Förfluten natur. Kulturekologiska, ekokritiska, och miljöhistoriska perspektiv på nordisk naturgestaltning under 1700-tal och 1800-tal

KONFERENS
Startdatum: onsdag 28 januari 2026
Tid: 13:00
Slutdatum: torsdag 29 januari 2026
Tid: 12:45
Plats: Auditoriet och Biblioteket, Manne Siegbahnhusen, hus A, Frescativägen 24E

Öppet tvärvetenskapligt kollokvium vid Institutionen för kultur och estetik.

Målning från 1795 som föreställer ett landskap med en gård.

Elias Martin, Aspa bruk (1795)

Var står forskningsfronten i dag? Var står miljöhistoria i Norden i dag? Vilka teoretiska och historiografiska utmaningar möter forskare som vill studera en nordisk naturgestaltning från 1700-talet och 1800-talet? Vad händer när aktuella teorier om kulturekologi, ekokritik och miljöhumaniora möter källmaterial från 1700-talet och 1800-talet? Hur förhåller sig nordligare naturgestaltningar till en ekokritisk kanon, med namn som William Wordsworth, Henry David Thoreau och Caspar David Friedrich?

Projektet ”Cool Nature: Utopian Ecologies in Sweden 1780–1840”, finansierat av Olle Engkvists Stiftelse, bjuder in till ett tvärvetenskapligt kollokvium vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, den 28‒29 januari 2026, för att diskutera dessa frågor. I stället för regelrätta föredrag tänker vi oss korta inlägg om principiella frågor och gott om tid för gemensamma samtal. Kollokviet är öppet för allmänheten.

Inbjudna deltagare

  • Karin Dirke (idéhistoria/miljöhumaniora IKE/SU)
  • Charlotta Forss (historia SH)
  • Annika Lindskog (musik University College London)
  • Sofia Roberg (litteratur IKE/SU)
  • Cecilia Rosengren (idéhistoria Gbg)
  • Otto Ruin (doktorand konst IKE)
  • Cecilia Sjöholm (estetik SH)
  • Maria Trejling (litteratur LU)
  • Katarina Wadstein MacLeod (konst IKE)
  • Nike Stolpe Wikström (doktorand idéhistoria IKE)

Projektgrupp

  • Anna Albrektson (litteratur IKE)
  • Johanna Ethnersson Pontara (musik IKE)
  • Elisabeth Mansén (idéhistoria IKE)
  • Vera Sundin (litteratur IKE)
  • Erik Wallrup (musik SH)

Mikael Ahlund (konst UU) och Sara Ekström (idéhistoria IKE) ingår i Cool Nature men har inte möjlighet att delta vid kollokviet.

 
Program



Onsdag 28 januari

Lokal: Auditoriet

Kl. 13.00–13.15

Inledning

Kl. 13.15–14.30

Panelsamtal 1

Var befinner sig den nordiska forskningsfronten inom kulturekologiska, ekokritiska, och miljöhistoriska perspektiv på nordisk naturgestaltning under 1700-tal och 1800-tal

Deltagare: Anna Albrektson, Charlotta Forss, Johanna Ethnersson Pontara, Vera Sundin, Katarina Wadstein MacLeod, Erik Wallrup

Moderator: Elisabeth Mansén

Kl. 14.30–15.00

Kaffe

Kl. 15.00–16.15

Panelsamtal 2
Vilka är de viktigaste tendenserna du kan urskilja just nu inom miljöhumaniora, kulturekologisk och ekokritisk teori? Vad är särskilt relevant för ett nordiskt perspektiv, och för studiet av äldre material?

Deltagare: Cecilia Rosengren, Karin Dirke, Cecilia Sjöholm, Nike Stolpe Wikström, Annika Lindskog

Moderator: Erik Wallrup

16.15‒16.25

Kort bensträckare

16.35‒16.45

Frågor och avslutande kommentarer

Torsdag 29 januari

Lokal: Biblioteket, 300

09.15‒9.30

Inledning

09.30‒10.45

Panelsamtal 3

Lyft fram ett exempel ur din egen forskning på mötet mellan teori och ett nordiskt källmaterial. Är ditt exempel ett harmoniskt möte mellan teori och källmaterial eller ett möte som fått dig att ompröva teorin, källmaterialet eller båda?

Deltagare: Otto Ruin, Charlotta Forss, Sofia Roberg, Katarina Wadstein MacLeod, Annika Lindskog

Moderator: Vera Sundin

10.45‒11.15

Kaffe

11.15‒12.30

Panelsamtal 4

Välj ett aktuellt forskningsbidrag och/eller ett teoretiskt bidrag som du menar är särskilt intressant inom fältet. På vilket sätt kan det bidra till ny forskning?

Deltagare: Maria Trejling, Karin Dirke, Otto Ruin, Sofia Roberg, Nike Stolpe Wikström

Moderator: Johanna Ethnersson Pontara

12.30‒12.45

Frågor och avslutande kommentarer

 

Målning från 1790-talet som föreställer en släde i ett skogslandskap.

Pehr Hilleström, Slädparti (1790-talet)

Cool Nature: Utopian Ecologies in Sweden 1780–1840
Den kyliga naturen. Utopiska ekologier i Sverige 1780–1840

Syftet med projektet Cool Nature är att visa hur gestaltningar av den svenska naturen 1780–1840 utforskar ekologiska och utopiska existensmöjligheter. Källmaterialet – dramatik, musik, opera, romanser, dikter, bilder, vetenskapliga, politiska, estetiska och religiösa texter – visar att den svenska naturen, som den gestaltas, blir den plats där frågor om nationen, om frihet, om manligt och kvinnligt, om hälsa, estetik och skapande ställs på sin spets.

De gestaltningar som undersöks i projektet är knutna till fyra tidstypiska mötesplatser: salongen, teaterscenen, akademierna och kurorten. Här överskrids samhällets vanliga sociala normer, vilket banar väg för kreativitet och nytänkande, och till gestaltningen av utopiska möjligheter med utgångspunkt i naturen. Cool Nature utgår från följande frågor: Hur gestaltas den svenska hybridnaturen inom de fyra platserna (salongen, teatern, akademierna och kurorten)? På vilket sätt, och för vilka syften, etableras en utopisk natur i källmaterialet? På vilket sätt skapar denna utopiska natur nya ekologiska existensmöjligheter? Vår hypotes är att den säregna svenska naturgestaltningen, just eftersom den är en hybrid, har en stark utopisk och ekologisk kraft under en historisk brytningstid.

Människans tidsålder, Antropocen, inleds enligt många forskare i slutet av 1700-talet, med ångmaskinen och den begynnande industrialiseringen. I dikter och bilder framställs naturen som ekologisk, som ett sammanhang, där människan samverkar med djur, växter och den icke-levande naturen. Nyare forskning har ifrågasatt dikotomin mellan 1700-talets påstått mekanistiska natursyn och romantikens besjälade natur. Forskningen har även börjat studera fler kulturområden och geografier och vidgat fältet till en global angelägenhet. Den aktuella forskningen kring naturen i litteratur, bildkonst, musik och teater i Sverige och andra delar av Norden från denna tid är begränsad, samtidigt som den svenska kulturen kring 1800 är en unik källa till komplexa och outforskade naturgestaltningar under en revolutionär tidsperiod. I ord, ton och bild framstår den äldre svenska naturen som en hybrid av ett arktiskt klimat och kulturella föreställningar om den behagliga platsen, ofta hämtade från Medelhavsområdet. Det är hög tid att undersöka denna hybridnatur och dess roll, då och nu.

Senast uppdaterad: 2026-01-27

Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik