Sommarens äppelskörd var på många håll rekordstor och vi ser en stor expansion av ekologiskt producerade äpplen. I en ny studie, publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology, som studerat äppelodlingar i Sverige, Tyskland och Spanien, har forskarna sett att vilda pollinatörer och pollinering ökar i odlingar med mer blommande växter.
– Ett problem är dock att få odlingar innehåller blommande växter i en större utsträckning. Detta skulle behöva ändras, säger Peter Hambäck, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
Förbättrad pollinering genererar i sin tur fler frön, vilket kan utöka lagringstiden för vissa grödor, enligt tidigare studier. Forskare tror att det beror på att fröna ändrar mineralhalten vilket har en gynnsam effekt på lagringstiden. Vidare studier behövs dock för äpplen, som det skulle vara en stor fördel att kunna lagra länge.
Högre äppleskörd – inte ett hot mot den biologiska mångfalden
Studien visade också som väntat att den genomsnittliga produktionen i ekologiska äppelodlingar är lägre än i odlingar med integrerat växtskydd där man använder kemiska bekämpningsmedel.
– Det som överraskade var dock att den ekologiska odling med högst produktion hade en avsevärt högre produktion än genomsnittet för odlingar med kemiska bekämpningsmedel, vilket visar att det går att utveckla mer miljöanpassade odlingar och samtidigt få hög skörd, säger Peter Hambäck.
För andra grödor, som olika sädesslag, brukar en högre produktion leda till minskad biologisk mångfald. Det beror på att en högre produktion ofta nås genom att odla på större fält med mindre utrymme mellan olika fält, och genom intensiv användning av kemiska bekämpningsmedel. Det verkar vara annorlunda för äppelodlingar:
– Våra studier visar att ekologiska odlingar har en högre biologisk mångfald med mer pollinerande insekter och mer rovinsekter, men det verkar inte finnas någon motsättning mellan hög produktion av äpplen och hög biologisk mångfald, säger Peter Hambäck.
Den svenska delen av studien finansierades av Formas.
Om studien
För ytterligare information
Peter Hambäck, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), Stockholms universitet Tfn: 0730-765126
E-post: peter.hamback@su.se
Samtliga författare till studien:
Ulrika Samnegård, Georgina Alins, Jordi Bosch, Virginie Boreaux, Daniel Garcia, Anne-Kathrine Happe, Alexandra-Maria Klein, Marcos Minarro, Karsten Mody, Mario Porcel, Anselm Rodrigo, Laura Roquer-Beni, Marco Tasin, Peter Hambäck
Studien var ett samarbete mellan Stockholms universitet, SLU i Alnarp, University of Darmstadt, University of Freibourg, University of Oviedo, Autonomous University of Barcelona och SERIDA i Asturias.
