Trots en uppsjö av olika andra mediers genomslagskraft är det ändå främst böcker som förändrat världen. Böcker har reviderat och ibland revolutionerat vår syn på naturen, människan och samhället. Att böcker kan påverka i så stor omfattning visas också av att regeringar och kyrkor förbjudit dem genom tiderna. Därför vill nu förlaget Fri Tanke nu skapa en serie med vetenskapliga bokklassiker i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademien för att förmedla hur vi vet det vi vet – och uppmärksamma de mest epokgörande böckerna. Enligt Dan Larshammar, preses för Kungliga Vetenskapsakademien och professor i molekylär biologi Vid Uppsala universitet, är det en hel del numera självklar kunskap som inte har nått ut ordentligt till den breda allmänheten.

Ove Eriksson.

Vad innebär då klassikerserien? Ove Eriksson är en av Vetenskapsakademins ledamöter i seriens redaktionskommitté och professor i växtekologi, på Institutionen för ekologi, miljö och botanik och svarar:

– Det är viktigt att betona att serien Vetenskapliga klassiker inte är någon tio-i-topp lista. En sådan lista skulle vara omöjlig att åstadkomma, och vi gör därför inte ens ett försök i den riktningen. Det finns en rik flora av vetenskapliga genombrott, och vår målsättning är att lyfta några av dessa. Man kan förstås fråga sig vad man menar med en vetenskaplig klassiker. Under relativt modern tid (ungefär från 1900-talets början) har genombrotten framför allt inom naturvetenskap publicerats i tidskrifter. I vissa fall väljer vi därför böcker som i sig inte är ”klassiker” i strikt mening, men är skrivna av forskaren som gjort viktiga genombrott inom forskningen.

Är det någon bok som inspirerat dig särskilt mycket?

– Darwins ”Om arternas uppkomst” är ju ett självklart val för en biolog. Den är fortfarande obligatorisk läsning för våra doktorander i ekologi och evolution vid min institution. Framför allt är det så fascinerande att Darwins banbrytande insikter till stor del bygger på hans erfarenhet som naturalist under jordenruntresan med HMS Beagle och sedan som skarpsinnig iakttagare hemma i trädgården. Om jag ska välja en bok som haft särskilt stor betydelse för mig som forskare inom växtekologi blir det Population biology of Plants av John Harper (1977). Den öppnande ett helt nytt forskningsfält inom växtekologin och låg till grund för mitt val av forskningsinriktning och min doktorsavhandling.

Texten är en sammanfattning och utdrag ur artikeln ”En ny bokserie med vetenskapliga klassiker” skriven av Björn Fjaestad i tidningen Sans, volym 4, 2019.

Här kan du köpa den första boken i serien vetenskapliga klassiker:  ”Vad är liv? Ett fysikaliskt perspektiv på den levande cellen” av Erwin Schrödinger.