Vad handlar avhandlingen om?
Studien synliggör ett i hög grad outforskat område som handlar om vad det innebär att vara yrkeskunnig i ett arbetsliv som alltmer blir textualiserat, dvs där texter ökar, samt hur sådan kunnighet kan utvecklas i gymnasiets lärlingsprogram. Studien synliggör också konsekvenser av det textualiserade arbetet samt hur skriftbruk hänger samman med möjligheter att bli delaktig i en yrkesgemenskap. Mer konkret handlar studien om vad gymnasiets lärlingselever möter för skriftbruk, dvs vad man läser, skriver och gör med texter, i samband med sitt arbetsplatsförlagda lärande (APL). Jag har följt lärlingslever i åk 3 på gymnasiets Vård- och omsorgsprogram som genomfört sin APL på sjukhus eller äldreboende. Jag har ställt frågor om vad eleverna möter för skriftbruk i samband med sin APL, vad som karaktäriserar det, om de villkor som formar elevernas möte samt om hur skriftbruk tar form som ett yrkeskunnande.
Vad är studiens viktigaste resultat?
I studien synliggörs skillnader i vad eleverna får delta i för skriftbruk beroende på om de gör APL inom vården eller den sociala omsorgen, men att skillnader även existerar inom en arbetsplats. Skillnader i vad elever får delta i beror på hur de lokala arbetsplatserna organiserar lärande, samt hur de enskilda skolorna valt att organisera APU. Som en konsekvens kan likvärdighet i lärlingsutbildningen ifrågasättas, eftersom elevernas möjligheter att delta i yrkets skriftbruk skiljer sig åt. Det ger också konsekvenser för den slags yrkesidentitet som blivande undersköterska som eleven kan utveckla: om den är sektorsövergripande med inriktning mot både vård och omsorg i bredare bemärkelse eller enbart inriktad mot en arbetsplats och en position: den som timvikarie.
Det finns elever i studien som inte får tillgång till att lära sig använda de textuella redskap de behöver i arbetet i samband med sin APL, eftersom de inte erbjuds möjligheter att delta i samspel med andra i sådana lärandesituationer som behövs för att utveckla sitt kunnande att delta i yrkesrelevant skriftbruk. Texter i arbetsmiljön är ofta osynliga och inbäddade i andra arbetsuppgifter, vilket bidrar till att de inte blir objekt för lärande på arbetsplatserna. Texter används som redskap i arbetet där de fungerar som ledtrådar för att veta vad som ska göras och hur en arbetsuppgift ska lösas. För det behöver eleven kunna hitta relevant information i texter, tolka den och omsätta det skrivna i handling på ett sätt som är situationsanpassat. För att skriva centrala texter i verksamheten behöver eleven också kunna formulera sig i enlighet med lagar och föreskrifter, följa arbetsplatsens normer för skrivande och samtidigt också på ett sådant sätt att andra får tillräckligt och korrekt information och kan förstå det som skrivs. Om eleverna inte kommer åt att delta i situationer där de behöver använda texter på detta sätt kan de heller inte utveckla sådant yrkeskunnande.
En slutsats i studien är att skriftbruk kan ta form som en aspekt av yrkeskunnande i lärlingsutbildning, men att då behöver yrkesteori och yrkespraktik överbryggas bättre i samverkan mellan skola och arbetsplats, liksom att skoluppgifter och arbetsplatsuppgifter måste kopplas ihop på ett tydligare sätt. Det är ett arbete som både skolan och arbetsplatsen borde vara involverade i så att det inte blir den individuelle eleven själv som ska skapa dessa kopplingar.
Hur har du gjort studien?
Jag har använt etnografiskt inspirerade metoder vilket innebär att jag att observerat elever på deras arbetsplatser under det arbetsplatsförlagda lärandet, jag har intervjuat elever, lärare och handledare och även fört mer informella samtal med dem.
Dessutom har jag tagit del av elever skoluppgifter som eleverna har fått göra i samband med sitt arbetsplatsförlagda lärande, uppgiftsinstruktioner, utbildningskontrakt, kursplaner, samt texter som eleverna möter på arbetsplatsen. Dessa har jag sedan analyserat utifrån förståelser om skriftbruk som situerat. Det innebär att vilka och hur texter används beror på sammanhanget, liksom att vad det innebär att vara kunnig textanvändare beror på kontexten. Detta perspektiv på skriftbruk bygger på teorier ur det som kallas för new literacy studies eller situated literacy.
Jag har använt ett ramverk av Ivanic m.fl (2009) som ett redskap i min analys för att studera skrifthändelser, dvs konkreta situationer där skriftbruk används, och skriftpraktiker, som är mönster som uppstår av återkommande skrifthändelser. Jag modifierade ramverket för att bättre fungera för det jag studerade. Jag använde även Agneta Törnquists (2004) kategorier för yrkeskunnande i social omsorg som ett sätt att förstå vad skriftbruket var situerat i för yrkesuppgifter, detta tillsammans med Ivanic m.fl.’s (2009) ramverk blev det raster som jag skrev fram avhandlingens resultat genom.
Läs mer
Enni Paul
Avhandlingen i fulltext i DiVA
Forskning om didaktik vid Institutionen för didaktik och didaktik: Multimodal analys av interaktion och lärande, Kompetenser för modernt medborgarskap (CMC)