Bianca och Emma gör sitt exjobb i ett internationellt projekt om sexuellt välbefinnande

Bianca Adeby och Emma Tumová. Foto: Privat

Youth perspectives on sexual wellbeing in Sweden: A qualitative participatory study är en delstudie inom Global Spark, ett internationellt projekt inom sexuellt välbefinnande bland unga i olika geografiska sammanhang där unga forskare (under 25 år) från åtta länder undersöker ungas sexuella välbefinnande med hjälp av deltagande metoder.

Delstudien som Bianca Adeby och Emma Tumová jobbar inom leds av docent Anna Kågesten vid Karolinska Institutet. Den handlar specifikt om unga kvinnor i Stockholm i åldern 20–24 år, deras normer och föreställningar kring sexuellt välbefinnande och hur sociala medier kan påverka dessa normer och föreställningar.

– Vi genomför fokusgruppsintervjuer och under dessa intervjuer använder vi oss av deltagande metoder. I vårt fall handlar det om att deltagarna i fokusgrupperna får dra upp ord som vi skrivit ner kring sexuellt välbefinnande och sedan göra en tankekarta kring dessa ord. Sedan går vi vidare och diskuterar orden med koppling till sociala medier, säger de.

Kunskaperna i folkhälsovetenskap kommer till användning

I deras arbete i det här projektet tycker Bianca och Emma att de har stor nytta av de grundläggande kunskaper de har fått under kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap. I synnerhet underlättar de olika analysmetoder och den breda kunskap de har fått kring folkhälsa processen i arbetet med deras kandidatuppsats.

– I och med att folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt ämnesområde gav det också en möjlighet för oss att fokusera på ett ämne vi tycker är intressant och relevant i dagens samhälle, säger Bianca och Emma.

De fick det här uppdraget för sitt examensarbete tack vare att deras lärare i uppsatskursen la upp information på Stockholms universitets läroplattform att det fanns om möjlighet att delta i internationella projektet Youth Perspectives.

– Vi ansökte tillsammans då vi båda tyckte ämnet var spännande och viktigt och en stor möjlighet att få erfarenhet inom forskning samt interagera med andra unga forskare från olika länder, säger Bianca och Emma.

Varför de valde folkhälsovetenskap

Vad var det då som gjorde att de valde att läsa folkhälsovetenskap? Emma gick direkt till kandidatprogrammet från studier på Sandagymnasiet i Jönköping, där hon läste naturvetenskap med idrottsinriktning, Riksidrottsgymnasiet Rodd. Hon berättar att det fanns flera alternativ hon funderade på att satsa på efter gymnasiet, som kriminologi, arkitektur och folkhälsovetenskap.

– Det som lockade mig med folkhälsovetenskap var det breda perspektivet när det gäller hälsa. Det är ett viktigt och intressant tema för mig som elitidrottare, men även för att lära sig om hälsoutvecklingen i samhället och runtom i världen, säger hon.

Även Bianca gick direkt från gymnasiestudier till kandidatprogrammet. Hon läste det naturvetenskapliga programmet på Globala Gymnasiet Stockholm där studierna hade stor fokus på globala frågor, däribland global hälsa. Bland annat gjorde de ett större arbete som handlade om just global hälsa, vilket inspirerade henna att vilja läsa folkhälsovetenskap på universitetsnivå.

Hon konstaterar att folkhälsa är något som påverkar oss alla, på ett eller annat sätt, och att få lära sig om de bakomliggande och samverkande faktorer som bidrar till vår hälsa var en ytterligare faktor till varför hon valde folkhälsospåret.

– När jag sökte var jag väldigt säker på att just folkhälsovetenskap var det rätta för mig, så jag sökte enbart till kandidatprogrammet, säger Bianca.

Har fått ett brett perspektiv på hälsa och samhälle

De är båda mycket nöjda med sin utbildning och tycker att de har fått med sig mycket värdefulla kunskaper på vägen.

– Under de tre åren på kandidatprogrammmet på Stockholms universitetet har jag fått en bred kunskap om folkhälsovetenskapliga frågor, hur samhället fungerar, samt även praktiska delar som läran om att kunna skapa egna interventioner. Jag har även fått kunskap inom kvalitativ och kvantitativ forskning. Personalen på Stockholms Universitet är hjälpsamma och stödjande i alla steg under hela studietiden, säger Emma.

– På det här programmet har jag bland annat lärt mig att kritiskt reflektera kring hur samhälleliga faktorer, tillsammans med individuella faktorer, kan bidra till individers hälsa. Jag har också fått lära mig hur man kan analysera data i text, såsom intervjutranskriptioner och andra texter, och även att analysera kvantitativ data från enkätmaterial, säger Bianca och fortsätter:

– Att plugga på Stockholms universitet är spännande. Lärarna är väldigt insatta och kunniga i det de lär ut och hjälper gärna till, vilket bidrar till en lärande miljö.

Rekommenderar studier i folkhälsovetenskap

Skillnaden mellan att plugga på gymnasiet och på universitetet är ganska stor, konstaterar de. Den största skillnaden är förmodligen schemaupplägget, menar Emma. På gymnasiet läser man flera kurser samtidigt över hela året medan man på universitetet läser en eller två kurser åt gången.

– Undervisningens upplägg är mer fritt på universitetet jämfört med gymnasiet. På gymnasiet har man undervisning varje dag, måndag till fredag. På universitetet har man ett par föreläsningar per vecka. Resten av tiden är det självstudier, säger Emma.

Bianca håller med.

– Det är också mer självständiga studier på universitetet, säger hon.
Emma och Bianca har båda några tips som de vill dela med sig av till de som funderar på att läsa folkhälsovetenskap.

– Folkhälsovetenskap är för dig som är intresserad av hälsa och samhälle, säger Emma.

– Sök! Det här är ett program där du får lära dig övergripande om folkhälsa och varför det är viktigt för samhället att arbeta med folkhälsorelaterade frågor, mycket med fokus på preventivt arbete, säger Bianca.

Håkan Soold