Ny bok om kvinnliga trädgårdsarkitekter i Sverige
Professor Catharina Nolin skriver om hur en yrkesroll växte fram i en mansdominerad bransch vid 1900-talets början. En förändring som sammanföll med det moderna Sveriges framväxt.
I Ester Claessons tävlingsbidrag till den tyska tidskriften Die Woche 1908 syns flera av de motiv som hon åter vände till i sina uppdrag, som pergolan mitt i bilden och det fint utförda stenarbetet.
Det var en tid då sjukhusparker, industrier och lekplatser skulle gestaltas, likaså uteplatser och gårdar vid förorternas hyreshus, radhus och villor. Med sådana uppdrag kom många kvinnor att göra viktiga insatser, i en yrkesroll som fick allt fastare kontur.
Ester Claesson ritade konstfulla trädgårdar för statsråd och kulturpersonligheter, Inger Wedborn fick Marabouparken att blomstra och Ulla Bodorffs kontor planerade närmare hundra folkparker, spridda över hela landet. För att bara nämna några.
–Trots att kvinnor har verkat som trädgårdsarkitekter och landskapsarkitekter åtminstone sedan 1900-talets början är många av dem ännu förvånansvärt anonyma – för att inte tala om de trädgårdar, parker och landskap de skapat, säger Catharina Nolin.
Bild ett: Teckning av Ester Claesson till FrauenRosenhof. Muren med den ovala öppningen finns ännu kvar. Bild två: Teckning till bänk vid ett träd av Ester Claesson omkring 1906.
Hon tecknar deras porträtt och deras historia. De kvinnliga trädgårdsarkitekterna arbetade målmedvetet med att bygga karriärer och verka inom yrket. De gjorde det trots att samhällsklimatet varken uppmuntrade till utbildning eller att arbeta professionellt i trädgårdssammanhang.
–De flesta sökte sig utomlands för att få tillgång till avancerade utbildningar. Även om trädgårdsyrken redan i slutet av 1800-talet ansågs lämpliga för kvinnor var männen långt in på 1900-talet normen, säger Catharina Nolin.
Hon fortsätter:
–Många verk av kvinnliga trädgårdsarkitekter har byggts bort eller förändrats, bland annat för att upphovskvinnorna varit okända och ofta utan att ha blivit dokumenterade.
De kvinnliga trädgårdsarkitekternas pionjärarbete omfattar också fotografier, ritningar och skisser, ett rikt bildmaterial som till stora delar publiceras för första gången.
Catharina Nolin. Foto. Johanna Säll / Stockholms universitet
Om Catharina Nolin
Catharina Nolin är professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hennes huvudsakliga forskningsområde är trädgårdshistoria och landskapsplanering under 1800- och 1900-talen, samt landskapsarkitekturens historiografi under samma period.
Senast uppdaterad: 2026-02-02
Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik