel i Zoom dela upp studenterna antingen genom slumpmässig gruppindelning eller att du bestämmer vilka som ska vara i en grupp genom funktionen "break out rooms’".

Bestäm hur länge de mindre grupperna ska diskutera och kom ihåg att ge diskussionerna någon slags riktning, så att varje grupp har med sig något att presentera, annars finns risken att en återrapportering (om du hade tänkt använda det) bara leder till att olika grupper repeterar samma saker. Om man arbetar online kan med fördel google-docs eller padlets skapas och användas för grupperna att dokumentera sina diskussioner. Zoom erbjuder möjligheten att anteckna i chatten så att alla i gruppen ser anteckningarna, dessa kan du sedan uppmana studenterna kopiera över till ett förberett google-dokument så att alla grupper kan se resultatet.

3. Poängtera syftet och vad god seminariekompetens innebär

Det må vara självklart för de flesta, men är man ny i universitetsstudiesammanhang kan man behöva få tydliggjort vad ett seminarium innebär. Börja därför alltid seminariet med att tala om vad syftet är. Naturligtvis finns olika seminariekulturer vid olika institutioner och studenter som tidigare har läst vid andra institutioner tror kanske att ni gör på samma sätt som de tidigare har erfarenhet av och blir förvirrade. När man är förvirrad blir man gärna tyst, eller kanske upprörd. Underlätta därför genom att vara transparent med hur ni brukar göra.

I ett seminarium vill vi gärna att alla som har något att säga ska kunna bidra. Det finns flera sätt att möjliggöra detta, och några har poängterats ovan under avsnittet våga tala. Nedan följer några punkter som kan vara värda att poängtera för studenterna. De är egentligen tagna från forskning om teamkompetens, men de fungerar också i det här sammanhanget.

God seminariekompetens innebär:

1. Var förberedd
2. Försök bidra
3. Hjälp dina kursare att bidra  — även de som är lite blyga, eller har svårt med språket
4. Lyssna på vad andra har att säga
5. Ta vara på tillfället som ett lärandetillfälle

Dessa punkter kan också användas för att utvärdera ett seminarium gemensamt i slutet av seminariet, både vad gäller en själv och varandra som grupp. På så vis utvecklar deltagarna successivt sin seminariekompetens.

4. Variera seminarieformer

Det här är något som kanske framför allt vänder sig till kurser på högre nivåer, då en seminariekultur redan har etablerats bland studenter. För studenter på grundnivå kan det kännas tryggt att få samma slags seminarium om och om igen. Nedan finns dock några olika exempel på hur man kan variera ett seminarium.

• Läsloggar: Ge studenterna i uppgift att när de läser förberedelsematerial välja ut 2—3 citat som de finner särskilt intressanta, provokativa, svåra, eller liknande. Låt studenterna skriva en kort motivation till varför de valde just det citatet. När seminariet börjar, be studenterna i mindre grupp dela sina citat med andra studenter. Antingen skriftligt för att få skriftliga kommentarer (kan göras i google doc eller Athena) eller muntligt.
• Fish bowl: Låt en mindre grupp studenter diskutera innehållet i texter de läst under 10 minuter. Alla andra lyssnar och tar anteckningar men tillåts inte avbryta. I ett fysiskt rum sitter den lilla gruppen i mitten och de andra runt om. När 10 minuter gått ställer åhörarna sina frågor och den mindre gruppen antecknar. De får sedan ytterligare 5 minuter att diskutera frågorna. Därefter går man vidare till nästa mindre grupp. Bra att ge lite olika diskussionsfokus för grupperna genom olika frågor. Detta är också en möjlig modell för examinerande seminarier.
• World café: Identifiera ett antal frågor som ska undersökas av gruppen. Skapa olika bord eller virtuella rum för varje fråga. Se till att det finns anteckningsmöjligheter i varje rum/på varje bord. Följ denna struktur: Varje rum/ bord har 10 minuter för diskussion av sin fråga. Alla eller en person tar anteckingar på ett papper eller en digital vägg till exempel padlet, google doc eller anteckningsblock. Efter 10 minuter väljs en person att stanna kvar (en värd) medan de andra går till ett annat bord/rum. När de nya kommer berättar värden kort vad den förra gruppen kom fram till med stöd av anteckningarna som gjorts och det finns möjlighet för den nya gruppen att bygga vidare på det den första gruppen kom fram till. En ny person väljs till värd att stanna kvar. Och så vidare tills alla har varit vid alla bord/rum. Eventuellt kan slutresultatet från borden rapporteras i den stora gruppen som underlag för en större diskussion.

För fler exempel se gärna några olika publikationer på temat:

• Seminariet i högre utbildning (2015), av Lotta Jons, Studentlitteratur
• Att undervisa med hjälp av seminarium,(2018), Robert Ohlsson pedagogisk ambassadörsrapport

Text: Klara Bolander Laksov, professor i högskolepedagogik