– Det ska vara en mötesplats kring angelägna frågor som berör både oss som forskar och utbildar om ledning, styrning och utveckling i skola och utbildning och dem som utövar och ansvarar för detta inom skola och utbildning, säger Niclas Rönnström, utbildningschef för Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet.
– I år var temat Pedagogiskt ledarskap i förändring, förra året Barns rättigheter och skolans ansvar, och våren 2018 har vi fokus på Elevhälsa som skolledarskapets angelägenhet.
Vilken är konferensens målgrupp?
– Skolans och förskolans ledare, skolchefer och huvudmän. Runt 250 deltagare kom från hela Sverige denna gång, men majoriteten kom från Stockholmsregionen. Intresset var stort och konferensen blev fulltecknad redan efter 2 dagar.
Hur arbetar ni för att skapa en mötesplats?
– Varje inbjuden talare gavs 30 minuter för att prata kring ett visst tema. Talaren avslutade sitt tal med en specifik fråga till deltagarna som diskuterades 10 minuter. Deltagarna fick sedan resa 1-2 frågor till talaren. Alla satt i en stor lokal kring runda bord som lämpar sig för samtal. Jag och Pia Skott, som båda är forskare och undervisar på Rektorsprogrammet, var moderatorer under dagen.
Vilka teman var aktuella på årets konferens?
– Pedagogiskt ledarskap i förändring kan ha en dubbel betydelse. Det kan referera till kravet att skolans ledare inklusive huvudmän ska åta sig att förändra och utveckla verksamhet i hög utsträckning. Ökat tryck på skolors förmåga att utveckla verksamhet för hög kvalitet, främja utmärkt undervisning, producera goda resultat samt att vara inkluderande och likvärdiga ställer krav på pedagogiska ledare. I den andra betydelsen är själva skolledarskapet eller det pedagogiska ledarskapet utsatt för omfattande förändring. Förändringar i synen på skolledarskap frammanar nya föreställningar om skolledares fokus, förmågor, förhållningssätt, interventioner och forskningsförankring.
Förde skolledarna fram något perspektiv som var nytt för er som forskar kring de här frågorna?
- Vi måste sluta uppfatta skolan som en skola, utan snarare se det som en variation av skolor med olika förutsättningar, ibland är det nästan olika världar. Detta intryck stärks av de röster som kom till tals under konferensen.
