Drömmen om att få förklara blev Loves väg till att bli ämneslärare

Redan som sjuåring smög Love Adriansson ut i kapprummet med sina matteböcker. Där satte han sig med en blå liten låda framför sig och låtsasundervisade – utan elever.

– Jag drevs av att förklara, av att berätta och forma. Yrkesvalet valdes kanske inte av mig. Det kom till mig, säger han.

Idag läser Love på ämneslärarprogrammet vid Stockholms universitet, med siktet inställt på att bli gymnasielärare i samhällskunskap och svenska. Vägen dit har gått via estetprogrammet, musikintresset och en stark längtan efter både kreativitet och trygghet.

Vill ge den sista lilla knuffen

Som ämneslärare i årskurs 7-9 eller gymnasieskolan blir du en viktig person för ungdomarnas utveckling mot vuxenlivet. Du kan även arbeta inom vuxenutbildningen. Redan när du söker till ämneslärarprogrammet väljer du vilka ämnen du vill undervisa i.

För Love var beslutet att bli lärare självklart, det svåra var att välja ämnen och åldersgrupp. Som tonåring praoade han i lågstadiet och fick då höra: ”Det är här vi formar barnen.” Men för Love handlade lärarrollen mer om att ge den sista knuffen.

– Jag tror att jag passar bäst i rollen att ge den där sista skjutsen ut mot samhällslivet. Eleverna har mycket kunskap, men behöver lite till för att verkligen ta klivet ut.

Att bli lärare på riktigt

På ämneslärarprogrammet får du gedigna ämneskunskaper. Om du går inriktningen mot årskurs 7-9 läser du tre terminer av ditt valda förstaämne och två terminer av ditt andraämne. Om du istället väljer inriktningen mot gymnasieskolan kommer du att läsa ditt förstaämne i fyra terminer och ditt andraämne i tre.

Du läser även kurser inom den så kallade utbildningsvetenskapliga kärnan, exempelvis lärandeteorier, specialpedagogik, skolans historia och utbildningens roll i samhället. Och en central del av programmet är den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, då du har praktik ute på skolor.

Enligt Love Adriansson är det kombinationen av allt detta som gör utbildningen så stark. För honom har de teoretiska perspektiven blivit ett sätt att förstå och sätta ord på det som händer i klassrummet. När han ska beskriva sina studier återkommer han ofta till ordet didaktik.

– Didaktik är läran om att lära. Det handlar om hur du lär ut och vilka verktyg du behöver. De ämnesdidaktiska kurserna får en att känna sig som en riktig lärare. Inte bara som en student bland alla andra på campus, utan som en del av en lärargemenskap.

VFU – att växa i rollen

Under VFU-kurserna deltar lärarstudenterna i skolornas pedagogiska verksamhet och får handledning av yrkesverksamma lärare. Love har hittills gjort sin praktik på högstadiet trots att han utbildar sig för gymnasiet.

– Jag var inställd på att det kunde bli högstadiet, det finns ju fler grundskolor än gymnasieskolor. Och ärligt talat tror jag att det kan vara svårare att undervisa på högstadiet, där måste man anpassa innehållet ännu mer. Men min sista VFU-period blir på gymnasiet och då är jag väl förberedd.

– Att vara ute på praktik har stärkt mig mycket. Man får se vad som fungerar och vad som inte gör det. Och man växer enormt i självförtroende. Pondus är inget man läser en kurs i, det kommer med erfarenheten.

Gemenskap och trygghet

Love återkommer ständigt till ett ord: trygghet. Han beskriver första dagen på universitetet som känslosam.

– Under min uppväxt bytte jag ofta skola. Men när jag nu gick runt på campus efter uppropet kändes det som jag hade hittat hem.

Gemenskapen i seminariegruppen, kontakten med lärarutbildarna och möjligheten att påverka utbildningen genom studentrådet har varit avgörande för Love.

– Det bästa är gemenskapen. I vår första samhällskunskapsgrupp var vi kanske 25 stycken och alla kunde prata med alla.

– Nu är jag också ordförande i studentrådet och sitter med i olika beredande organ. Att vi får vara med och påverka nya kurser visar att vi studenter ses som en del av helheten.

En utbildning att vara delaktig i

Ämnesläraryrket är krävande – men också efterfrågat. Love ser det som en kombination av passion och stabilitet.

– Jag är musiker också och älskar att göra många saker på fritiden. Läraryrket kommer att ge mig en trygg bas. Det är en garanti för jobb, och det betyder mycket för mig.

För att bli ämneslärare i årskurs 7-9 studerar man i fyra år, för blivande gymnasielärare är utbildningen fem år. Men för Love har den långa studietiden aldrig känts som ett hinder.

– Tvärtom. Man hinner växa som människa. Och när man till slut kommer ut är man starkare än man tror.

Till dig som funderar på att söka till ämneslärarprogrammet har Love Adriansson ett tydligt råd: ”Var delaktig!”

– Förstå hur universitetet fungerar. Ta reda på vart du kan vända dig. Skapa relationer. Ett bra studentliv handlar inte bara om fest, utan om att känna sig trygg i sitt val, få stöd när man behöver det och att vara en del av något större.