Trots omsorgsplikten lägger spelbolagen ansvaret för spelrelaterade skador på individen

När den svenska spelmarknaden omreglerades 2019 fick licensierade spelbolag en ny lagstadgad omsorgsplikt. Syftet var att göra spelbolagen mer ansvariga för att förebygga spelrelaterade skador genom att följa spelares spelbeteende och vidta åtgärder vid överdrivet spelande.

Men hur ser spelbolagen själva på detta ansvar?

Forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet har analyserat 52 handlingsplaner för omsorgsplikten som licensierade onlinespelbolag lämnat in till Spelinspektionen 2020. Handlingsplanerna beskriver hur bolagen avser att uppfylla sin omsorgsplikt.

Studien visar att det finns stora skillnader i hur bolagen tolkar det lagstadgade kravet. I många fall nämns omsorgsplikten knappt alls. Tolv av de 52 handlingsplanerna nämner den inte överhuvudtaget, medan 19 nämner den utan att tydligt definiera vad den innebär.
I stället använder spelbolagen ofta begrepp som ”ansvarsfullt spelande” och ”socialt ansvar”.

Många handlingsplaner fokuserar också på andra lagkrav, exempelvis åldersverifiering, avstängning från spel, insättningsgränser och självtester för spelande.

Ansvaret läggs i stor utsträckning på spelarna

Forskarna konstaterar att spelrelaterade skador framför allt beskrivs som ett individuellt problem som orsakas av hur personen spelar, istället för att uppmärksamma risker med spelprodukten. Även om spelbolagen medger att spelandet kan orsaka skador, kopplas detta i regel till en liten grupp spelare som anses ha ”tappat kontrollen”. Detta synsätt får konsekvenser för vilka åtgärder bolagen vidtar. Ofta handlar det om att erbjuda information, verktyg för ”ansvarsfullt spelande” och möjlighet att sätta gränser för sitt spelande. Utgångspunkten är att den enskilda spelaren ska använda verktygen för att kontrollera eller förändra sitt beteende.

– Spelbolagens tolkningar av omsorgsplikten innebär i praktiken att ansvaret för spelrelaterade skador läggs på individen. Det är ett synsätt som känns igen från idén om ”ansvarsfullt spelande”, där individen förväntas ta ansvar för och kontrollera sitt eget spelande, säger Maria Persson, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och fortsätter:

– På så sätt betraktas ”problemet” främst som individens beteende och inte kopplat till den produkt som spelbolagen erbjuder. Fokus hamnar därför på att ge individen information och verktyg för att själv hantera sitt spelande.

 Forskarna framhåller att åtgärderna som spelbolagen beskriver i sina handlingsplaner i stor utsträckning är passiva och reaktiva. I stället för att förebygga skador innan de uppstår, handlar det ofta om att identifiera spelare som redan visar tydliga tecken på problematiskt spelande och därefter uppmuntra dem att förändra sitt beteende.

De konstaterar också att det inte är någon större skillnad mellan svenska och utländska bolag med licens.

Stora skillnader för när bolagen ingriper

Spelbolagen använder en rad olika indikatorer för att identifiera potentiellt problematiskt spelande. Det kan handla om storleken på insättningar och förluster, förändringar av gränser, hur ofta och hur mycket en person spelar, avbrutna uttag, att försöka vinna tillbaka förluster och hur mycket tid som läggs på spel. Det kan också handla om att spelare i kontakt med bolagen nämner självskadebeteende eller psykisk ohälsa.

Men gränserna för när bolagen ingriper skiljer sig kraftigt åt.

I handlingsplanerna anges exempelvis dagliga förlustnivåer som bolagen betraktar som acceptabla. Dessa varierar från cirka 20 000 till 80 000 kronor. Några av gränserna ligger således högre än den genomsnittliga månadsinkomsten i Sverige.

– När bolagen kontaktar spelare först efter stora ekonomiska förluster eller tecken på psykisk ohälsa tyder det på att åtgärderna sätts in när skada redan har uppstått. Även om Spelinspektionen gått ut vägledning kring handlingsplanerna lämnas ett stort utrymme för tolkning och det är tydligt att bolagen tolkar begreppet överdrivet spelande väldigt olika. Tolkningarna får i sin tur betydelse för när bolagen anser att det är motiverat att ingripa, säger Maria Persson.

Forskarna ser också stora skillnader i hur långt bolagen är beredda att gå när det gäller att uppfylla omsorgsplikten. Vissa bolag beskriver åtgärder som att kontakta spelare med information om hur de kan spela ”ansvarsfullt” och hur de använder verktyg för detta, andra sätter begränsningar åt spelare eller stänger av konton, med stora skillnader i när dessa åtgärder tas.

Ibland kan det ha gått så långt att någon nämner psykisk ohälsa eller självskadebeteende, eller förlorat stora summor. En del bolag går längre och fokuserar på riskerna med spelprodukterna, exempelvis genom att ta bort funktioner för så kallade automatiska spelomgångar eller att införa obligatoriska insättningsgränser.

Forskarna efterlyser tydligare regler för omsorgsplikten

Enligt forskarna synliggör resultaten att bolagen främst tolkar omsorgsplikten utifrån redan etablerade arbetssätt för ”ansvarsfullt spelande”. Enligt forskarna finns det en risk att omsorgsplikten endast blir en formalitet. Studien pekar därför på behovet av en tydligare reglering. Det bör framför allt bli tydligare vad överdrivet spelande innebär, det vill säga en tydlighet kring vilka typer av skador spelbolagen förväntas förebygga och vilka förebyggande åtgärder de ska vidta och när.

Forskarna betonar att spelbolagen har möjlighet att följa spelares spelbeteende och ingripa på ett tidigt stadium. Det handlar därför också om hur bolagen själva väljer att tolka detta ansvar. En mer förebyggande tolkning av omsorgsplikten skulle kunna bidra till att flytta ansvaret för spelrelaterade skador från den enskilda spelaren till spelbranschen och de produkter som den erbjuder.

Det finns potential att omsorgsplikten tolkas mer förebyggande men att det kräver att man rör sig bort från ”ansvarsfullt spelande” där ansvar läggs på individen, konstaterar Maria Persson.

– Det behövs ett starkare folkhälsoperspektiv som inte bara fokuserar på individens spelbeteende, utan också på hur spelprodukter utformas och erbjuds. Spelinspektionen har precis gått ut med en remiss om nya föreskrifter om spelansvar och omsorgsplikten vilket vi på Institutionen för folkhälsovetenskap är positiva till. Samtidigt ser vi en risk för att de nya föreskrifterna, precis som tidigare, lämnar ett stort tolkningsutrymme åt de licensierade bolagen när det gäller att definiera överdrivet spelande och vilka åtgärder som ska vidtas, säger Maria Persson.

Håkan Soold