Mobbning på arbetsplatsen kopplas till användning av antidepressiva läkemedel

Foto: Przemek Klos/Mostphotos

Studien som genomförts under ledning av Rebecka Holmgren, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, publicerades nyligen i tidskriften Epidemiology and Psychiatric Sciences. Den tillför ett av de starkaste vetenskapliga underlagen hittills för att mobbning på arbetsplatsen kan spela en roll i utvecklingen av vanliga psykiska sjukdomar.

– Våra resultat visar att mobbning på arbetsplatsen inte bara är kopplad till självrapporterade psykiska symtom, utan också till ett ökat behov av medicinsk behandling, säger Rebecka Holmgren och fortsätter:

– Det understryker att mobbning är en allvarlig arbetsmiljörisk och betonar arbetsgivares ansvar att förebygga den, samtidigt som det pekar på bredare konsekvenser för folkhälsan.

Rebecka Holmgren. Foto: Privat.

Ett utbrett problem

Vanliga psykiska sjukdomar – såsom depression och ångest – är ett växande problem i dagens arbetsliv. Förutom det personliga lidande de orsakar innebär de även stora kostnader för arbetsgivare och samhälle, bland annat genom sjukfrånvaro, minskad produktivitet och ökade vårdkostnader. Samtidigt har användningen av psykofarmaka bland vuxna ökat i Sverige, liksom i många andra europeiska länder.

En riskfaktor som fått allt större uppmärksamhet är den psykosociala arbetsmiljön. Mobbning på arbetsplatsen – definierad som upprepad och långvarig exponering för negativa sociala handlingar där det råder en maktobalans – uppskattas drabba cirka 7–9 procent av arbetskraften i Sverige. Tidigare studier har kopplat mobbning till försämrad psykisk hälsa, sjukfrånvaro och till och med suicidalt beteende. Men huruvida mobbning faktiskt orsakar psykisk ohälsa har hittills varit oklart.

Efterliknar en klinisk studie

För att undersöka detta använde forskarna en innovativ metod kallad Emulated Target Trial. I stället för att genomföra ett verkligt experiment – vilket vore oetiskt i detta fall – utformade forskargruppen sin observationsstudie så att den i möjligaste mån efterliknade en klinisk prövning.

Forskarna analyserade data från 25 309 anställda i Sverige och Danmark, baserat på två långvariga kohortstudier: Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH) och Work Environment and Health in Denmark Survey (WEHD). Enkätsvar som samlades in mellan 2012 och 2018 kopplades till nationella register över inköp av psykofarmaka.

Det var väsentligt att studien enbart inkluderade anställda som vid studiens start inte var utsatta för mobbning på arbetsplatsen och som inte använde psykofarmaka. Detta gjorde det möjligt för forskarna att undersöka vad som hände efter att mobbningen började.

Mobbning följdes av läkemedelsanvändning

1 490 av deltagarna (5,9 procent) uppgav att de hade börjat uppleva mobbning på arbetsplatsen. Under de följande två åren var dessa personer mer benägna än sina icke-mobbade kollegor att påbörja behandling med psykofarmaka.

Sambandet försvagades något när forskarna tog hänsyn till faktorer som ålder, kön, depressiva symtom och andra psykosociala arbetsförhållanden – men det försvann inte. När forskarna specifikt analyserade användning av antidepressiva läkemedel var kopplingen ännu tydligare.

Studien visar också att ju oftare individer utsattes för mobbning, desto högre var risken att de började använda psykofarmaka. Detta är också rimligt ur ett teoretiskt perspektiv. Att upprepade gånger bli utsatt för negativa handlingar på arbetet kan undergräva en persons känsla av socialt värde och med tiden belasta självkänslan och den psykiska hälsan.

– Det som stack ut för oss var hur tydliga sambanden var, även i en relativt frisk arbetande befolkning vid studiens start. Dessutom är det inte alla som upplever psykisk ohälsa som får eller söker medicinsk behandling, vilket innebär att våra resultat sannolikt underskattar den verkliga effekten av mobbning på psykisk hälsa, säger Rebecka Holmgren och fortsätter:

– Samtidigt förskrivs psykofarmaka för en rad olika tillstånd, varav vissa inte är psykiska sjukdomar, vilket betyder att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

Mobbning på arbetsplatsen – en folkhälsofråga

Enligt forskarna är detta den första studien som visar att debut av mobbning på arbetsplatsen kan bidra till psykiska tillstånd som är så allvarliga att de kräver medicinsk behandling.

Resultaten tyder på att mobbning på arbetsplatsen inte bara är ett socialt eller organisatoriskt problem – det är en folkhälsofråga. Att förebygga mobbning kan bidra till att färre arbetstagare utvecklar depression och andra psykiska sjukdomar, vilket potentiellt kan minska både personligt lidande och samhällskostnader.

Som Rebecka Holmgren och hennes kollegor konstaterar så understryker resultaten vikten av tidiga och effektiva förebyggande insatser på arbetsplatsen. Att skapa tryggare och mer respektfulla arbetsmiljöer kan vara ett kraftfullt verktyg för att skydda arbetstagares psykiska hälsa.

– Annan forskning visar att riskfaktorer för mobbning främst är organisatoriska. Så insatser som tydliga riktlinjer, stödjande ledarskap och strukturerade arbetsprocesser är sannolikt avgörande för att minska mobbning, säger Rebecka Holmgren.

Håkan Soold