”Det gör skillnad” – därför satsar Enbacksskolan på sva‑utbildning för alla lågstadielärare

Enbacksskolan i Spånga, Stockholm, är en F–9 skola med ca 430 elever. För tio år sedan hade de framför allt elever med svenska som modersmål, men nuförtiden är det elever med flerspråkig bakgrund som fyller skolans klassrum.

– Våra elever idag är språkrika med flera olika modersmål, vilket också innebär att många av dem utvecklar svenskan som ett andraspråk. Det är fantastiskt att det finns ett likvärdigt svenskämne med fokus på just den här elevgruppens behov. Språkutveckling på ett första- och andraspråk skiljer sig ju åt och med lärare som har kunskap om andraspråksutveckling kan vi stötta elevernas språkutveckling på bästa sätt, säger Anna Tisljarec, biträdande rektor för årskurs F–3 och fritidshemmet.

– Utbildningen i svenska som andraspråk har gett mig kunskaper och insikter som har betytt mycket för elevernas lärande, berättar Suzana Nikac som undervisar i årskurs 2. Utan sva-utbildningen hade jag till exempel inte tänkt på att elever med andra modersmål ibland behöver träna på att skilja olika bokstavsljud åt, som till exempel p och b, innan vi jobbar med att göra kopplingar mellan ljud och bokstav. Det är också viktigt att låta språkförståelsen få stort utrymme i den tidiga läs- och skrivundervisningen.

De första skolåren behöver lägga en stabil bas

Sedan några år tillbaka satsar Enbacksskolan på utbildning i svenska som andraspråk (sva) för alla lågstadielärare, även för de som fått automatisk behörighet i sva, utan att ha läst några kurser i ämnet. Lärarna går olika kurser inom Lärarlyftet och läser mellan 15–30 hp i sva. Idag har sju av tolv lärare sva-utbildning och resterande står på tur.

– Det är i skolan som barnen framför allt använder svenskan, därför blir skolans roll oerhört viktigt. Vi har inte råd att förlora värdefull tid genom att inte planera undervisningen efter elevernas faktiska behov, säger Anna Tisljarec med eftertryck. Vi har höga förväntningar på barnen och på oss själva. Med ändå relativt små medel så gör man faktiskt skillnad. Vi har valt att börja med lågstadielärarna eftersom grunden läggs under de åren. Det finns studier som visar att elever som inte når målen i årskurs 3 ofta har utmaningar även i årskurs 6. Det mönstret vill vi bryta. Trots att vi gör ett fantastiskt arbete på lågstadiet idag kan även vi se att det kan bli ett glapp när eleverna går över från trean till fyran. De språkliga kraven ökar ju där och då måste den språkliga basen vara stabil.

Enbacksskolan är tvåparallellig med tre lärare i varje en årskurs. Det underlättar när det ska planeras för vikarier under studierna. Det ger också lärarna möjlighet att dela in eleverna i olika grupper utifrån varierande behov. Mindre grupper ger elever rika tillfällen till muntlig interaktion, vilket är avgörande för andraspråksutvecklingen och utmärkande för undervisningen på Enbacksskolans lågstadium.

Fortbildningen syns i klassrummen

Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad erbjuder en kompetensutveckling som de kallar för ”Språkpaketet” för lärare i årskurs F–3. Det handlar om språk-, läs- och skrivundervisning på lågstadiet och sträcker sig över tre terminer. Andraspråksperspektivet lyfts genomgående i utbildningen. Den är inte poänggivande och lärarna läser den utöver sva-utbildningen.

– Till den kursen har jag valt att skicka hela lågstadiekollegiet, säger Anna. Visst kostar vikarier och det kräver planering, men vinsterna är väl värda det trots allt låga priset. Genom att lärarna går utbildningen tillsammans kan de stötta varandra. Det ökar möjligheterna att införliva det som de lär sig i undervisningen så att det blir skillnad för eleverna. Det är ett bra komplement till den långsiktiga satsningen på sva-utbildning. Där läser lärarna blandande kurser vid olika lärosäten. Vi har ganska låg personalomsättning, vilket jag tänker är en konsekvens av att vi satsar på lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning av god kvalitet.

– Vi har ett sort stöd i varandra, säger Suzana. Vi planerar tillsammans och vi utvärderar tillsammans. Vi kan också hjälpas åt att observera elevernas lärande i klassrummet och reflektera kring hur undervisningen landar. När man undervisar elever som har svenska som andraspråk är planeringen central. Man behöver förbereda sig noga och kan inte ta saker förgivna. Man måste vara väl insatt i de läromedel och material man använder och öppen för att elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter varierar. Vi pratar till exempel igenom vilka nyckelord vi behöver plocka ut och förklara lite mer djupgående för eleverna.

– Under utbildningen lärde vi oss bland annat nya sätt att arbeta med ord med eleverna, fortsätter Suzana. I stället för att vi lärare förklarar orden när de dyker upp kan vi säga ”I nästa mening kommer ett ord som betyder mat, kan ni gissa vilket ord det är?” och sen läser vi meningen högt där ordet föda finns med. Barnen blir så engagerade! I skrivundervisningen arbetar vi enligt cirkelmodellen med olika genrer. Nu när vi håller på med den narrativa genren passar vi på att träna eleverna på vanliga andraspråksdrag, som omvänd ordföljd vilket innebär att man måste ha subjektet efter verbet när man börjar med tid eller plats i en mening och kongruens, det vill säga att böja adjektiven efter substantiven: ”På natten lyser stjärnorna stora och klara”. Sådant behöver elever med svenska som modersmål inte träna på.

Samma goda kvalitet på undervisningen

– Ytterligare en vinst vi sett med sva-utbildade lärare är att likvärdigheten har ökat. Det ska vara samma goda kvalitet på undervisningen i alla klassrum, förklarar Anna. Kunskaperna om hur man stöttar och stimulerar elevernas andraspråksutveckling har lärarna glädje av i all ämnesundervisning. En rätt enkel insats får på så sätt bred effekt. Det gör skillnad.

– En sak som jag älskar med att undervisa på den här skolan är just att jag verkligen kan göra skillnad, utbrister Suzana med värme. Eleverna här behöver boosta sin svenska och min sva-utbildning har gett mig verktygen jag själv behöver för att stötta dem i det. I gengäld ger eleverna mig massor med kärlek, knepiga och stimulerande frågor, och kramar! Jag älskar att de är så nyfikna och att jag får växa i min lärarroll. Det är så lätt hänt att man blir bekväm och gör som man brukar. Men andraspråkseleverna kräver att jag håller mig på tårna, säger Suzana med ett skratt.