På sin VFU i Wien lärde sig Greta vikten av personliga relationer

Under min VFU på Svenska skolan i Wien fick jag tydligt se hur små elevgrupper kan gynna elevers lärande. Jag undervisade till största delen i årskurs 1 som bestod av nio elever. Att gruppen var så liten gjorde det möjligt för pedagogerna att ha stenkoll på elevernas kunskapsnivåer, vad de har för styrkor och svårigheter och hur de fungerar som individer.

De små elevgrupperna möjliggjorde ett relationsbyggande som påverkade både undervisningen och dynamiken mellan eleverna i och mellan årskurserna på ett positivt sätt. På rasterna umgicks eleverna i konstellationer med elever från alla årskurser och jag fick en känsla av att just leka var något som alla elever gjorde, oavsett ålder. Överlag var det en inbjudande och tillåtande gruppdynamik på skolan. De mer personliga relationerna hade lagt grunden för ett framgångsrikt värdegrundsarbete på skolan.

Att få arbeta med små elevgrupper i min framtida yrkesroll är så klart önskvärt, men det är nog en utopisk dröm att få arbeta med så pass små grupper som på Svenska skolan i Wien. Det jag däremot tar med mig är hur viktigt det är med relationsskapande för att jag som lärare ska lyckas med min undervisning. Att lära känna eleverna, både sett till deras intressen och till hur de fungerar som individer, kommer jag att prioritera högt efter min tid i Wien.

Språkliga skillnader

På Svenska skolan i Wien finns elever som inte har svenska som modersmål. Flera talar engelska eller tyska bättre än svenska och det finns elever på skolan som aldrig bott i Sverige. Det innebär att lärarna behöver arbeta medvetet kring språket i klassrummet för att alla elever ska kunna förstå och delta i undervisningen.

Den språkliga skillnaden i klassrummet gjorde också att det blev en viss utmaning att följa den svenska läroplanen. Vissa delar av läroplanen för F-3 är tydligt kopplade till svenska förhållanden, som till exempel undervisning om svenska traditioner, högtider eller närmiljön i SO-ämnet. Dessutom innehåller vissa läromedel avsnitt som kräver goda kunskaper om Sverige, vilket inte alla elever hade. Lärarna på skolan var däremot vana vid att anpassa undervisningen så att den blev begriplig och meningsfull för alla elever, oavsett språklig och kulturell bakgrund.

Värdefulla insikter

För mig, som inte tidigare arbetat i en flerspråkig klassrumsmiljö, innebar det en viss omställning och ett ökat arbete. Jag fick dock stort stöd av min handledare, särskilt i att anpassa språket i mina lektioner. Vi diskuterade ofta vilka begrepp som kunde vara svåra att förstå och hur jag kunde förenkla eller förklara dem. Den erfarenheten har gett mig värdefulla insikter, både om vikten av att vara medveten om språkliga variationer i klassrummet och hur jag kan arbeta för att anpassa min undervisning så att alla kan ta till sig den.

Jag är säker på att jag framöver kommer att undervisa grupper av barn med varierande språkliga förmågor, kanske både i Sverige och utomlands, så dessa värdefulla erfarenheter från Svenska skolan i Wien kommer jag att ha stor nytta av i min framtida yrkesroll som lärare.

Greta Wennstig, som går grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3.

Vill du också göra praktik utomlands?

Är du nyfiken på hur det är att undervisa i ett annat land? Som lärarstudent har du flera möjligheter att göra praktik utomlands under studietiden. Här kan du läsa mer om det:

Praktik utomlands – en unik chans att utvecklas som lärare